Köpstopp!

Eva Maria som har bloggen Rensa Ut
och jag har bestämt oss för ett gemensamt köpstopp under hösten. Planen är att inte köpa några kläder eller assessorer till oss själva mellan 1 augusti och 30 november. Det är alltså inte något helstopp utan endast kläder och skor och sånt är med. Behöver barnen något handlar vi det som vanligt, de är inte med i stoppet. (För vår sons del räknar vi med att behöva en del ytterkläder inför dagisstarten)

Som sist räknar jag med att det blir en baggis. Men det stör mig att jag inte klarade hela året så nu är jag ännu mer taggad på den här kortare perioden.

Jag ska på ett bröllop och två temafester under perioden och då klarar jag mig på det jag har, alternativt lånar något av en kompis.
Jag valde att inte bunkra något alls nu innan utan verkligen försöka klara mig med min ännu välfyllda garderob.

Är du sugen på att hänga på? Vi kan peppa varandra under tiden om det blir svårt!

Garderobsinventering – koftor

Varje dag på vintern, våren och hösten har jag en kofta. Om inte på mig så med mig. Nu på sommaren använder jag mina koftor istället för jacka. Fast jag har många är det ändå en som jag använder allra oftast. Jag börjar med den:

• gammelrosa med knytband och trekvartsärm – favoriten!
• en lång, gul
• vit med applikationer på ryggen – en favorit! Dock svår att tvätta så jag begränsar användandet lite.
• en vit grovstickad lång
• en vit med kort ärm och volanger
• rosa knytkofta
• rosa med spets
• en svart
• 2 gula
• 3 lila i olika nyanser.
• en lila lång – köpt secondhand och nästan aldrig använd. Ut direkt

Korta koftor eller boleros använder jag också en del. Samma användningsområde som koftor för mig så därför redovisar jag dem tillsammans.

• en svart – inte så bra men i brist på en bra ersättare har jag behållit den ändå.
• en beige av typ kamelull. Jättevarm och skön på vintern.
• en guldmetallic. Aldrig använt. Till loppislådan.
• en rosametallic. Fin men kanske lite kitchig för mig nu?
• en ljusrosa
• en ceris med luva. Knäpp men rolig
• en aprikos. Längesen den kom på…
• en lila silkig. Mer uppklädd liksom. Hade en del under graviditeten när det var svårt med allt som satt över magen.

 

Inget hemstickat alls än! Men det ska det nog kunna bli ändring på till vintern. Min svägerska som skriver stickbloggen Docksjö Design har ju stickat alla sina själv! Mycket imponerande!

 

Bild gjord i Polyvore

LEGO skydda Arktis!

Både min sambo och jag byggde med Lego när vi var små. Min sambo drömmer om när vår son ska få upp ögonen för Lego på riktigt och de kan bygga tillsammans. Alla bogar och bilar de ska bygga. Alla vägar och bensinstationer.  Innan jag såg den här kampanjen hade jag aldrig tänkt på att alla besinstationer är av märket Shell i Lego. Det är ju riktig produktplacering det! Från att man bara är några år ska man alltså associera drivmedel med Shell och kanske även sin favoritleksak med Shell. Det vill jag givetvis inte stötta. Jag hoppas att under tiden min son växer upp ska bensin bytas ut mot mer klimatsnälla drivmedel och bilkörandet minska. Under tiden kan jag välja vilket Lego jag köper till min son, men stöttar så ändå ett företag som hjälper Shell att tvätta sitt oljesmutsade namn genom barns kreativitet. Känns ju helt fel. Därför skrev jag idag på kampanjen Green Peace driver för att få Lego att avsluta samarbetet. Gör det du med!

Böcker om barn

Mitt lilla gryn börjar nu komma in i en fas där jag känner att det är fråga om lite mer ”uppfostran” än innan då det mest handlade om omvårdnad. Nu är det viktigare att föregå med gott exempel och även ge lite vägledning.

Jag har tänkt mycket på detta under sommaren. (Nu har vi ju också varit lediga så det är säkert delvis därför) Jag ser dagligen exempel på hur jag INTE vill göra med eller mot mitt barn. Och min slutsats måste därför bli att det inte är så lätt att hålla styr på hur man vill göra. Jag tänker att oavsett hur bra intentioner man har och oavsett hur väl man vill måste det vara lätt att bli påverkad. Av hur andra gör, av vad man ser på tv, av vad som skrivs i media osv. Och då kanske tappa bort vad det var man egentligen ville. Tillslut kanske det blir svårt att skilja på vad man själv tycker och vad man blivit itutad under så lång tid att man tillslut tror att man håller med. För att minimera risken läser jag med jämna mellanrum någon bok om att leva med barn. Mina favoritförfattare hittills har varit Jesper Juul och Lars H Gustafsson (som för övrigt skriver en jättefin blogg här)

Jag har på intet sett läst alla deras böcker än (tack och lov för det, då har jag ju massor kvar att läsa) men allt jag läst hittills har varit tänkvärt och många gånger ögonöppnare för mig. Jag märker att jag redan varit på väg att blanda samman mina egna åsikter med sånt jag hört i media eller av vänner med barn.

Från Jesper Juul tar jag med mig det personliga språket. När jag använder det med mitt barn märker jag redan nu (fast han bara är 16 månader) att han lyssnar mer och förstår lättare. Innan kunde jag säga: ”Mamma ska gå en liten stund. Efter att du ätit lunch kommer mamma hem.” Och förväntade mig att han skulle förstå att det var jag som skulle gå (och inte någon annan mamma) och att han skulle vara ensam med sin pappa så länge. Medan jag nu säger: ”Jag ska gå en stund. Medan jag är borta ska du vara med pappa. Sedan kommer jag hem igen efter att du ätit lunch.” När jag säger så istället tittar sonen på sin pappa, sedan på mig, så sträcker han upp armarna mot sin pappa och leker lugnt vidare med honom. Inga tårar när jag går och inget spring efter mig ut i trappen. Lugnt och skönt för hela familjen. Jag upplever att sonen tar det mesta med ro bara han får veta vad som ska hända och vad som förväntas av honom. Vi gör likadant när vi någon gång lämnar honom med någon annan vuxen än oss föräldrar. Det har gått utmärkt varje gång.

Jag använder Jepser Juuls personliga språk även när det kommer till gränser. Tidigare: ”Man får inte hälla vatten på golvet!” medan jag nu säger: ”Jag vill inte att du häller vatten på golvet. Du får hälla det på balkongen istället” varpå han genast går ut på balkongen och fortsätter hälla. Det var ju egentligen inte själva hällandet jag ogillade utan bara var han valt att hälla vattnet. Det sättet att uttrycka mig har också fått mig att tänka igenom vad som är mina personliga gränser och vad som är absoluta gränser. (Detta skriver Lars H Gustafsson om i sin bok Växa – inte lyda) Att inte gå in med skor är till exempel en personlig gräns, jag vill inte att han ska gå in med skor för då blir det smutsigt och jag måste städa. I ett annat hushåll är det kanske annorlunda. Medan att inte bitas är en absolut gräns. Han får inte bita någon, varken mig eller någon annan.

Lars H Gustafsson skiver mycket om att se barnet som en människa i första hand och inte bara som ett barn. Bara genom att tänka så har mycket löst sig för mig. Då har jag lättare att hålla reda på vad jag vill vara för slags mamma och hur jag vill samspela med mitt barn. Det hade jag ju någon slags idé om innan han kom men efteråt har jag blivit så översköljd av metoder och åsikter att jag tillslut undrade om det verkligen var mitt barn, och om jag fick bestämma hur livshandledningen skulle se ut, eller om jag helt enkelt bara var en uppfostrare inhyrd tills skolan kunde ta över.

Jesper Juul fick mig också att överge tanken om att båda föräldrarna måste sätta precis samma gränser, göra likadant mot barnet i alla situationer och hålla med varandra om allt. När jag väl läste att en förnuftig person tyckte att det var strunt tänkte jag efter vad jag själv tyckt som barn och kom fram till att det inte alls behövs. Jag tror att barn mycket väl vet att föräldrar och andra vuxna har olika personliga gränser och tycker olika om saker. Bättre då att vi är ärliga mot vårt barn och  säger som det är. Han kommer ändå upptäcka att alla människor har olika åsikter och olika gränser tids nog. Om vi redan nu lär honom att så är fallet hoppas jag att han förstår att det är okej att även han har andra personliga gränser än oss och att det är okej att inte alltid hålla med varandra. Man går inte sönder för det och man behöver inte bli ovänner heller.

Just nu läser jag Jesper Juuls Ge plats för familjen för andra gången. Inför förskolestarten till hösten tror jag Lars H Gustafssons Förskolebarnets mänskliga rättigheter blir bra lektyr.

Har ni några tips på bra böcker om att leva med barn?

Självbilden

Vi skulle köpa skor till sambon. Vi var i tre affärer och jag föreslog säkert 20 olika par. Han gillade inga. Själv tittade han bara på finskor tyckte jag. Inget att ha i sandlådan.

När vi kom hem började vi prata om varför det blev så.

 – Du vill ju bara att jag ska ha sportiga skor, men jag vill ju bli en skjortkille med fina skor.

 – Men när du tittar dig i spegeln ser du jeans och t-shirt?

 – När jag tittar i GARDEROBEN ser jag jeans och t-shirt.

Det är just det. Bilden man ser av sig själv i sitt huvud är inte alltid den man shoppar till. Det är kanske inte den mest bekväma eller användbara outfiten. Kanske passar den inte alltid till vardags.

Min sambo skulle kanske helst gå klädd såhär:

Men i garderoben finns bara jeans och t-shirt. Han försöker ibland köpa kläder till sin drömoutfit men till vardags använder han den ändå inte.

Bilden i mitt huvud ser ut ungefär såhär:

Men i garderoben finns bara ett par plagg som liknar detta. De använd dessutom sällan ihop eftersom jag då känner mig alldeles utspökad och allt för upklädd. Diadem ser jag inte klok ut i så hur det har kommit in i bilden är ytterst oklart.

Jag funderade lite på varför bilden av mina kläder och min faktiska garderob är så olika. De talrikaste plaggen i min garderob skulle snarare få mig att se ut såhär:

Jag har tidigare köpt massor med kjolar i olika färger och mönster. Som om jag dras till dem i affären. Likadant med stövletter. Jag tror att jag alltid har plats för ett par till. Sandaletter och tajta jeans kollar jag aldrig efter i affären. Så varför är de med i min bild? Jag måste på något sett se upp till eller idealisera någon som ofta bär den outfiten. Eller är det en hel livsstil jag idealiserar? Alla kläder jag hittade till bilden är dyra. Av exklusiva material. Inget är ekologiskt. Min interlektuella föreställning av vad jag vill köpa (ekologiskt, second hand, giftfritt, hållbart, lätt-tvättat, användbart, bekvämt) är tydligen inte den samma som vad jag känner att jag vill köpa (uppenbarligen dyrt, exklusivt, fint, svåranvänt och inget för sandlådan och vilda lekar med ett litet barn)

I slutändan är det ändå lite oklart om min sambo och jag borde köpa mer kläder som stämmer bättre överens med hur vi ser ut i våra huvuden. Jag ska ju inte köpa några kläder alls så för mig är det mer om hur jag fortsätter rensningen. Eller om det är bilden i huvudet som ska ändras? Kanske räcker det att varsamt uppdatera den lite. Anpassa den efter våra nuvarande liv och spara klädseln i våra huvuden till finare tillfällen. Jag vill ju gärna se ut som jag gör i mitt huvud någon gång ibland. Men kanske behöver inte hela min garderob överensstämma men den.

Bilder gjorda i Polyvore

Garderobsinventering – linnen

Linnen med spetskant är min storfavorit i garderoben. Jag använder ett nästan varje dag så det är helt berättigat att jag har många. Det är resten av linnena jag skulle kunna göra mig av med. Just nu har jag dessa:

• 2 svarta med spetskant
• 1 svart med smala band
• 1 svart halterneck – 100% plast så det borde åka ut i plastbantning egentligen
• 1 svart med spets i lite stelare bomull
• svart glansigt med liten rosett – nattlinnestuk
• svart i helspets – dyrt märke men gångerna jag använt det kan jag räkna på ena handen
• svart halterneck i glansigt material
• svart urblekt – till second hand kassen direkt
• marinblått halterneck
• blekblått med spetskant – hade ett i rosa som var favorit tills det helt föll sönder
• vitt med spets och blommor – konstig slits på sidan som gör det svåranvänt
• 2 vita som är för urringade nu för tiden – till second hand
• 2 off-vita med spetskant
• vitt med boxarrygg
• rosa med spetskant
• gammelrosa med spetskant
• gult med vita blommor
• beigt med boxarrygg
• 2 gråa med spetskant
• brunt blankt – nattlinnestuk
• cerist med boxarrygg
• vinrött med paislymönster – inte använt på typ 10 år. Till second hand.

26 st totalt. 4 till second hand och 8 som jag funderar på ett varv till. Till loppis/bytardagslådan så länge (troligen kommer de inte ner därifrån med tanke på hur det gått för de andra plaggen som hamnat där) Det lämnar 12 st kvar i lådan vilket är mer än nog för mig.

Detta var nog den bästa rensningen hittills, jag lyckades faktiskt rensa bort de jag inte använder!

 

Bild gjort i Polyvore 

Garderobsinventering – väskor

Väskor har jag tidigare haft en tendens att skaffa för många. Mest små aftonväskor, second hand eller på rea. Dock en kategori jag använder ganska lite nu för tiden. Många har jag i alla fall, här kommer en liten uppräkning med start bland de större väskorna.

• Vandringsryggsäck modell större. Typ 65 liter tror jag. Den har varit jättebra på många långa äventyr men står just nu på vinden. Kanske får den en renässans när vi ska åka tåg med barnvagn och det är svårt att ha en rullväska.
• Blå rullväska (som syns lite på bild i det här packningsinlägget) 32 liter tror jag den är på. Används till veckopendlingsjobbet som kommer igång igen till hösten. Har redan bytt hjul 3 gånger, vilket jag tror egentligen beror mer på dålig kvalité än slitage.
• Ryggsäck, 25 liter. Hade jag på backpackresa i Sydamerika och Asien för ett par år sedan. Numera strand- och handlingsryggsäck.
• Kånken. 2 svarta kånken har jag. Jag fick dem som tack för medverkan på ett Erasmus-event, med logga och lite reklam därifrån. Den ena är alltid packad med babysimgrejer så vi bara kan ta den och åka. Den andra är full med tygpåsar och följer med till mataffären varje vecka. Alltså två ryggsäckar till mataffären eftersom vi är två vuxna som bär. På detta sättet behöver vi aldrig åka och handla med bil. Funkar väldigt bra för oss!
• Blå mjuk bag från Världsnaturfonden. Fick jag som premie när jag sålde pandasaker för typ 20 år sedan. Kom mycket till användning när vi reste med tåg med liggvagnen. Då passade den perfekt under vagnen.

Handväskor har jag många som sagt.

• Grön handväska (den hade ett eget inlägg här) används nästan dagligen och är fortfarande i mycket bra skick.
• Svart handväska med trasiga handtag. Föregångaren till den gröna, som ännu inte lämnat huset. Hade tänkt byta handtagen men var inte tillräckligt motiverad när jag nu har den gröna.
• Brun handväska. Gillar inte alls och har lovat bort till en kompis som dock inte hämtat den än.
• Svart lackväska. Min gå-ut-väska som jag har när jag ska vara fin. Favoriten!
• Vit handväska. Jättefin men jätteliten. Använder dock när den svarta inte matchar. Senast igår!
• Rosa handväska. En av de där rea-väskorna som inte kom till så stor användning.
• Fake-Louise-Vuitton-väska. Handtagen trasiga här med. Har lagat den kanske fem gånger men den går alltid sönder. Gillar den jättemycket så kanske ska jag laga den igen.
• Silveraftonväska. Arvgods från min mormor. Ganska opraktiskt men fin. Mest som prydnad.
• Grön handväska. Matchar perfekt till en av mina cocktailklänningar. Enda anledningen till att den är kvar. Fast när jag sist hade klänningen valde jag ändå den svarta lackväskan.
• Ekologisk handväska. Fin tanke men fel modell.
• 2 st runda handväskor. En blå och en röd. Fina men i helt fel färg för mig. Får inte plats med något alls i dem. Näsduk möjligen. Den röda saknar dessutom en tofs.
• Blå blommig handväska. Fantastiskt fin men opraktisk eftersom den inte har något axelband. Köpt på en marknad i Thailand. Använde mycket förr men har legat i en påse ett par år. Ställer fram den nu så kanske den kommer till användning igen.
• Rosa strandväska. Används numera endast för att förvara alla packpåsar. Skulle kunna ha dem i något annat men kan lika gärna fortsätta ha dem i väskan nu när jag redan har den.
• Brun påsväska som jag köpt på någon festival. Orörd sedan dess. Kanske till en framtida utklädningslåda?

Sex väskor och femton handväskor. Varav en är på väg ut om jag bara kan komma ihåg att ta med den till kompisen som ska få den.

Dessutom har sambon två rullväskor i olika storlek, en lila mjuk bag och två ryggsäckar. Handlingspåsar i tyg finns det med. Kanske tio stycken, varav en en fredad för kläder.

Sonen har en egen mini-kånken och en korgväska.

En skötväska finns också i vår ägo. Just nu använder vi inte den så den borde ligga undanlagd bland alla andra babygrejer.

29 väskor och 10 tygpåsar. Många väskor! Som vanligt är jag värst och borde kanske minska mitt förråd lite.

Fru Gårman

Vilken fin skylt! Hoppas det blir standard att ha varannan Herr och varannan Fru när gamla skyltar ska bytas eller nya sättas upp.