Ekologiska undantag

Vi vill ju så gärna leva på ekologiskt och miljösmart som möjligt. Vi letar alltid efter bättre val och försöker göra så gott det går. Men det är svårt. Och ibland väldigt tidskrävande. Ibland finns det inga bra alternativ och vissa saker vill man helt enkelt inte avstå. Här kommer därför ett par ekologiska undantag vi valt att göra:

xriqhdfbr2kxo8gjkjpqqwoe0tex3wjc4_300x300-jpg-pagespeed-ic-ejyjznp_-2

  • Bilbarnstolar. När det kommer till trafiksäkerhet köper vi gärna prylar som får bäst i test. Babyskyddet till nya bebisen är nytt (det förra köpte vi begagnat, sålde vidare direkt och hade inte velat ha denna gången eftersom det började bli till åren) Babyskydd ska inte vara äldre än 5 – 7 år eftersom plasten åldras. Även andra bilstolar har en åldergräns, 10 år gäller för dem. Vi köpte en ny bilstol till hjärtegrynet när han växte ur babyskyddet och den kommer han troligen använda ett år till. Det blir troligen en perfekt tajming med att bebisen växt ur babyskyddet och kan då ta över. Eftersom vi planerar att använda stolen till två barn kommer vi nästan upp i gränsen om 10 år och kan troligen inte sälja den efteråt. Stolar som är för gamla, skadade, krockade eller trasiga ska slängas på tippen! Där är jag oresonlig. I bilen ska man inte sitta i gammal sliten utrustning bara för att det är billigt eller miljövänligt. Jag förstår ju att det är ohållbart att alla barn på jorden ska ha nya bilstolar men ser ingen lösning på problemet jag är beredd att genomföra.

img_20160831_075135

  • Cykelhjälm och cykelstol. Det är ju samma här, det handlar om trafiksäkerhet. Hjälmarna ska vara nya och helst bytas efter 10 år. De ska sitta bra och inte vara skadade. Personligen behöver jag en ny hjälm och hjärtegrynet ska få en större till vintern så han kan ha en mössa under. Cykelstolen köpte vi ny men kompromissade så vi bara köpte en men två fästen. Det är lite besvärligt att byta fram och tillbaka samt lämna den på förskolan men det kompenseras med att vi får pakethållarna fria när vi inte har hjärtegrynet med. Plasten i en cykelstol åldras extra mycket eftersom den står ute jämt. Vi har dock två egengjorda dynor till vår stol som är plastfria och därför kanske bättre för barnet att sitta på. Den ena är av ett tillklippt fårskinn och passade bra när hjärtegrynet var mindre och inte satt så bra i stolen. Den andra gjorde jag av en gammal urtvättad trasmatta och fodrade undersidan med en fårskinnsbit för extra sittkomfort nu när hjärtegrynet inte har någon blöja som vadderar.
  • Reflexer och reflexvästar. Åldras förvånansvärt fort och bör köpas nya, särskilt reflexer. Här i Malmö får cyklisterna ofta reflexer och reflexvästar utdelade av Malmöstad. Praktiskt och gratis. Heller inte särskilt miljövänligt men otroligt viktigt att använda under de mörka årstiderna.
  • Frukt och grönt köper vi efter Clean 15 när prisskillnaden är jättestor eller utbudet trist. Eller när vi vet att grönsakerna inte är ekomärkta men att tänket ändå finns hos bonden (som på butiken Rötter här i Malmö)

img_20160915_125618

Babyskydd, ståbräda samt adapter till att fästa babyskyddet på vagnschassit.

  • Baby- och barngrejer har vi flera som inte är miljövänliga eller ekologiska men som vi inte kan tänka oss att bygga själva eller avstå. Skötbort, det enda som passar vårt badrum är i helplast, dock har vi en bädd av en gammal bordsfilt som är urtvättad och plastfri. Ståbräda till nya vagnen köpte vi ny eftersom de begagnade vi sett verkade så slitna och skrangliga. Liten ring till toan – fanns inte att hitta någon eko och den underlättar så mycket för en liten som är smal och har svårt att sitta kvar på stora toan utan ring. Hjälpte oss även att få igång blöjavvänjningen tillslut. Cocoon a baby – hade vi till hjärtegrynet och kommer ha till nya bebisen med fast den är helt oeko. Vi tyckte helt enkelt att den var helt oslagbar vad det gällde att få bebisen att sova, och sömn är ju också bra för hälsan. Plastad frotté till barnsängarna – någon gång under nattblöjsavvänjningen gav vi helt enkelt upp och beställde fyra sängunderlägg från Minimundus. Ärligt talat trodde jag det skulle vara mer eko än vad jag nu uppfattar dem som men vi är så trötta på att tvätta madrassöverdrag och sanera att det kommer vara värt det. De är fria från PVC i alla fall så alltid något. Våra ekovaxdukar började läcka tillslut och vi chansade på dessa nya. Kanske hade det varit bättre med ny vaxduk, svårt att säga vilket som är bäst. En kurad ullfilt är inget alternativ för oss eftersom vi har en ekomadrass som inte kan tvättas (endast överdraget)
  • Lampor och elprylar. Köper vi inte begagnat och kommer heller aldrig göra. Har hört för många skräckhistorier om brinnande lampor och tvar att jag inte vågar chansa. Särskilt tycker jag att julgransbelysning verkar läskigt att köpa begagnat. Det finns ju ofta i mass på loppisar men i granen finns också annat (som halmdekorationer) som lätt tar eld och då känns det inte aktuellt med något annat än ljusslingor från välkända märken. Just nu har vi ingen eftersom den gamla gick sönder och vi aldrig kom oss för att ha någon gran förra året. Oklart om det kommer köpas till årets jul.
  • BH. För mig har det varit omöjligt att hitta eko i min storlek och jag har därför slutat leta för att inte bli helt vardagsutsliten. Jag har köpt från Ekolyxica en gång men bhn funkade inte alls. Trosorna var däremot bra. Nu går jag bara till La Leia och får bra hjälp och något som passar mig. Jag köper bara sådana i helspets och tror därför att jag är någorlunda förskonad från gifter. Tvättas alltid innan första användning såklart. Är just nu på jakt efter en till amningsbh, har hittat en men eftersom jag planerar att amma minst ett år tror jag att två hade varit bra. Är det någon som vet vem som säljer amningsbh i st 65H? Mitt tyska märke från förra gången verkar ha upphört…
  • Förvaring. Vi har mycket ärvda och begagnade saker men inför den nya bebisen insåg vi att vi behövde utöka förvaringsutrymmet i vår garderob. Eftersom vi hade svårt att hitta tre likadana trådbacksstativ som passade i vår garderob på blocket köpte vi nya. En fråga om bekvämlighet för vi hade troligen kunnat lösa det om vi bara gav oss tusan på det samt kunde tänka oss att vänta och åka och hämta över halva stan. Nu blev det lättast möjliga utväg och en tur till Ikea löste alla problemen. Garderoben blev superbra och bilder kommer såklart. Nu ryms alltså fyra personers kläder, sängkläder och handdukar i den garderob som tidigare bara rymde mina och sambons kläder. Tacka vet jag kapselgarderob och extra trådbackar.

Jag hoppas att det var alla våra undantag men troligen finns det fler. Vi försöker ju göra så bra val som möjligt men säkerhetsrelaterade prylar vill vi inte kompromissa med. Och ibland är det bara för komplicerat att genomföra de mest ekologiska planerna.

Kanske har även ni ekologiska undantag? Vilka då och varför?

 

Bild: britax.se

Annonser

Rensa ut – medveten konsumtion

Miljomarkning

Den här veckan blir det ett litet avbrott i rensandet med ännu en semestervecka. Det passar mig utmärkt bra och jag tänker att om rensningsenergin blir stor får jag väl helt enkelt rensa lite där jag får lust.

Istället för att rensa kan man passa på att reflektera över medveten konsumtion och hur man ska göra för att minimera nyköp.

Det finns många vägar till medveten konsumtion och många sätt att angripa problemet. Ett vanligt är att köpa miljömärkta varor. Då gäller det att hålla reda på alla olika märkningar och vad de står för, eller att bara lära sig de man tycker är acceptabla. Jag brukar kolla efter KRAV, MSC, GOTS och Fairtrade. De är de vanligaste och mest pålitliga tycker jag men som sagt, det finns massor om man bara vill lära sig.

Ett annat sätt är att köpa second hand eller byta saker med andra. Många kyrkor och välgörenhetsorganistioner har bra och prisvärda second hand affärer. Mina favoriter i Malmö är Beyond Retro, Da Capo och Myrorna på Ystadvägen. Men det finns många fler om man letar lite. För byten tycker jag att facebook har fungerat fantastiskt bra. I min bytesgrupp i Malmö är det bra snurr på kommersen och det är nästan alltid någon som vill ha ens saker.

Men för att begränsa inflödet av saker i stort, vi håller ju trots allt på att rensa med hjälp av boken, kan det vara värt att tänka på andra sätt att vara en medveten konsument. Till exempel genom att köpa bättre kvalité när man väl måste köpa nytt, och sedan vårda de befintliga sakerna mer noggrant. Jag tycker att det oftast lönar sig att ta skorna till skomakaren och få dem lagade. Då kanske de kan användas ytterligare en säsong innan nyköp är nödvändigt. Min skomakare är också ärlig nog att berätta när det inte kommer vara värt för mig att laga skor eller handväskor. Men då har jag i alla fall försökt.

Vill man inte köpa nytt kan man försöka tillverka det man behöver själv. Kanske genom att göra om något man redan har eller skapa av nytt material. För mig är detta sätt bara värt det med vissa saker. Jag har försökt sy egna kläder men eftersom jag inte är så duktig på att sy (än) blir jag oftast inte tillräckligt nöjd för att använda kläderna. Ett undantag var när jag gjorde om ett par plagg genom att bara korta dem. Alla dem har jag använt mycket och varit väldigt nöjd med.

Jag stickar och virkar också en del och då gäller det för mig mest att köpa tillräckligt bra kvalité på garnet för att jag ska bli nöjd. Min Timjanmössa användes hela vintern men Ramonan har inte blivit någon favorit.

ef83516a035e4a6d38eeb9fda7b7cb1f

Triangeln ovan tycker jag är en bra illustration av hur man kan tänka när man behöver/vill ha något nytt. Man börjar längst ned och om man måste kan man gå till nivån ovanför. Värt att veta är att ”thrift” i detta fall står för att köpa begagnat.

Jag kan rekommendera ett besök på den utmärka hemsidan medvetenkonsumtion.se Där kan man söka upp medvetna butiker i de flesta städer eller beställa skolmateria.

Pernilla som skriver bloggen Ekoenkelt publicerade ett inlägg i veckan som handlar om hållbarhet i stort. Inte bara ekomat och att inte köra en bränsleslukande bil utan om hållbarhet som en helhetsfråga. Mycket läsvärt.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Bilder från medvetenkonsumtion.se och Pinterest

Vaskskrapa och kokosnöt

IMG_20160622_111701

En kökspryl som vi haft lite svårt att hitta plastfri är vaskskrapa. Visserligen kändes det inte som det viktigaste att byta ut eftersom den 1. inte har kontakt med mat (som ska ätas) och 2. inte är så stor och därför inte kräver så mycket plast. Dock syns den i köket, är oerhört ful och används rätt frekvent. För ett år sedan ungefär gjorde jag slag i saken och köpte en kokosnöt för att fylla funktionen. Jag hittade en instruktion till hur man skulle göra på Ihearteco och den funkade bra. Jag trodde aldrig nöten skulle dela sig bara genom att jag knackade lite på den med en hammare men det gjorde den minsann! Sedan hackade jag upp de tre hålen i botten med typ en mejsel eller nått, minns inte riktigt. Eftersom jag använde mig av de hål som naturligt finns i nöten var det inte svårt. I instruktionen finns också en kostnadsberäkning, dock baserad på att nöten används 6 månader. Jag kan redan säga att vår nöt kommer användas betydligt längre än så. Nu har jag redan använt nöten i ett år och är riktigt nöjd! Den är utmärkt till att skopa upp skalrester och liknande ur vasken och hålen i botten gör att vatten kan rinna ut. För små slafsrester som gröt och sånt är den inte så bra eftersom kanterna inte är flexibla som på en plastskrapa men jag brukar bara ta nöten och hälla lite vatten runt om så resterna samlas i bottensilen, sedan tömmer jag silen istället.

IMG_20160622_111720

Den största skillnaden för vaskskrapbruket är dock en inställning hos mig själv. Om inte skalen går omvägen via vasken behövs ju ingen skrapa och det blir inte äckligt i vasken om inte mat hamnar där. Numera skalar jag morötter och potatis direkt ner i kompostpåsen och när jag ska skära upp mycket frukt eller grönsaker har jag kompostpåsen (jag tar en ny) bredvid mig på köksbänken och lägger bara skalen rakt ner i den. Matresterna skrapar jag ner i kompostpåsen istället för att skölja ur. Det blir ju mer miljövänligt också!

När jag var liten bodde min kompis farmor och farfar i en stuga ute på landet. Där fanns ingen sophämtning och de försökte därför minimera hur mycket sopor de producerade. Man kan se det som att de var väldigt tidiga med zero waste eller att de var något ålderdomliga. När jag var liten såg jag det nog som det senare men nu har jag helt bytt åsikt. Jag tänker på hur de levde och de små knepen de hade för att minska sina sopor och ser det som en inspiration till att själv minska vårt hushålls sopor. De använde en kokosnöt som vaskskrapa, något som jag inte själv kom ihåg men som min mamma berättade när hon såg att vi gjort likadant.

Nu är jag väldigt imponerad av nötens hållbarhet. Ett år senare syns det ingen som helst skillnad på den och den kommer säkerligen att kunna gagna oss i många år framöver.

Avgifta barnrummet – kortversionen

I förmiddags var Cecilia Hedfors från Naturskyddsföreningen intervjuad i Nyhetsmorgon om hur man avgiftar barnens rum. Inslaget var mycket kort och de hann inte gå in på alla detaljer men den information man väl fick fram var bra och tydlig tyckte jag. Här kan man se klippet om man vill.

Det som sades var i stor detta:

  • Köp inte begagnade leksaker och låt inte barnen ärva saker från din egen barndom. 2013 förbättrades kemikalielagstiftningen gällande leksaker mycket och alla saker från innan dess kan alltså innehålla saker som nu är förbjudna. Observera också att bara för att inköpsdatumet är 2013 är det inte säkert att produktionen skett då. De pratade bara om plast, och mest mjuk plast, och sa ingenting om ärvda träleksaker men jag har läst mig till att vissa gamla träleksaker kan vara målade med färg som innehåller bly. Om färgen flagnar eller ser ut att börja flaga, köp inte och låt inte barnet leka med saken. Trärena saker borde inte utgöra någon fara och likaså kan man skrapa bort den gamla färgen för att få trärent. Då kan man ju måla själv med giftfri färg om man vill också.
  • Håll koll på vilka leksaker som inte klarar kemikalieinspektionens tester och släng ut dessa om du råkar ha dem hemma. Ta gärna tillbaka dem till affären och begär att få pengarna tillbaka. Det är både bra för dig och för att sätta press på företagen att sköta sig bättre. Dessutom riskerar inte sakerna att då hamna i omlopp på second hand-marknaden. Vill du slänga, släng då i brännbart eller i farligt avfall om det är elektronik. Inte till second hand och inte till återvinning.

Låt inte barnen leka med saker som inte är leksaker. Värst och vanligast bland dessa är:

  • Kvitton – som ofta innehåller Bisfenol-A, även de som är märka att de är utan just Bisfenol-A får jag ibland höra att de bara bytt till Bisfenol-S istället, det är minst lika illa. Inga kvitton alls alltså! Gäller även biobiljetter och liknande som är tryckt från samma slags skrivare som kvitton. Ska slängas i brännbart pga av detta, inte tidningsinsamlingen.
  • Nycklar – som kan innehålla bly.
  • Oäkta smycken – också de kan innehålla bly.
  •  Elektronik, särskilt om den är gammal. Just elektronik ser jag ofta hemma hos folk, att exempelvis låta barnen leka med en gammal fjärrkontroll eller telefon verkar vara mycket vanligt. Det är alltså inte alls lämpligt eftersom elektronik inte har samma hårda krav på sig som leksaker och därför kan innehålla högst olämpliga kemikalier. Bland annat flamskyddsmedel är mycket vanligt i elektronik och inte så nyttigt att få i sig.

De pratade sedan om att många förskolor (1/3-del av Sveriges förskolor) har börjat giftminimera och slänga ut saker som inte klassas som säkra för barn att leka med eller ha i sin närmiljö. Jag undrade i mitt stilla sinne om även vår förskola (som jag upplever snackar mycket men gör förvånansvärt lite. Särskilt med tanke på hur mycket kunskap och intresse som finns i föräldragruppen) räknas in i den där tredjedelen. I så fall är jag inte särskilt imponerad av statistiken.

I inslaget hann de inte prata så mycket mer än detta men jag har ytterligare några saker att tillägga.

Lego och Duplo är ju också plast och en av leksakerna vi har hemma. Dock är de tillverkade av ABS-plast som inte släpper ifrån sig sina kemikalier lika lätt. Värst är ju mjukplasten så ju hårdare desto bättre, Lego är ju ganska hårt, det vet alla som någon gång trampat på en bit. Med Lego kan man se upp för mjuka delar som slangar och även helt klara delar och fönster. Dessa kan vara gjorda av polykarbonat och är inte klassade som säker plast så som ABS-plast. Andra saker av polykarbonat man kan slänga ut när man håller på är: cd-fodral och pipmuggar och tillbringare i klarplast. Polykarbonat är en av plasterna som märks med siffran 7 (övriga plaster) i den lilla återvinningstriangeln. Men även ABS-plast och bioplaster (som inte är framställda från olja utan från exempelvis majs eller bambu) har nummer 7 som märkning så allt med nummer 7 måste alltså inte slängas.

I barnens rum finns ju så mycket mer än leksaker, säng och sängkläder samt kläder är ju en lika viktig del att avgifta såklart. Naturskyddsföreningen har en kortfattad guide till att avgifta barnrummet, det kan vara ett bra ställe att börja på. UnderbaraClara skrev ett mycket bra inlägg på samma tema för ett par år sedan. Fortfarande läsvärt!

Nya luvtröjan

I förra veckan fick vi den här fina luvtröjan på posten. Det var hjärtegrynets mormor som tyckt att den skulle passa honom så bra och hon hade alldeles rätt! Han är tycker att tröjan är toppen och dessutom har den samma färg som Tippen och då blir den automatiskt en favorit.

0;2;289;287Tröjan kommer från det ekologiska märken Anïve for the minors. Företaget ligger i Göteborg men har återförsäljare i bland annat Stockholm och Halmstad samt en bra webbshop.

Vi har flera andra plagg från Anïve och jag är så nöjd med allt kring detta märke. Kläderna håller form och färg bra, är alltid välgjorda, fina och någorlunda könsneutrala. Vi har två t-tröjor och de är extra bra eftersom de är lite tjockare än andra och därför mjukare samt att de har två knappar på axeln så att huvudhålet inte behöver vara så trångt när man tar på och av.

Kundkontakten sköts snabbt, trevligt och effektivt av märkets grundare Gabriella. Byten är smidiga och aldrig några problem att göra. Kort sagt, ett riktigt trevligt märke att handla från och ett jag verkligen rekommenderar!

Bild från anive.se

Hej då Wettex!

Wettex-trasor har varit en förbrukningsvara hemma hos oss. Gången var såhär: först var de disktrasor tills de började surna, då hamnade de på elementet för att torka och sedan i tvätten. Efter tvätt såg de så slitna och tråkiga ut att de förpassades till städlådan. När de städat toaletten en gång slängdes de.

Visserligen återanvända en gång men ändå, förbrukningsvara och inte så hållbart. Wettex-trasor är gjorda av naturmaterial (cellulosa- och bomull-viskos) och ska gå att kompostera även om de känns och ser väldigt syntetiska ut. Dock är ju slit och släng aldrig så miljövänligt oavsett material. Viskostillverkning kräver dessutom mycket kemikalier och vatten.

Jag har läst att folk stickar disktrasor och är jättenöjda med dem men jag kunde liksom inte tro dem. Jag tänkte att de säkert överdrev hur nöjda de var för att de kände sig så miljövänliga.

I flera år har jag tänkt så. Men så tröttnade jag en dag på surnade disktrasor som förfular vårt kök. Jag köpte ett vackert lingarn som matchar vårt kökskakel och började virka. Två trasor fick jag ut av 50 g lingarn. När jag ändå var igång passade jag på att virka några till av garn jag hade hemma. Nu har det gått ett par månader och det är dags att utvärdera.

Ulltrasan var kass. Det hade jag nog kunnat räkna ut redan innan, men jag ville se det med egna ögon.

Akryltrasan likaså. Akryl tycker jag överlag är kass så att jag fortfarande har kvar sådant garn är en gåta.

Bomullstrasorna är mycket bra och dessutom vackra. Jag hade ett par nystan hemma av en färg som nästan matchade kaklet så dessa får definitivt stanna.

Lintrasorna är utan tvekan bäst! De suger upp bra och är bra att skrubba med. De håller fint i tvätten och blir vackrare med tiden. De fungerar mest likt en ”vanlig” trasa medan bomullen måste blötas upp ordentligt innan den känns som en disktrasa. Lingarnet kostade typ 50 kr och på det fick jag som sagt ut två trasor. Om jag räknar med att de håller ett par år blir det ju riktigt billigt! Bomullsgarnet hade jag hemma efter ett misslyckat projekt för flera år sedan. Nästan gratis då va?

Jag virkade lite olika mönster (halv- hel- och dubbelstolpar, varannan rad fasta maskor, bara stolpar) men det var ingen större skillnad.

bild 1-17

 

På bilden syns lintrasa överst i högen och sedan tre olika bomullstrasor, de två understa med spetskant. Två var i tvätten så jag har totalt sex trasor, två i lin och fyra i bomull. Eftersom vi tvättar en gång i veckan kan vi nu använda en trasa per dag och således avsluta köksstäningen för dagen med att torka fläckar på golvet eller dylikt och sedan lägga trasan i tvätten. Detta system passar oss utmärkt! Trasorna luktar aldrig och köket är renare än någonsin. Även om vi inte byter trasa varje dag surnar inte dessa virkade trasor. Jag tror det är för att de torkar fort med det glesa mönstret.

Trasorna är gjorda ungefär såhär:

Virka luftmaskor tills du har en bredd du är nöjd med, lägg till två extra. (Jag gjorde lite olika storlekar men är mest nöjd med de lite större) Virka en rad fasta maskor i raden med luftmaskor, börja i den tredje maskan från virknålen så det inte korvar sig. Virka tre eller fyra luftmaskor (tre om du tänkt fortsätta med helstolpar, fyra för dubbelstolpar). Virka en rad hel- eller dubbelstolpar i de fasta maskorna. Virka två lösa maskor. En rad fasta. Fortsätt på samma sätt tills du fått en tillräckligt stor trasa. Fäst garnet eller virka en snygg kant runt trasan. Kanten gav varken bättre eller sämre funktion tyckte jag, men den är ju snygg. Om man vill hänga trasan på en krok kan man avsluta med att virka en ögla. Vi har våra hängande i en såndär gummiplopp från designtorget. Inte så plastfritt men vi kör med den tills den är slut.

Jag använde virknål 4,5 och 5 och dubbelt garn. Det kommer ju skilja sig åt beroende på vilket garn man har och hur stora maskor man vill ha för att fånga smulorna med.

Nästa gång gör jag lintrasor med våffelmönster eller två olika färger. Jag ska också prova att sticka trasor och se om de är lika bra.

3 frukter jag hellre avstår om det inte finns eko

  • Bananer – efter att ha hört hur mycket bekämpningsmedel som används på plantagen och hur dåligt de som arbetar med bananerna mår kan jag inte förmå mig att köpa konventionella bananer.  Om det innebär att vi måste avstå banan gör vi hellre det. När ekobananer är billigt köper vi mycket och fryser in. Då har vi alltid i reserv ifall det skulle vara slut. Frusen banan är perfekt att göra smoothie eller glass av.
  • Annans – ingår på intet sätt i vår basdiet men finns det ekoannanas köper jag gärna. Jag har lärt mig att för en annanasodlande familj är skillnaden i pris på eko och giftig skillnaden mellan att kunna försörja sig och inte.
  • Vindruvor – ingen frukt får lika ofta underkänt ur giftinnehållsynpunkt som vindruvor. De tunna skalen låter mycket av giftet komma in i frukten och går därför inte att tvätta bort. Samma sak med russin. Hjärtegrynet älskar vindruvor men vi köper det väldigt sällan. Vi har en vinranka på balkongen och får typ två klasar per år på den. Men hjärtegrynets gudmormor har hela uterummet fullt med vin så där springer hjärtegrynet och hämtar klasvis när det är rätt säsong.

Ekokryddor

Något som vi länge kämpat med är att ersätta alla våra kryddor med ekologiska. Vi har tidigare behövt åka till en affär vi vanligen inte har vägarna förbi för att köpa ekokryddor från Urtekram. Dessa är visserligen väldigt bra men eftersom affären ligger lite längre bort blir det ändå inte av att vi handlar där om vi inte har andra ärenden. Vårt vanliga Hemköp har ett ganska bra ekosortiment och vi har nöjt oss med deras vanliga ekokryddor (det finns typ svartpeppar och kanel) och köpt resten konventionella. Men det har irriterat mig att vi köper så mycket ekomat men ändå inte lyckats få till det där med kryddorna. Vi lagar fin ekomat från grunden och sedan smaksätter vi den med lite bekämpningsmedel. Lurad på mållinjen liksom. Så jag blev glad när vårt Hemköp började ta in Spicemasters ekologiska kryddor i fina aluminiumburkar. Nu har de en kampanj och man får 5 :- rabatt om man köper en burk. Så nu köper jag en varje gång jag handlar, snart kanske alla är ersatta!

Kryddorna är märkta med EU-ekologiskt-symbolen och producerade i Indien.

bild 2-13

 

Ett stort plus är också att de har kryddans namn skrivet på ovansidan av locken eftersom vi förvarar kryddorna såhär:

bild 1-14

 

Nu slipper jag också märka alla burkar med dymon när vi köper nya. Vinst både för mig och miljön!

Jag hoppas att Spicemaster kommer att utöka sitt sortiment efter hand så att de tillslut har alla kryddor vi brukar köpa. Hittills fattas det ett par.

Egentligen önskar jag ju att jag var så principfast att jag åkt den extra vägen och stått ut med de opraktiska burkarna för att få ekologiska kryddor även tidigare. (Eller odlat dem själv. Men basilikorna är på väg upp nu så den drömmen är kanske inte så långt bort ändå) Men jag får passa på att vara glad över att något företag bemödar sig med att producera ekokryddor i en passande burk för mig och dessutom sälja dem i affären jag handlar.

Vettig present till en 2-åring, hur svårt kan det vara?

Mitt lilla hjärtegryn fyller två år nästa helg. Vi hade tänkt ut att en balanscykel skulle vara en bra present. Han har intresserat sig mycket för andra barns cyklar och fordon av alla de slag är högaktuellt just nu. En balanscykel tänkte vi ger lagom utmaning. En trehjuling hade han redan klarat att köra men balanscykeln får han nog öva med ett tag för att bemästra. Så balanscykel skulle det bli. Jag ville ju gärna köpa någon form av eko/reko/begagnad så jag sonderade blocket ett par gånger. Inget som passade oss. Jag mailade lite till några leksaksaffärer i närheten och frågade om de hade något i trä, helst svenskt, helst reko. Inget. En affär skulle kanske få in något under våren men de kunde inte säga när.

Jag var inte ute i jättegod tid heller.

Tillslut fick jag bara acceptera att jag fick lösa problemet så gott det gick, den perfekta lösningen skulle inte komma denna gången. Jag gick till en vanlig leksaksaffär och valde ut en röd av metall. Med minimalt med plastdetaljer. (Valet stod mellan jätterosa med glitter, svart och häftig eller helt plain röd. Tack och lov för röd)

Hjärtegrynets kusin fyller år nästan samtidigt och vi ska fira lite gemensamt. Kusinen måste så klart också få en present. Och där stod jag mitt i en fullproppad leksaksaffär och tänkte att det skulle väl inte bli några problem. Jag ville inte köpa något rosa plastigt, det har hon redan ett helt hus fullt av. Böcker tycker hon inte är så roligt. Hon är inte så pillig och byggig som mitt gryn så något sådant ville jag heller inte köpa. Helst ville jag ha ett eko kramdjur eller något till sandlådan av metall. Om det inte fanns hade vi bestämt att jag skulle köpa något någorlunda könsneutralt (inte det att jag tycker att hon inte ska leka med dockor eller prinsessprylar men hon har redan tusen sådana saker) i trä som hon skulle tycka var kul. Fast jag hade en hel affär full med leksaker fanns det INGET jag kunde tänka mig att köpa till henne. Jag frågade i kassan om ekokramdjur och metallspadar. Inget. De kanske skulle få in spadar till våren men ekodjur finns det tydligen ingen marknad för eftersom ”reglerna redan är så hårda för kramdjur till barn” ??? Hmm, det där vet jag inte så noga men inte tror jag att reglerna för kramdjur skulle kunna mäta sig med de ekologiska? Det verkar som ett dåligt försäljningsargument tycker jag.

Jag fick gå till en annan affär, där fattade de lite mer vad jag letade efter och fast de inte hade något av det jag egentligen tänkt mig lyckades jag köpa ett knopp-pussel med djurbilder. I trä. Inte eko men i alla fall i trä.

pussel

 

Hur svårt ska det egentligen vara att köpa vettiga grejer i en fysisk butik? Hade jag köpt på nätet med lite mer framförhållning hade jag säkert hittat något ännu bättre. I min enfald trodde jag att när jag hade tillgång till hela Malmö och hela Karlskronas leksaksutbud skulle det inte vara så svårt. Ändå gick det bara nästan. Jag uppskattar att kunna gå till butiken och se och känna på sakerna själv innan jag köper. Oftast funkar det att beställa på internet men ibland blir jag bara så trött på det eviga uthämtandet av paket, fakturor som ska betalas, företag som inte står för frakten om något blivit fel, att packa om och skicka tillbaka om det inte var så bra när det väl kom fram som det såg ut på bilden. Jag vill bara gå till affären, prata med någon som kan sitt sortiment och har koll på vad de säljer, välja något som jag vet kommer bli bra och betala på plats utan att knappa in koder och grejer. Sen vill jag även få det inslaget lite fint.

Kanske är jag krävande, men hur svårt kan det egentligen vara? Var finns min perfekta leksaksaffär?

Clean 15, dirty dozen.

2015EWGPesticideGuide

Vi strävar efter att köpa så mycket av vår mat som möjligt ekologisk. Det går oftast bra. Vissa saker avstår vi helt och andra saker har vi bytt ut. Men ibland känns det ekologiska sortimentet i vår lokala Hemköp lite väl skralt. Då brukar vi komplettera med frukt och grönsaker från listan ”clean 15”. På den finns frukter och grönsaker som är förhållandevis resistenta mot bekämpningsmedel och gifter. De är alltså lite ”renare” än andra konventionellt odlade frukter och grönsaker. Vi undviker dem som finns på listan ”dirty dozen” eftersom de är sådana sorter som tar upp gifter och därför innehåller förhållandevis mycket gift.

Listorna finns på en hel mängd ställen på internet men jag återger dem ändå här:

Clean 15

  • Sparris
  • Avokado
  • Kål
  • Cantaloupemelon
  • Blomkål
  • Aubergin
  • Grapefrukt
  • Kiwi
  • Mango
  • Lök
  • Papaya
  • Ananas
  • Majs
  • Ärter
  • Sötpotatis

Ekologisk lök, majs, ärter, aubergin och blomkål är så lätt att få tag i att vi inte behöver köpa de konventionella. Ananas köper vi inte heller om det inte finns ekologisk. Jag har fått lära mig att för en anansodlande familj är chansen större att kunna försörja sig om man odlar ekologiskt. Papayan i Sverige tycker jag smakar disktrasa så den avstår jag hellre.

Undantaget använder vi oss av när det gäller sparris, kål, sötpotatis, avokado, cantaloupe och mango. Jag är inte helt säker på att jag tänkt och prioriterat rätt här men just nu handlar vi såhär. Om ni vet något mer så tipsa gärna!

Listan ”dirty dozen”, som alltså är saker man ska undvika att äta om de inte är ekologiska, består av:

  • Äpple
  • Selleri
  • Körsbärstomater
  • Gurka
  • Vindruvor
  • Nektariner
  • Persikor
  • Potatis
  • Spenat
  • Jordgubbar
  • Paprika
  • Sockerärter

(Som tillägg står att om man äter mycket grönkål eller chilipeppar ska man byta dem mot ekologiskt.)

Jag tycker det är svårast att avstå selleri, nektarin, persika och jordgubbar. Vi köper svenska jordgubbar när det är säsong. Det är oftast väldigt svårt att hitta ekologiska och vi har ätit en del konventionella även fast de är med på listan. Jag tvättar dem alltid noga och hoppas i framtiden på att kunna odla mina egna. Att få tag på frusna ekologiska jordgubbar är däremot inget problem alls.

Jag har tagit mina listor från Environmental Working Group som uppdaterade sina 2015. De gör sina studier på amerikanska frukter och grönsaker men jag tror att resultaten är applicerbara även på svenska. Möjligen kan det vara så att svenska regler om besprutning är hårdare och det därför är mer okej att köpa frukt och grönsaker från ”dirty dozen”-listan med svenskt ursprung.

På EWG’s hemsida finns statistik över hur många av varuproven som innehöll gifter. Det är alltså konventionellt odlade frukter och grönsaker som är med i studien, så ingen idé att ropa att ekologiskt är en bluff nu igen. Som ett exempel kan jag nämna att 99% av äppleproven, 98 % av persikoproven och 97% av nektarinproven innehöll rester av bekämpningsmedel. Ingen rolig statistik för mig som gärna vill äta nektarin och persika men har svårt att hitta dem ekologiska. Nu när säsongen snart börjar ska jag göra en ny kraftansträngning och leta fram någon affär som har.

Tröstande är däremot att bara 1% av avokadoproven innehöll gifter. De var de renaste på listan.