Hej där inne!

Till hösten väntar vi nytillskott i familjen! Vi ska få den stora gåvan att bli föräldrar igen och vårt lilla hjärtegryn ska alltså bli storebror!

IMG_20160428_155322 copy

I veckan hade vi vårt rutinultraljud (RUL) och allt såg så fint ut! En vink fick vi med från den finaste lilla handen jag kan föreställa mig.

Innan ultraljudet har det känns lite smått overkligt och ganska nervöst. Vi har ju redan en perfekt, välskapt liten unge, oddsen för att allt skulle vara bra igen kändes mindre. Eller kanske hade jag bara inbillat mig alltihop, kanske skulle det inte ens vara något där inne? Jag minns att jag hade precis samma tankar förra gånger, om att jag inbillat mig, att sannolikheten att allt skulle vara bra var så låg.  Så när sköterskan sa de fantastiska orden: allt ser så fint ut, ser ni här hur hjärtat slår? Då var det som den största lättnaden. Allt är bra, bebisen växer och utvecklas precis som förväntat. Inget ska gå fel denna gången heller!

IMG_20160429_210130 copy

Välkommen till oss lilla bebis! Men vänta gärna si sådär 21 veckor till med att komma ut!

 

 

Annonser

Rensa ut – semestervecka

Så började en ny vecka utan att jag knappt märkte det och nu är det redan onsdag! Var tog alla dagar vägen? I alla fall så är detta enligt boken Rensa ut – och lev lättare, en semestervecka! Eva-Maria föreslår att man använder sin lediga tid till en stunds reflektion över hushållet städrutiner. Vilket sätt att städa passar ens livssituation och smak?

Här hos oss har vi just nu en tvådelad lösning som eventuellt hade behövt en lite omförhandling nu i veckan. Jag är nog en typisk små-städare, jag vill att det ska vara okej hela tiden och plockar och donar varje dag. Jag städar gärna i etapper och kan dammsuga halva lägenheten en dag, resten dagen efter, våttorka den tredje och städa badrummen den fjärde dagen. Köket städas medan maten lagas eller medan jag väntar på att gröten ska koka på morgonen. Min sambo är helt tvärt om. Han vill att ska det städas, då ska allt städas samtidigt. Sen är det tok-rent i typ två dagar och resten av tiden är hemmet i olika stadier av förfall. De där två dagarna är det ju så klart underbart, även för mig! Men jag har svårt att förlika mig med att det måste bli tillräckligt stökigt och smutsigt för att städningen ska komma igång. Är det någorlunda hela tiden tycker jag knappt att storstäd behövs men jag tycker också att det är synd att det aldrig blir helt rent samtidigt. Kanske är en kombination det bästa? Svårt bara för den som vill små-städa att låta det bli så illa att storstädaren sätter fart. Kanske kan man lösa det genom att köpa storstäd någon gång per år eller halvår? Då blir ju allt super-rent och sedan kan man små-städa mellan gångerna.

När vi var föräldralediga städade vi betydligt oftare. Dels var vi hemma mer och stökade till mer/såg stöket större del av tiden, dels hade vi mer tid, och det kändes också viktigare. När hjärtegrynet låg på golvet ville vi ju inte att han skulle behöva bli dammig, likaså när han kröp, då hittade han damm överallt verkade det som och vi hade fullt sjå med att dammsuga och torka överallt. Jag hör ibland föräldrar som säger att man inte ska städa för mycket för lite damm är bra för att inte barnen ska bli allergiska. Jag vet inte om det är bra med faktiskt damm men det jag tänker på är vad som finns i dammet. Naturskyddsföreningen gjorde en studie för ett par år sedan där de undersökte vad som fanns i dammet i ett vanligt barnrum. Vad de hittade var inte upplyftande läsning. Damm verkar ha en förmåga att dra till sig kemikalier från inomhusluften och får man bort dammet verkar mycket vara vunnet. Vädra för att byta ut inomhusluften är ett bra komplement. Alla prylar och material vi har hemma avger ämnen till luften genom emission. Ämnen som är intressanta är sådana som kan vara farliga att andas in eller att få i sig genom mun, näsa och ögon. I inomhusluften kan det röra sig om bromerade flamskyddsmedel som kan finnas i elektronik och möbler, ftalater som är en mjukgörare i plast eller perflourerade ämnen som ger smuts- och vattenavstötande egenskaper till papper och tyg. Sådana finns i exempelvis ytterkläder och hamburgerpapper. Dessa ämnen kan påverka fertiliteten, orsaka cancer eller påverka immun- och hormonsystem. Inget man vill ha i sig eller sina barn alltså.

Vi har rensat ut många av de saker vi misstänker kan avge dessa eller liknande ämnen men några har vi svårt att leva utan, exempelvis dammsugare, diskmaskinen, datorn, tv-en, själva innerväggarna… ja, det känns helt enkelt svårt att bli av med all emission av potentiellt farliga ämnen. Ett sätt att minska vad man tillslut får i sig är att hålla bort dammet och att vädra. Viktigt med städning alltså även om den städningen som avses här mest handlar om damm och mindre om kladd.

Här kan man läsa Naturskyddsföreningens studie om kemikalier i inomhusdammet i olika länder. Observera att provtagningarna bara skett i ETT hem i varje land. Således kan det förekomma mycket stora avvikelser mot det egna hemmet. Och här finns en artikel som sammanfattar studien.

Bloggen barnakuten.nu hade, i samband med att dammstudien kom ut, en gästbloggaren som var kritiskt till resultatet. Här kan man läsa vad hon hade att säga. Till det kan jag tillägga att jag tror att båda kan ha rätt utan att det egentligen motsäger varandra. Visst är det så att bakterier inte kan växa i damm eftersom det är torrt och dammet därför inte sprider sjukdomar och givetsvis är det låga halter av alla dessa ämnen i dammet. För låga halter för att det ska visa något i korttidsstudier. Men personligen vill jag inte gambla med mitt barns framtida hälsa mer än nödvändigt. Eftersom vi måste vistas ute bland bilavgaser och andra människors cigarettrök exempelvis, kan vi i alla fall förbättra inomhusklimatet genom att vädra och hålla bort dammet. Kanske gör det ingen skillnad men jag mår bättre av att känna att jag försöker göra något åt saken istället för att bara acceptera att han kommer få i sig alla dessa gifter.

Detta om städning alltså. Vad har ni för städrutiner hemma och varför?

 

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Rensa ut – lämna och hämta tillbaka

Istället för att själv äga allt man behöver eller vill ha kan man ibland låna saken. Det tycker jag är så skönt, slipper skaffa, förvara, äga och bekymra mig om saken jämt utan kan bara låna när jag behöver och sedan lämna tillbaka. Även hyra är ju bra såklart. Biblioteket besöker vi ofta och det är väl kanske sinnebilden för hur ett bra lånesystem ska fungera. Man kan låna det man vill och sedan enkelt lämna tillbaka en månad senare. (eller tre eftersom jag nästan alltid lånar om maximalt antal gånger) Systemet finns för flera andra saker som kläder och verktyg, inget av det har jag provat än men jag ser fram emot att få tillfället.

Bil hyr vi ibland samt är med i Sunfleet och använder deras bilar någon enstaka gång.

Annars lånar vi flitigt av grannar, vänner och familjemedlemmar. Till helgen ska jag få låna min mammas pärlor eftersom jag faktiskt lyckades lämna in mina egna för lagning i veckan och inte hinner få tillbaka dem (Bröllopssäsong! sa guldsmeden och tittade på mig som om jag var galen som trodde han kunde fixa det på endast åtta dagar)

Den här veckan ska jag fundera lite extra på det här med att låna och låna ut saker. Jag lånar gärna ut och lånar också utan problem, men när det kommer till att lämna och hämta tillbaka kan det ibland vara svårt att komma ihåg. Men det är ju såklart mycket viktigt! Ingen vill ju låna ut saker till någon som inte lämnar tillbaka inom skälig tid eller som lämnar tillbaka i dåligt skick.

Hos oss finns just nu en kruka som egentligen tillhör får bostadsrättsförening. Vi fick i uppgift att övervintra alla föreningens växter till terrassen och jag lämnade tillbaka de som klarat sig för någon månad sedan. En som frosten tog lämnade jag tillbaka krukan för och nu har jag alltså en kvar, en nydöd en som jag skäms lite för att jag inte klarade att hålla liv i. Men men, det är ju redan försent så jag ska bara slänga växten och lämna tillbaka krukan. Kanske får någon annan övervintringsuppgiften nästa år…

Två bebisprylar är på utlån från oss men bebisen som har dem är så liten än att de troligen används fortfarande. I slutet på sommaren kommer det vara lagom att få tillbaka dem, så jag väntar tills dess.

Jag har funderat på om vi borde starta en verktygspool i föreningen så att inte alla måste ha sina egna verktyg. Vi har exempelvis ingen borr men flera sågar samt en stege som vi ofta lånar ut. Om allt befann sig i ett eget förråd för verktygslån kanske de skulle komma till användning för fler grannar? Oklart dock hur man skulle starta. Ska alla skänka de verktyg de vill och resten köpas gemensamt? Eller ska man ha allt tillsammans och när man flyttar tar man med vad man la in? Hmmm, tål att funderas på. Man måste ju ha något list-system med så inte sakerna bara försvinner och aldrig kommer tillbaka. Och kanske en maxtid på hur länge man får ha verktygen. Är det någon annan som har en sådan här pool i sin förening som vet? Även gästsäng och madrass skulle kunna finnas i poolen, det är ju sådana saker som används sällan men som väldigt många äger ändå för det är ju trevligt att få besök.

En annan sak jag tänkt på med detta att hyra och låna är min stora klänningssamling. Jag har väldigt många klänningar av olika sort och längd och svårt att göra mig av med dem. Många har också varit på utlån flera gånger. I en annan del av livet kanske jag skulle göra buisness av detta och faktiskt hyra ut dem för en billig penning. Jag tror det hade varit roligt att se dem komma till användning på studentbaler, examenshögtider och andra festligheter. Jag har inte en sådan samling som exempelvis Elsa Billgren (som hyr ut vintagebrudklänningar och har hundratals) men säkert femton olika jag kunde ha med i min uthyrning. Jaja, kanske i ett annat liv.

 

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Rädda en ros

I onsdags kom min sambo hem med en synnerligen slokande och trött rosa ros. Han hade fått den på jobbet som tack för något dagen innan och sedan haft den liggande på en hylla i sitt arbetsrum, helt utan tillstymmelse till vatten eller vas eller någon annan slags omvårdnad. (!!!) Nu undrade han om jag ville ha den? Ehhh, vilken fin ros, sa jag. Klart jag vill ha den! Fast jag hade ju ett trick i rockärmen såklart. Idag ser den ut såhär:

IMG_20160416_122442

Den har bara blivit finare och finare för varje dag och jag tror säkert att den håller sig ett par dagar till. Detta är alltså tricket: gör ett nytt snitt, gärna ett ganska långt så rosen har stor yta att ha kontakt med vattnet. Fyll en flaska eller vas med så varmt vatten du kan få från kranen. Alltså riktigt varmt, du bränner dig om du stoppar in händerna, men inte kokande från spisen. Upprepa varje dag.

Vänta och njut!

Såhär gör jag givetvis även om jag råkar få rosor som INTE legat på en hylla ett dygn innan de kommer i vatten. Då står de längre och är vackrare än med kallt vatten. Blandade buketter är svårare, de flesta mjukstjälkiga blommorna vill ju ha kallt vatten. Särskilt tulpaner som gärna vill ha en isbit eller ett par i sitt vatten. Jag har ännu inte förärats en bukett med rosor och tulpaner blandat men troligen skulle jag välja ljummet vatten i så fall. Någon annan som vet?

Leklera + recept

Vårt stora eftermiddagsnöje just nu är att leka med lera. Hjärtegrynet fick ett helt gäng lerburkar och redskap i födelsedagspresent för en månad sedan, de har använts flitigt och alla lerorna har åkt genom lerpressen otaliga gånger. Det betyder att all lera nu har antagligt en grön-brun nyans. Hjärtegrynet gör pistageglass av den men för att klara mangoglass ville han hemskt gärna ha gul lera.

I ett av ler-setten fanns det med ett litet recept på hur man gör sin egen lera, det bestämde vi oss för att prova.

IMG_20160412_202710

Det här behövs:

2,25 ( 1 cup) dl vetemjöl

1,25 (1/2 cup) dl salt

2,25 dl varmt vatten (eventuellt med vald färgning redan i)

1 tsk olja (när jag tog två blev det bättre tyckte jag)

2 tsk av något surt (vi tog äppelcidervinäger men lime eller citron går också bra)

Valfri färgning som gurkmeja för gult, hallon för rosa eller vanlig livsmedelsfärg.

Sedan ska leran kokas tills den tjocknar. Det gick ganska fort och funkade bäst om man hade plattan på  medeltemperatur. Om vattnet var varmt från början gick det lättare. När leran är klar lossar den från kastrullen. Då är den perfekt att leka med, innan dess är den för kletig, så vänta tills den lossar. Man kan ha i mer mjöl om man vill men för oss var det bäst utan, det var snarare ett tecken på att vi kokat för kort när den var för kletig.

Mangofärgen fick jag som sagt med gurkmeja och då krävdes det ganska mycket för en hel sats. Säkert en matsked. Med gurkmeja var det inte alls svårt att få färgen jämn, som syns på bilden under.

Rosa stod också högt på önskelistan och då provade vi med hallon. Först var jag feg och tog bara tre men det blev alldeles för klen färg. Så vi hällde på mer och mer och tillslut gav jag upp och tog helt sonika i hela hallonen (ca 12 stycken frysta hallon) Nu är leran därför lite prickig men hjärtegrynet störs inte. Kanske påverkar detta hållbarheten dock. Vi får se vad det lider.

IMG_20160412_184621

Så här fina blev färgerna! Observera att den satsen som beskrivs i receptet blir betydligt större men för mina bilder var detta det enda som inte var infärgat i den övriga leran…

Förutom alla de fina ler-redskapen hjärtegrynet fick till födelsedagen har vi också en del köksprylar jag hittat på second hand.

IMG_20160412_183610

Vitlökspress, rullkniv (kallar vi den, vet inte vad den heter på riktigt) och en brödpickare. 5 kronor styck på Emmaus.

IMG_20160412_183242

Detta är ett roligt redskap tycker jag, kakmått på rulle. Man rullar liksom med stålgrejerna och då blir det långa rader av kakor. Har gjort några demoex för att man ska fatta. Jag fattade inte alls vad detta var för pryl när jag såg den först. Nu är jag jätteglad att vi tog med dem. (ärvde från en släkting som inte ville baka med dem mer)

IMG_20160412_183457

Helt vanliga kakmått som vi hade i jul-lådan. Tror de stora är från Åhléns och de två små har hjärtegrynet fått.

IMG_20160412_183118

En såssked fick också vara med och den orangea grejen hjärtegrynet har i handen är en mall till en bil.

Vi har tidigare provat andra recept på leklera men detta var bäst hittills. Vanlig trolldeg har vi haft när vi vill spara figurerna (det är mest när vi har äldre barn på besök) och jag har också gjort med alun hemma hos en kompis en gång. Det kändes dock inte alls så bra att ha med till något min lille skulle leka med. Vinäger är ju så mycket bättre då!

Även om jag inte skulle rekommendera att äta den (det är nog inte så gott och ganska salt) så är det ju inte giftigt så även små barn kan leka med denna lera utan att det känns som en dödsfälla.

När man har lekt klart ska leran förvaras i lufttäta burkar i rumstemperatur. Enligt broschyren ska den då hålla i flera månader. Återstår att se om det är sant! Jag kan konstatera att vi slänger lite varje gång vi har den framme, småbitarna torkar fort och då orkar jag inte blöta upp dem igen. Tar den slut gör vi bara ny, och jag misstänker att vi kommer få göra nya färger långt innan den här satsen tar slut. Nästa gång ska vi prova att göra grön lera med spenat och brun med kakao.

Avgifta barnrummet – kortversionen

I förmiddags var Cecilia Hedfors från Naturskyddsföreningen intervjuad i Nyhetsmorgon om hur man avgiftar barnens rum. Inslaget var mycket kort och de hann inte gå in på alla detaljer men den information man väl fick fram var bra och tydlig tyckte jag. Här kan man se klippet om man vill.

Det som sades var i stor detta:

  • Köp inte begagnade leksaker och låt inte barnen ärva saker från din egen barndom. 2013 förbättrades kemikalielagstiftningen gällande leksaker mycket och alla saker från innan dess kan alltså innehålla saker som nu är förbjudna. Observera också att bara för att inköpsdatumet är 2013 är det inte säkert att produktionen skett då. De pratade bara om plast, och mest mjuk plast, och sa ingenting om ärvda träleksaker men jag har läst mig till att vissa gamla träleksaker kan vara målade med färg som innehåller bly. Om färgen flagnar eller ser ut att börja flaga, köp inte och låt inte barnet leka med saken. Trärena saker borde inte utgöra någon fara och likaså kan man skrapa bort den gamla färgen för att få trärent. Då kan man ju måla själv med giftfri färg om man vill också.
  • Håll koll på vilka leksaker som inte klarar kemikalieinspektionens tester och släng ut dessa om du råkar ha dem hemma. Ta gärna tillbaka dem till affären och begär att få pengarna tillbaka. Det är både bra för dig och för att sätta press på företagen att sköta sig bättre. Dessutom riskerar inte sakerna att då hamna i omlopp på second hand-marknaden. Vill du slänga, släng då i brännbart eller i farligt avfall om det är elektronik. Inte till second hand och inte till återvinning.

Låt inte barnen leka med saker som inte är leksaker. Värst och vanligast bland dessa är:

  • Kvitton – som ofta innehåller Bisfenol-A, även de som är märka att de är utan just Bisfenol-A får jag ibland höra att de bara bytt till Bisfenol-S istället, det är minst lika illa. Inga kvitton alls alltså! Gäller även biobiljetter och liknande som är tryckt från samma slags skrivare som kvitton. Ska slängas i brännbart pga av detta, inte tidningsinsamlingen.
  • Nycklar – som kan innehålla bly.
  • Oäkta smycken – också de kan innehålla bly.
  •  Elektronik, särskilt om den är gammal. Just elektronik ser jag ofta hemma hos folk, att exempelvis låta barnen leka med en gammal fjärrkontroll eller telefon verkar vara mycket vanligt. Det är alltså inte alls lämpligt eftersom elektronik inte har samma hårda krav på sig som leksaker och därför kan innehålla högst olämpliga kemikalier. Bland annat flamskyddsmedel är mycket vanligt i elektronik och inte så nyttigt att få i sig.

De pratade sedan om att många förskolor (1/3-del av Sveriges förskolor) har börjat giftminimera och slänga ut saker som inte klassas som säkra för barn att leka med eller ha i sin närmiljö. Jag undrade i mitt stilla sinne om även vår förskola (som jag upplever snackar mycket men gör förvånansvärt lite. Särskilt med tanke på hur mycket kunskap och intresse som finns i föräldragruppen) räknas in i den där tredjedelen. I så fall är jag inte särskilt imponerad av statistiken.

I inslaget hann de inte prata så mycket mer än detta men jag har ytterligare några saker att tillägga.

Lego och Duplo är ju också plast och en av leksakerna vi har hemma. Dock är de tillverkade av ABS-plast som inte släpper ifrån sig sina kemikalier lika lätt. Värst är ju mjukplasten så ju hårdare desto bättre, Lego är ju ganska hårt, det vet alla som någon gång trampat på en bit. Med Lego kan man se upp för mjuka delar som slangar och även helt klara delar och fönster. Dessa kan vara gjorda av polykarbonat och är inte klassade som säker plast så som ABS-plast. Andra saker av polykarbonat man kan slänga ut när man håller på är: cd-fodral och pipmuggar och tillbringare i klarplast. Polykarbonat är en av plasterna som märks med siffran 7 (övriga plaster) i den lilla återvinningstriangeln. Men även ABS-plast och bioplaster (som inte är framställda från olja utan från exempelvis majs eller bambu) har nummer 7 som märkning så allt med nummer 7 måste alltså inte slängas.

I barnens rum finns ju så mycket mer än leksaker, säng och sängkläder samt kläder är ju en lika viktig del att avgifta såklart. Naturskyddsföreningen har en kortfattad guide till att avgifta barnrummet, det kan vara ett bra ställe att börja på. UnderbaraClara skrev ett mycket bra inlägg på samma tema för ett par år sedan. Fortfarande läsvärt!

Rensa ut – Laga och Byta

Ojoj vad veckorna går fort nu för tiden! Och nu är redan måndagen slut och jag har inte publicerat något nytt om års-rensningen för den här veckan.

Dock har jag under dagen faktiskt redan börjat veckans uppdrag utan att ens veta om det. Den här veckan ska jag nämligen byta och laga saker som är sönder eller jag inte behöver ha. Det jag fixade idag var att lämna tillbaka en bok jag köpt som present, sen uteblev tillfället presenten skulle överlämnas och det var inte ett sådant tillfälle som liksom kompenseras med present en anan gång. Presenten skulle inte bli aktuell igen. Så idag lämnade jag tillbaka den och fick pengarna tillbaka. Bra service där, Akademibokhandeln!

Även förra veckan sa jag att jag skulle laga mina pärlor, det har jag ännu inte gjort så en ny chans den här veckan är inte fel. Jag tänkte ta dem till en guldsmed/smyckedesigner som har en liten studio om hörnet här. Egentligen obegripligt att jag inte gjort det tidigare men det är som med resten av de hundra saker som befinner sig på den ständiga att-göra-listan.

Just nu ligger inget i klädlagar-högen här hemma. Där brukar det alltid ligga några barnbyxor med legoknän (alltså hål på knäet eftersom barnet sitter med ena knäet i golvet när hen bygger lego, eventuellt redan godtaget ord här på webben?) och ett par vuxenjeans som ska lagas. Oftast i grenen. De två par som brukar ligga där från och till har just förpassats till jeansens sälla vidder. Alltså slängda på grund av för många lagningar på samma ställe för att det ens ska gå att fixa igen. Tyget är så tunt att det inte längre finns något alls att sy i. Inte heller går det att göra shorts eller kjol eftersom hålen är i grenen. Inget att laga i sykorgen alltså! Vilken tur!

image

Däremot har jag en hel ask med hårspännen och smycken som ska lagas. Jag hittade den (eller, låt oss vara ärliga, det var tre askar, alla med trasiga assessorer. I min enfald trodde jag att alla tre askarna var den enda jag hade. Suck) när jag gick igenom mina smycken. Nu har jag lagt alltihop i en större ask så det får plats bättre och ska gå igenom det ordentligt. Men drabbades av total beslutströtthet när jag sorterade smycken så jag orkade inte ta tag i massa trasigt med. Denna veckan alltså. Nu ska det i alla fall sorteras upp i värt att laga, kontra ovärt att laga och ska därför slängas/återvinnas.

Ett nytt lagningsprojekt uppstod idag. Mina stickade vantar börjar plötsligt bli så tunna att det går hål efter hål efter hål i dem. Jag debatterar just nu lönsamheten i att laga dem eller om det är bättre att sticka nya nästa år. Säsongen är förhoppningsvis över vilken dag som helst och kanske är det inte ens lönt att laga så trasiga vantar.

image

En annan aspekt att tänka på denna veckan är hur man förvarar sina garantier och kvitton så man KAN byta eller laga en pryl när den går sönder. Enligt konsumentköplagen har man tre års garanti om inte tillverkaren själv har valt att förlänga den. Har man alltså en två år och tio månader gammal cykel som man hittar ett tillverkningsfel på ska man lämna tillbaka den. Sedan är det affärens ansvar att bevisa att det inte är deras fel att det är fel. Som att säga att skadan/felet uppstod genom slitage. Det är väl det vanligaste. Värt att veta är att detta alltså alltid gäller. Så har man köpt ett dyrt plagg som går sönder eller inte tål rekommenderad tvätt ska man alltid lämna tillbaka. Spara kvittona i tre år helt enkelt!

Vi har en pärm för kvitton där vi sätter in dem årsvis, allt utom matkvitton sparas. Jag vet att Förvaringsdrottningen har ett lite mer avancerat system. Kolla här för inspiration.

image

En liten låda med trasiga saker hittade jag också i verktygsskåpet. Det var tre lätta saker att åtgärda. Bara lite lim så är det klart!

Ha en trevlig lagningsvecka!

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

 

Rensa ut – smycken

Den här veckan ska jag rensa bland mina smycken. I boken ingår även klockor, glasögon och solglasögon men jag använder inte glasögon, har ännu inte skaffat några nya solglasögon och har redan rensat ut alla mina klockor utom en som är ett halsband. Så den kan ingå i smycken tycker jag. Så endast smycken för mig alltså.

Om någon annan är sugen på att hänga på och använder glasögon tipsar Eva Maria om att gamla glasögon man tröttnat på kan lämnas in till Vision for all där de fixas till och skänks vidare till behövande.

Klockor kan man inte slänga i soporna utan de ska till el-avfall om de är uttjänta. Eller blocket, tradera eller second hand om man bara tröttnat.

Smycken i alla fall.

Jag har ganska många smycken fast jag redan rensat bland dem flera gånger. Just nu använder jag inte heller särskilt många av dem. Jag är alltid rädd att hjärtegrynet ska riva sig på mina smycken om jag har dem till vardags och när jag slutade använda örhängen under amningen (för mycket vift och okontrollerade små armar överallt för att det skulle kännas säkert) vande sig öronen av och nu tycker jag det gör lite ont.

Till vardags har jag bara mitt konfirmationskors och till festliga tillfällen kommer två ringar på. Det var allt tyvärr.

Så här ser det ut i min smycke-förvaring just nu.

IMG_20160404_132640

Hylla med små glasskålar och fågelbur. Jag gillar skålar med lock för då blir det lättare att städa.

IMG_20160404_132557

Ringar i en glasskål.

IMG_20160404_132617

Två skålar med olika sorters örhängen, en med lite större och en med de riktigt små. I den minsta skålen är det stenar som lossat från sitt smycke och väntar på limning.

IMG_20160404_132650

På fågelburen har jag örhängen med hängare och hårspännen. Samt alla mina tygblommor. Ett helt eget inlägg om buren finns här.

IMG_20160404_132740

Cylindrisk armbandförvarare.

IMG_20160404_132721

Med tre hyllor.

IMG_20160404_132755

Halsbandsaskar på hög.

IMG_20160404_133224

Och den stora smyckekistan. I locket har jag alla broscher och ett par fjäderörhängen. Nu är det mest hjärtegrynet som använder mina broscher men ibland när jag har koftor utan knäppning plockar jag fram en brosch. Även snyggt att ha på sin sjal i håret.

IMG_20160404_133211

En ask i kistan innehåller typiska nostalgismycken som simskolemärken och skidmärken.

IMG_20160404_133020

En i gammal cigarrlåda har jag smycken jag gjort själv och hade på balen i gymnasiet bland annat. De långa slingorna är sådana jag fäste på mina hårsjalar när jag använde sådana.

IMG_20160404_133245

En vacker ask med en vacker pryl i. Vet inte riktigt vad det är med den är så fin! Blir glad varje gång jag ser den. Kanske kan man ha den i ett halsband?

Många många smycken som ni kan se även om förvaringen är värdigt luftig. När jag ser folk som förvarar sina smycken ett och ett i snygga glasskar kan jag ibland bli sugen på att göra så istället men då skulle jag givetvis bli tvungen att göra mig av med massor!

Jag ska under veckan gå igenom allt igen och se om något kan skänkas. Dessutom ska jag gå till en smyckereparatör här i närheten och få mina pärlor omträdda. Det är ”bara” sötvattenspärlor men när de var hela använde jag dem mycket och därför känns det värt att laga hos någon som kan. Lite oklart när jag ska hinna med det men jag hoppas! Annars tar jag till hjälpregeln igen – planera in i kalendern när det ska bli av.

Är det någon annan som har tips på smart smyckeförvaring som både tar liten plats och gör att man använder de smycken man har?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

 

 

 

 

 

Barnens plats i familjen

Om hjärtegrynet följer med mig och handlar brukar han alltid vilja välja några matvaror själv. För mig är det inget problem, han vill bara köpa sånt som vi brukar köpa och det handlar då om frukt, grönsaker, fisk och typ oliver. Ibland kanske jag inte tänkt köpa någon purjolök men vill han välja en sån låter jag honom gärna. Allt som jag tror kan gå åt hemma tycker jag han kan få köpa. Jag tror det är bra att dels lära sig handla mat och dels att det blir roligare att äta om man får bestämma lite själv. Idag skulle vi handla tillsammans med en annan familj. Vi hade bara en korg för vi skulle äta tillsammans. Hjärtegrynet lassade glatt i ett nät citroner och en ask tomater. Jag skrattade lite och sa att, jaja, tomat passar ju bra till tacos och citron kan man ju ha i guaccamolen. Den andra mamman var inte lika förtjust. När inte hjärtegrynet såg bytte hon tomaterna mot en annan sort och la tillbaka alla andra saker han valt. Egentligen var det ju inte fel av någon av dem, bara en liten social krock. Hjärtegrynet märkte inte att hans val blivit borttagna (tror jag) och den andra mamman blev inte sur för att han la ner saker i korgen. Hon lät honom till och med köpa ett paket majskex (de kostar ju bara 4,95:-) när jag sa att vi kunde ta med dem hem.

Den lilla händelsen fick mig att tänka på hur det är med barn, inflytande, roll i familjen och rätt till familjens tillgångar. Jag vill gärna att vi i familjen ska vara så jämlika som möjligt. Ingen av oss är mer värd eller viktigare, som familjemedlem än någon annan. Ingen av oss har mer rätt till våra gemensamma ytor och tillgångar. Det låter ju fint och lätt men för mig innebär det också att jag måste hålla mig i skinnet åtskilliga gånger.

Det innebär till exempel att hjärtegrynet har lika stor rätt att leka i hela lägenheten, samt sprida ut sina saker, som jag eller min sambo. Att hans leksakshög har lika stor rätt att vara vägen i soffan som min strykhög. Att om jag säger till honom att: Nu vill jag att du plockar undan här för dina saker är i vägen när vi ska fika/jag ska läsa/vi ska få besök, så måste han också kunna säga till mig att mina saker är i vägen för hans lek. Och om jag förväntar mig att han ska flytta sina saker måste också jag flytta mina när han ber. Så att: Rör inte den är du snäll! till honom ska vara lika mycket värt som när han säger samma sak till mig. Vilket han ju faktiskt gör ganska ofta. Om han inte får röra mina grejer får inte jag heller röra hans. Om han vill ha sakerna framme medan vi alla är på jobb/skola/förskolan ska inte jag säga emot bara för att jag är vuxen. Jag lämnar ju också saker framme (typ varje dag)

Det samma gäller familjens pengar. Egentligen kan jag inte se att min sambo eller jag har större rätt till de intjänade pengarna än vad hjärtegrynet har. Vi har självklart det ekonomiska ansvaret och ska se till att pengarna räcker till boende, mat, kläder, räkningar, sparande, semester och allt sånt som ju hjärtegrynet inte rimligen kan ta ansvar för varken nu eller på många år. Men de pengar som sedan är kvar som vi väljer att lägga på våra egna hobbies och nöjen, de ska kunna fördelas över hela familjen. Just nu ber inte grynet om att få saker och han har heller inga fritidsaktiviteter som kostar något så detta är än så länge ett icke-problem, men jag förutspår att det kommer att ändras. När han då kommer och vill köpa något större som ett tv-spel, en dator, en häst, ett akvarium eller dylikt. Då ska vi prata om det och bestämma tillsammans hur vi gör. Jag ska kunna säga, nej, jag vill inte att du ska köpa ett akvarium för jag vill inte sköta ett sådant och jag tycker att det verkar dumt att lägga pengar på det när vi kan titta på ett mycket större på museet. Men han ska också kunna argumentera för sin sak om att det inte är samma sak och att han verkligen är intresserad av att ta hand om ett akvarium. Framför allt ska inte jag säga: Nej du får inte för jag är vuxen och bestämmer över dig. Du har inga egna pengar och jag vill inte köpa det till dig för mina.

Ett sådant uttalande från min sina skulle mer bevisa min makt över honom än leda till att jag fick min vilja igenom.

Det samma gäller uttalanden som: Nu måste du städa för detta är mitt hus du bor i, jag är vuxen och du är barn, därför bestämmer jag!

Lägenheten har vi köpt för att kunna bo som familj i. Då ska alla familjemedlemmar också kunna leva och bo i det på samma villkor. Och var det verkligen därför jag ville att barnet skulle städa? Istället försöker jag säga: Jag vill att du städar för det är viktigt för mig att hålla rent och prydligt. Vill inte grynet då kanske man kan ha en överenskommelse om att stöket bara får vara på vissa delar av lägenheten. Jämlikheten gäller ju alla, vill jag ha rent och hjärtegrynet stökigt får vi hitta en kompromiss.

Ibland har jag hört barn som i frustration över föräldrarnas beslut skriker: Men varför skaffade ni mig då?!? Och jag tänker att det är just dit jag INTE vill. Barnen ber inte om att bli skaffade. De har ingen chans att mäta sig i maktkamper med sina föräldrar. De kommer inte kunna vinna en viljornas kamp om föräldern bestämt sig för att den är överordnad.

Eftersom de inte har en chans tycker jag att det är fegt av oss vuxna att gå in i fajten. Att demonstrera sin makt över någon bara för att man kan, och dessutom hävda att man vill ha en bra relation, känns så dubbelt för mig.

Har vi väl välkomnat barnet in i familjen är det också en lika stor del av familjen som föräldrarna. En lika stor och lika viktig del som också har rätt till del i det gemensamma.