Halvtiden och rätten till din tid

Häromveckan skrev jag att jag skulle börja jobba halvtid. Idag fick jag anledning att fundera över vilket privilegie det är. Jag träffade en av de anställda på skolan. Hon har just varit sjukskriven en längre tid och är nu åter i tjänst. Jag frågade hur det känns och hon berättade att det är alldeles för mycket arbetstid för henne. Hon vill gärna gå ner till halvtid eller i alla fall 75 %. Utan att tänka mig för frågade jag om det var arbetsgivaren som inte ville låta henne gå ner? Nej, det var inte det som var problemet, utan att läkaren tycker att hon är för frisk för att sjukskriva henne på halvtid.

Då fattade jag. För henne är det en ekonomisk fråga. Hon har inte råd att jobba halvtid. Hon är ensamstående och har förmodligen en ganska risig ekonomi efter en lång tids sjukskrivning. Jag däremot, kan snacka om hur jag ska jobba mindre för att prioritera familjen. Investera i min sons barndom och min egen hälsa. Downshifta för miljöns skull och den politiska övertygelsen. Det är så privilegierat och präktigt att jag blir äcklad. Här kan jag gå med mina ekologiska bananer, giftfria matlådor och all min TID! Allt för att min sambo jobbar heltid på ett välbetalt jobb och försörjer mig och vår son.

Är halvtid ett nytt klassfenomen? Eller håller jag bara på att gå i en av de gamla kvinnofällorna?

Annonser

6 thoughts on “Halvtiden och rätten till din tid

  1. Grattis till din halvtid! Jag tycker det låter som ett mycket bra beslut. Jag arbetar också ca halvtid sedan sju år tillbaka, pga att vi har ekonomiska förutsättningar för det och att jag så gärna vill vara med barnen så mycket som möjligt. Det är klart att det kan bli en fälla, det är viktigt att ha pension, sjuklönegrundande inkomst mm i åtanke. Det bästa kanske är om man även har råd att spara lite extra till sin egen pension. Jag tycker att den extra tiden med barnen känns lyxig, tiden går ju fort och snart är de stora och klarar sig på egen hand, och då kan jag jobba mer – kanske till jag är 70 år? Själv växte jag upp med föräldrar som slet hårt, jobbade mer än heltid, därför kan jag också känna det som sådan lyx att inte behöva göra det. Sen finns det såklart de som älskar sina jobb och vill jobba mycket, då ska man göra det, men det är skönt att kunna välja. Men många är i den situationen som din kollega. Något jag funderat på är att det inom vissa branscher finns så få halvtidsjobb att söka, t ex inom mitt område ekonomi så är det oftast heltid om det inte är vikariat eller dylikt. Har man blivit anställd kan man gå ner i tid efter ett tag men det är krångligare. Fast att många jobb skulle passa utmärkt till halvtid och att man kan vara två personer som delar en tjänst.
    Vill du läsa mer om kvinnor och arbetsmarknad kan jag varmt rekommendera boken ”Mellan arbete och familj”. Den är skriven av Maria Stanfors (fil dr i ekonomisk historia) och den handlar om kvinnans roll på arbetsmarknaden 100 år tillbaka i tiden fram till nu. Den beskriver hur dagis kom till och förändringen när kvinnor började jobba i större utsträckning. Den är mycket intressant och jag läste den när jag pluggade ekonomisk historia.
    (Oj, nu blev det lite lång kommentar, men det råkar vara ett av mina favoritämnen!)

  2. Tycker inte att det låter som att du går in i en kvinnofälla. Ja du är priviligerad. Njut! Förstås, ska du/ni tänka till om din pension. Se till att du inte förlorar på det hela! Det är kvinnofällan, det.

  3. Åh det där med pension hade jag inte ens tänkt på! Det ska jag kolla upp. Har du fler tips än att pensionsspara själv? En kollega till mig föreslog att min sambo skulle spara till mig eftersom han jobbar heltid och har råd med det. Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka om den idén, på ett sätt är det rätt, han kan fortsätta jobba heltid för att jag går ner i tjänst. Å andra sidan känns det konstigt att han skulle pensionsspara till mig…
    Hur gör ni? Sparar du själv från den lilla lön du får?
    Tack för den långa kommentaren! Det är ju det bästa med blogg, alla fina människor man träffar som engagerar sig i det man skriver 🙂

  4. Jag känner till de som sparar pension till sina fruar. Det blir som en ersättning för arbetet hemma kan man säga på ett sätt! Bara man är överens så tycker jag att det är en bra lösning. Jag sparar själv till pension men det behöver inte alltid vara just traditionellt pensionssparande, det kan vara t ex att man äger en fastighet eller något annat av värde, eller bara ett sparkonto. Skillnaden är ofta att man vill låsa pengarna så att man inte ska ”råka handla upp dem”! Men känner man sig själv och vet med sig att man kan spara så kan det vara vad som helst man sparar i (till den risken man är bekväm med, ska kanske tilläggas). Sen finns det väl vissa fördelar med traditionellt pensionssparande som ett visst högre skatteavdrag om jag minns rätt. Bäst är nog att gå till en pensionsexpert, eller om arbetsgivaren har någon sådan, de brukar kunna ge bra råd som man sen kan följa upp med de ”oranga kuvertet” mm!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s