Kläderna och slitaget

Förra månaden träffade jag en kär gammal vän. En sån där som kan med att säga saker rakt ut ni vet. Hon granskade mig kritiskt och sa sedan: det var väldigt vad dina kläder börjar bli slitna!

Jag tittade förvånat ner på dagens outfit. Visst har de bruna byxorna blivit lite blekta, början till ett hål har de också. Jackan har fått intressanta färgskiftningar efter för mycket sol. Linnet är lite som en påse i ryggen. En fläck som aldrig går bort. Handväskan är skavd och telefonfodralet har flagat ordentligt. Ur väskan sticker datorn upp i sitt fodral som har hål i alla hörn. Skorna är riktigt skavda där fram.

Visst hade jag sett alla dessa små saker innan. Jag hade bara inte tänkt på att andra ser dem. Jag hade inte tänkt på att jag denna dag lyckats mixa kläder och accessoarer som alla var slitna. Det totala intrycket blev tydligen att jag såg sliten ut.

Dagen efter frågade jag två andra nära vänner vad de tyckte. De började genast slingra sig med ursäkter som: ”Du påverkas ju inte så mycket av mode” och ”Du har ju dina kläder väldigt länge”

De höll helt enkelt med.

Jaha, tänkte jag. Vad ska jag göra med denna nya information då?

Vem är det egentligen som bestämt att man inte får ha slitna kläder? Varför är en urblekt jacka ful? Den kunde ju vara fin med, med ett annat mode kanske den hade varit helt rätt.

Ska jag lappa byxorna? Eller är de ändå bortom räddning?

Linnet, vars problem var att stretchen slutat vara stretchig, lämnar jag till hms klädinsamling. Fläcken på toppen kanske går att få ur med lite mer ansträngning. Datafodralet får så småningom en ersättare, en hemgjord hade jag tänkt mig. Väskan får hänga med ett tag till, sen får vi se.

När köpstoppet är över och jag lyckats komma på vilka och hur många kläder jag ska ha i garderoben ska jag även tänka på hållbarheten. Svarta byxor i bomull kan man ju färga in om de bleks. Jeans brukar komma undan med ganska mycket slitningar innan de blir fula.

Jag har svårt att acceptera att kläderna slits (i mitt tycke) så fort som de verkar göra. Jag vill gärna se ett inköp som en investering. Den här jackan ska jag ha i 10 år typ. Det här linnet ska jag ha i 10 år. Är det verkligen för mycket begärt av ett klädesplagg? Hur länge håller vardagskläder som man använder flera gånger i veckan? Hur länge har ni era kläder?

Annonser

21 thoughts on “Kläderna och slitaget

  1. Ping: Efter klädfastan kommer…. | Klädgalen

  2. Som du kanske vet så tycker jag att allting borde hålla för alltid, för ganska exakt tre års sedan nu så höll allting i min garderob på att gå sönder samtidigt (utom koftorna som producerades konstant), för jag hade helt enkelt slutat köp kläder helt och hållet till mig samtidigt som vi flyttade till folkisen, en onödig utgift när ekonomin är lite vinglig och jag hade ju kläder så jag så inte behovet, det var inget köpstopp eller så jag fyllde fortfarande på med underkläder som har väsentligt kortare livslängd. Och efter lite drygt 2 år fans det ingenting kvar som inte kunde spontant falla i bitar på stan, det har hänt en gång. Så nu är målet snarare att inte ha mer kläder än jag använder jag än så länge går det bra, Peter tittade in i min garderob för någon vecka sedan och konstaterade att allt faktiskt används regelbundet, vissa saker kräver sitt tillfälle men ibland så kommer även de fram.

    Nu när jag gör allting själv är jag mer mån om att de verkligen skall hålla, mycket går på ull program med milt ull och silke tvättmedel, för att de har fina knappar som inte skall slitas eller för att jag bara tycker så mycket om just de plagget och ull programmet ofta räcker och är skonsammare mot kläderna.

    Jag tror att en del av problemet ligger i att vi använder material som kanske inte lämpar sig för slitage till vardags kläder och därför inte kommer att hålla särskilt länge. Tunna lätta bomulls tyger är inte slitstarka oavsett hur sköna sommarklänningar de gör och har sällan en livslängd på mer än några år om de används, det mest håller ju om det bara ligger i garderoben.

  3. Inte bara två bloggare som tänker samma saker, inlägget jag läste innan ditt var UnderbaraClara som pratade om samma sak…

    Jo, kläder slits larvigt fort nu, om man köper på de vanliga kedjorna. Jag märker jättestor skillnad på kläderna från lite dyrare (okej, rätt mycket dyrare) favoritbutiken. Men jag vet inte ens om den jämförelsen är schysst, för jag skulle ju aldrig använda dyrkläderna när jag staplar ved och sånt.

    Asch, jag vet inte. Men nä, grejer håller inte som förr. OCH man får lite vad man betalar för.

  4. Jeans är väl ganska ok att ha slitna och kanske till och med med hål i? Vet inte om det finns skor och jackor som också är ok ha ha slitna.

  5. Brutal ärlighet bör hanteras med försiktighet. Skönt i alla fall att det var en vän. Men visst håller jag med om kläder. Vissa saker blir kassa bara efter några tvättar vilket är på alla sett galet! En del kläder som jag har är riktiga favoriter och är nu när jag tänker efter förmodligen närmare 10 år än 2.. Men de är jättesnygga, passar perfekt även om de så klart har fått en annan typ av patina än tidigare. Dessutom har jag finfina kjolar som en gång varit min mammas. De är ju säkert närmare 40 år.. jag tycker att så länge man använder kläderna och de är hela o fina får de finnas kvar i garderoben. Men hål och allt för slitna kläder sorteras bort. Jag vill vara hel o ren! Åldern däremot är mindre viktig.. Men självklart sörjer jag när en kär gammal klänning är så tvättad o utsliten att den inte ens duger till att måla i. Konstigt vore det ju annars!

  6. Bra poäng! Jag gillar ju tunna bomullstyger i blusar och sånt. Kanske får jag bara acceptera att dessa inte kommer hålla så länge.
    Det är ju fantastiskt med din egengjorda garderob, jag skryter om den så fort jag får chansen 🙂

  7. Ja, absolut. Vissa märken är ju klart bättre hållbarhet än andra. Tror jag ska forska lite mer i det innan jag köper kläder igen efter köpstoppet. Vilka märken har funkat bra och vilka inte. Tips?

  8. Men visst är det befriande med vänner som kan säga vad de tänker utan att någon blir sårad 🙂
    Just nu har jag nog lite överdos av kläder man kan ha att måla i, kanske räcker det med ett målarombyte ändå?

  9. Det här är bra skit: http://www.karinsommare.se/web/webshop/
    =)

    Det som inte funkar – i längden – är ju de vanliga kedjorna. KappAhl har saggat ur fullständigt när det gäller formgivningen tycker jag, och Lindex, tja de har väl blivit marginellt bättre, eller är i alla fall bättre än KA numera. HM funkar inte alls på mig. Gudrun Sjödén envisas ju med kalla färger så jag ser mest sjösjuk ut i hennes grejor, men jag har en ullklänning i blyertsgrått som funkar som ”den lilla svarta” i flexibilitet. Den skulle jag nog kunna ha varje dag i ett år med olika accessoarer utan att se långtråkig ut. (Så neutral är den alltså…) Verkar också hysteriskt hållbar.

  10. En sån favorit ska jag nog satsa på! Neutral, hållbar och snygg 🙂
    Min svaghet är annars MQ. Dyrt men ofta rea. Dock mycket som är väldigt modebundet och känns väldigt ouppdaterat snabbt. Inte smart i längden…

  11. Storlekarna ja! Vilken djungel! Alltid en nertill och en helt annan upptill. Är det bara jag eller har någon som bestämmer hur storlekar ska sättas satt ihop provdockan fel?
    Fast så tittar jag på min son och ser att han har samma problem trots sin späda ålder av 1,5 år. Kanske är det ett släktdrag?

  12. I så fall är vi släkt.

    Nej, det är ju jättevanligt, jag vet såå många som har det så. Jag är lite glad som kan hålla mig till närliggande storlekar uppe och nere, men jag vet de som har 4-6 storlekars skillnad. Då får man börja titta efter speciella klädmodeller istället.

  13. Ääh, tycker det där med hel och ren är överskattat. Eller i alla fall lite hysteriskt. Inga äckliga fläckar synligt (typ bajs) och inga hål på olämpliga ställen (typ skrevet) så är jag redo för världen. Men så är jag också latare än jag är fåfäng. Eller som en del kallar det – sunkig. T-T

    Lukt är en helt annan sak, luktar jag illa skäms jag.

  14. Ja, lukt är nog det som många tycker är pinsamast, där håller jag helt med dig! Efter att har bytt till egengjord (kompisgjord) deo och ekoschampo har jag aldrig det problemet längre. Använder inte heller parfym längre så inga maskerande dofter finns att tillgå.
    Lite svag kokosdoft (av både deon och schmapot) är allt jag bjuder min omvärd på just nu 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s