3 inne-företeelser i samband med att skaffa barn som retar mig till tusen.

  • Att det skulle vara fint och naturligt att inte läsa på om något inför att föda barn. Hur naturens krafter ska hjälpa en i stunden och allt bara ska komma automatiskt till en nu när man blivit mamma. Vilket trams. Ingen naturkraft kommer göra jobbet åt dig. (Eller i alla fall inte åt mig) Oförberedd är alltid oförberedd, jag har inte varit med om något annat sammanhang där det skulle vara eftersträvansvärt. Jag har hört blivande mammor säga med stolthet att de minsann inte läst några böcker eller frågat någon alls om råd utan att allt de behöver veta kommer att komma till dem helt av sig själv. Sedan tittade de nedlåtande på min hög med böcker om barnafödande, amning och att leva med barn. Hur skulle det göra mig till en sämre mamma att jag läser på om den gigantiska livsförändringen som snart kommer?
  • Att det är fint att inte ändra sitt liv alls när man får barn. Detta hör jag ofta, mest från mina vänner utan barn. De säger nedlåtande att andra har ändrat hela sina liv bara för att de fått barn och att så ska de minsann inte göra den dagen det är dags för dem att skaffa barn. Varför skulle det vara fint att inte ändra sitt liv när en ny människa kommer in i ens liv? Jag förändrade mitt liv mycket när jag träffade min sambo, så också när vi fick vårt lilla hjärtegryn. Det låter snarare ganska egoistiskt i mina öron att inte anpassa sig efter sina nya familjemedlemmar. Inte till självutplåning så klart men att bara anpassa sig, varför skulle det vara fel?
  • Att det gnälls på att det är så dyrt att skaffa barn. Ingen inbillar sig väl på riktigt att det skulle vara gratis att livnära en annan människa? Tidningarna gör listor över hur dyrt första året med barnet är och hur mycket pengar du kommer att spendera på ditt barn innan hen flyttar hemifrån. Ingen skaffar väl barn för att det är billigt? Och vad ska de annars göra med pengarna? Om det nu finns så många bättre saker att lägga pengarna på, men så skaffa inte barn då! Vi har inte öst pengar eller saker över vår son men visst har våra utgifter ökat, och våra inkomster minskat. Jag vägrar se min son som en utgift på x antal miljoner innan han flyttar hemifrån. I så fall hade jag lika gärna kunnat se min sambo och alla mina vänner som en utgift. Det handlar ju inte om pengar. Klart det är bra att ha en ekonomisk plan, men jag vill inte ha en sammanställning av hur mycket jag kan spara på att inte skaffa barn, lika lite som jag vill veta hur mycket jag sparar på att inte ha en sambo eller inga vänner. Vad ska jag ha pengar till om jag inte har barn, sambo och vänner? Då behöver jag ju inte ha dem!

 

Jag menar inte att trampa någon på tårna med den här lilla utläggningen. Snarare är det så att jag kanske sagt ifrån för lite när andra har trampat på mina tår och att jag fram tills nu byggt upp den här irritationen till att bli en smärre gallaflod.

Vad finns det för skaffabarnrelaterade saker ni irriterar er på?

Annonser

9 thoughts on “3 inne-företeelser i samband med att skaffa barn som retar mig till tusen.

  1. Vad sägs om de vänner som typ undviker en ända sedan de fått veta att man ska få barn? Jag antar att de tror att allt ska bli så annorlunda (och ja – det blir det ju) men jag trodde nog att även de mest inbitna barnfria vännerna skulle kunna se hur lycklig jag var och glädjas med mig.

    Antalet vänner jag har blivit av med sedan jag blev mamma går dock inte att jämföra med antalet som föll bort när jag slutade dricka alkohol dock…

    Äsch, nu låter det som om jag har sämst vänner i hela världen. Det är inte alls så. Jag är rätt nöjd med både mängd och kvalitet 🙂

  2. Bra inlägg! Jag tror helt klart att det är bra att vara förberedd! Och för min del har det varit positivt att livet förändrats- tänk vad mycket nytt och intressant man gjort och upptäckt tack vare barnen! Både det och barnen är ju ovärderliga…

  3. Eftersom vi hade svårt att bli gravida så har jag mest stört mig på föreställningar kring hur barn blir till, t ex att det handlar om att lära sig att slappna av eller att ivf är en lyxlösning för par som väntar för länge.

    Jag stör mig också på det här med den ekonomiska aspekten, men mer åt det andra håller att jag tycker att de överdriver och skapar en konsumtionshets när de listar allt familjen behöver och hur dyrt det är. Visst kostar det att vara en extra familjemedlem och vi köper nog mest saker till barnen absolut (även om vi försöker att hålla ner på prylarna), men bara att fundera över vad familjen verkligen behöver och köpa begagnade saker så har en vips minskat utgifterna rätt rejält.

  4. Givetvis har du helt rätt vad det gäller det ekonomiska! Det behöver inte alls bli så dyrt som tidningarna skriver. De räknar oftast med en hysteriskt dyr vagn till exempel.

    Jag försöker tänka på att inte uttala mig om att det skulle vara självklart att få barn, även om vi var bortskämda med att bli gravida väldigt fort, men jag märker att jag ändå är nära att falla i den fällan ibland. Ska bättra mig! Bra att du tog upp det!

  5. I agree! Mitt största irritationsmoment var när folk tittade på mig och min bebis och lite överlägset sa: vänta bara tills… (insert situation of choice). Som om jag inte fattade nånting av att vara mamma och att mitt barn skulle bli en exakt kopia av deras barn med samma problem och besvärliga beteenden, samtidigt som de eventuella problem jag hade berodde på att jag gjorde fel, dvs inte körde fem-minutersmetoden, eller tvångsmatade var fjärde timme. Till min belåtenhet slog förutsägelserna aldrig in (så klart.) Ha! Vänta bara tills mitt barn motbevisar dig!

  6. Å, det där har man ju varit med om ett par gånger! Så himla konstigt beteende från andra föräldrar egentligen. Vänta bara, så ska ni se att ni får det lika jobbigt som vi hade. Som att det gör det mindre jobbigt för dem (i efterhand) att vi får det jobbigt sen. Jaa, folk har så mycket lustiga projektionsbeteenden för sig. Hoppas att man inte blir sån själv!

  7. Det är ju bedrövligt att det är så men jag ser att det även hänt oss till viss del. Nu, 3,5 år senare, kan jag se att vissa kommer tillbaka. Exempelvis de som själva fått barn under tiden och kanske upptäckt att personlighetsförändringen inte måste bli gigantisk bara för att man får barn. Prioriteringarna blir ju annorlunda men i botten är i alla fall jag ganska lik som innan.
    Sen har det kommit till en stor mängd vänner tack vare graviditeten, barnet och de nya familjevänliga tiderna och umgängessätten. 🙂
    Alkoholen är ju en annan femma, vill man inte längre dricka är det stor risk att man inte blir inbjuden när det ska drickas. Så tråkigt men så sant!
    Tur, som du säger, att de man har kvar är fina!

  8. Ping: Billig bebis – första året | Händelsevis

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s