Rensa ut – brev och vykort

Detta med brev kan ju antingen vara ett jättestort, nästan omöjligt och ohanterbart projekt om man har väldigt mycket brev. Eller så kan det vara som för mig. Nästan löjligt lätt. Jag har ett riktigt brev att sortera den här veckan. ETT! Det har jag förvarat i en plastficka i en pärm tillsammans med andra viktiga pappar och medlemskap som inte låter sig sorteras in i någon av mina andra pärmar. Alltså – sortering klar!

Fast vänta lite. Helt sant är ju inte det där med ett brev. Jag har också en hel del brev från min barndom. Från gamla brevvänner och ex-pojkvänner. Alla de ligger i min minneskista som står på vinden och där har jag rätt bra koll redan. Jag har sparat de brev som betydde något för mig och de andra slängde jag. När jag var liten (eller yngre i alla fall) var det många som hade många brevvänner, så även jag. Fast vissa blev det ju ingen varaktig kontakt med, ett par brev bara och sedan inget mer. De breven, där jag knappt kommer ihåg vem avsändaren var, slängde jag. Jag fick också högvis med teckningar av mina småkusiner, av dem har jag sparat en från varje kusin. Resten fick också gå i återvinningen. Av vykort har jag bara sparat dem som innehåller något mer än bara: Hej, här är vårt hotell, solen lyser, maten är god. Den sortens vykort ser jag mer som en hälsning. Idag hade man kanske skickat ett mms med den informationen och ingen förväntar ju sig att man ska spara på ett mms för evigt. Så inte heller med alla vykort.

Den lilla post som tar sig in hos oss som inte är av reklam, räkningar, viktiga papper eller tidingssort är nästan uteslutande i tre kategorier: inbjudningar, julkort eller gratulationskort.

Alla dessa tre använder jag i olika pyssel. Är det en inbjudan tillbringar den först en tid uppsatt på ugnen (kylskåpet har extra lucka och därför inte magnetiskt annars hade vi haft dem där) och sedan, när bröllopet/dopet är över hamnar de i en klippbok. I den samlar jag alla inbjudningar, save the date, tack-kort, programblad och annat sådant som hör bröllop, dop och barnafödslar till.

img_20161108_093253

Jag vet att detta med klippboken inte är en slutgiltig lösning. Jag kommer ju troligen inte ta fram och titta i boken som ett album på min ålders höst (Eller? Kanske kommer jag det?) Men nu tjänar den som en inspirationsbok. Ibland när någon av våra vänner ska skicka en inbjudan eller liknande tar de sig en titt i boken för att se hur andra gjort. Likaså gör vi. Och varje gång jag sätter in något tittar jag igenom den och tänker på alla dessa roliga tillfällen och högtidligheter.

I samband med att våra barn föddes har vi fått en ansenlig mängd gratulationskort och presenter. Med hjärtegrynets har jag pysslat en sida till hans babyalbum med några utav dem. Några andra klippte jag ut fina delar av som fick bli dekorationer på andra sidor. Jag har samma plan för lilla hjärtat och har sparat de kort hon fått. På motsatt blad i hjärtegrynets album sitter sidan där jag skrivit ner alla presenter och vem som gav. Tänker att det kan vara roligt att minnas och utan lista hade det ju varit stört omöjligt!

img_20161108_093057

Julkorten har jag gjort en dekorationsgirlang av. De har en helt egen bloggpost som finns här.

bild 2-2

Jag har sparat alla grattiskort vi får och tänker att de ska bli en liknande girlang att komplettera våra vimplar med.

En annan sak om detta med brev. När vi rensande ut min mormors hus efter att hon gått bort förra sommaren hittade vi massor av brev. Det föll på min mammas lott att ta hand om dem och jag kan bara säga att jag våndas med henne. Så otroligt svårt det måste vara att rensa bland någon annans brev. Just detta kan man ju ha som motivation till att rensa hårdare, hellre göra det själv än att någon annan ska göra det senare.

För övrigt tycker jag att det skulle vara väldigt roligt att både skriva och få fler brev. Så synd att det aldrig blir av att jag skriver bara!

Hur är det med er andra? Vad händer med era brev och vykort?

 

 

Annonser

2 thoughts on “Rensa ut – brev och vykort

  1. Jag minns inte när jag fick ett brev eller ett vykort senast. Själv skickade jag ett till mina barn när jag var i USA och det var 2005 och jag tror minsann att det sitter kvar på ett kylskåp hos min dotter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s