EC – prylar

För varje trend eller metod verkar det finnas företag som fixar specialprylar man bara MÅSTE ha för att få det att fungera. EC är inget undantag även om metoden som sådan är uråldrig. Jag förstår absolut att man vill ha hjälpmedel ibland eller att vissa saker underlättar för en i vardagen. Det som är det fina med EC för oss är däremot att vi inte behöver någonting alls extra. Vi har inte behövt köpa några nya prylar utan det känns snarare som att vi hade kunnat göra oss av med grejer pga EC. Ingen potta hade vi behövt eftersom det var så lätt att hålla över toan. Någon specialring har vi inte eftersom vi håller bebisen. Vi har inte heller några babylegs som jag förstått att många tycket är helt nödvändigt. Jag ser absolut vitsen med att ha sådana men tycker inte det varit värt att skaffa eftersom vanliga kläder också går bra. Vi har mest strumpbyxor och body eller bara tröja och tygblöja om vi är hemma. Strumpbyxorna går lätt att dra av med ena handen medan man går till toan och bodyn är det bara att dra upp.

Jag kan inte heller se att det är så himla nödvändigt att använda tygblöjor för att lyckas med EC. Ett tag signalerade lilla hjärtat väldigt tydligt i liberoblöjor men nästan inte alls med tygisar. Då kunde vi i princip välja mellan att använda 15-20 tygblöjor eller 3 engångs per dag. När det var så stor skillnad kändes det som att miljövinsterna med tyg var tveksamma. Nu har det dock ändrats.

En annan sak jag inte behöver längre är skötväska och tvättlappar när jag går iväg. Jag har en liten frottéhandduk i framfickan på selen och en extra blöja. Är vi borta länge har jag ändå ryggsäck för andra grejer och då kommer fler blöjor och extra kläder med. När det kissats/bajsats på toan tar jag vanligt toapapper och blöter om det behövs. Efter att ha blaskat av i handfatet tar jag frottélappen, annars klarar vi oss med toapapper. Väldigt skönt tycker jag. Särskilt efter att ha (tjuv)lyssnat på en konversation om babywips på babysimmet. Vilka märken som var bra, hur man gjorde dem själv, vad de innehöll osv… Allt det där slipper vi nu! Vi har ändå ett gäng torra tvättlappar och tyglappar hemma för vi använder dem till andra saker också men det stora antal som gick åt till hjärtegrynet behöver vi inte längre.

För att potta utomhus är det vanligt att ha en resepotta. Det flest verkar nöjda med är en Potette med engångspåsar som man knyter och kastar efter bruk. Vi har inte haft någon sådan hittills även om jag ibland tänkt tanken. Vår lilla får kissa i en buske om det inte finns offentliga toaletter. Bajs är så sällan att det bara varit aktuellt utomhus en gång. Då tog vi en rejäl rododendronbuske och tog givetvis upp bajset efter oss. Jag vet inte vad jag egentligen tycker om detta. Jag har gjort det för att jag inte hade alternativ och det var bråttom. Men nog tycker jag att det blir läskigt om väldigt många barn skulle börja kissa i buskarna kring lekplatserna och i parkerna. Det är ju även många barn som gillar att leka på sådana ställen, inte minst mitt eget hjärtegryn. Jag vill ju inte att han ska leka i kissiga buskar.

Kanske måste vi skaffa någon form av utomhuslösning tillslut. Eller sluta vistas på ställen där det inte finns toaletter. Jag tilltalas ju såklart inte heller av att använda engångspåsar så som i potetten men finns ingen toa är det kanske bättre än att låta barnet kissa på en engångsblöja? Det Har jag sett att andra gör (även med sina stora barn) om det är kris. Smart lösning tycker jag men jag vill inte börja göra det till vardags. Mitt lilla hjärta kissar ju inga mängder än så hennes små droppar har jag (ännu) inte så dåligt samvete för.

Hur som helst. Inga prylar krävs för att börja potta bebisen, det är väl snarare som vanligt, när man gör något mycket blir man ofta sugen på att skaffa smarta speciallösningar. För mig gäller det nog bara att stå ut och inte ge efter för köpsuget om det kommer.

 

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – Resultat

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Prylar

EC – Bebis på pottan

Annonser

EC – På språng

Vissa kör bara EC hemma och blöja när man är på språng. Just nu hade vi nästan kunnat göra tvärt om. När vi är ute och far är ECn nästan felfri. Min teori är att det är av två anledningar:

  • Lilla hjärtat sitter oftare i selen då och verkar inte gilla att kissa i selen (vem skulle vilja det) Då signalerar hon väldigt tydligt. Ibland är det svårt att hitta toa ute men oftast håller hon sig. Vilket jag tänker är helt fantastiskt eftersom det med andra barn känns som att de inte vet att de kissar fast de är mycket äldre. Vi vistas inte så ofta på ställen där det inte finns toa utan nästan alltid går det att lösa. Särskilt när jag vet att hon kan hålla sig typ 20 minuter. Men visst, jag använder toan väldigt mycket mer än de flesta andra föräldrar jag känner. Förskoletoan besöker jag exempelvis flera gånger i veckan. Det har jag aldrig sett någon annan förälder göra för småsyskonen.
  • Jag är mer uppmärksam på henne. När jag är iväg med ett eller båda barn är fokuset mer på barnen än vad det är hemma. Hemma vet jag att vi inte har några livsfaror lurandes utan barnen kan gott leka någorlunda oövervakade. Jag har mitt fokus på exempelvis matlagning eller städ och missar då signaler.

Detta gör att EC oftast känns lätt på språng. Jag behöver inte längre ha en skötväska med massa grejer utan tar bara med nått extra inlägg eller blöja i framfacket på bärselen. Och en liten frottélapp att torka torrt med. Är jag borta hela dagen har jag ändå ryggsäck med andra grejer så då lägger jag extra inlägg och vaxdukspåse där i. När jag var borta över dagen sist hade jag packat tio extra inlägg, ett extra skal samt 4 engångsblöjor. Jag använde ett inlägg. Dock känns det ännu för osäkert för att chansa på att inte ha med flera extra. Det dröjer nog ett tag till innan jag vågar lita på att det ska funka så bra.

Ibland när jag varit ute och missat har jag fått gå hem med blöjlös bebbe. Lite nojigt har det allt varit men det har funkat fint.

Ett nytt problem jag inte tänkt på förut är vad hon ska ha för något när hon inte har blöja? Så små underkläder har jag aldrig sett! Polarns trosor börjar på st 74 och de brukar ju vara så stora i storlek. Vi har ett par frottéshorts (typ) från min barndom. De har sömmarna på rätt ställen så de har vi haft som trosor ibland. Men det räcker ju inte med ETT par. Nåja, det problemet är ju inte högaktuellt än. Jag tror att det ännu är långt kvar innan det definitiva blöjavslutet även om blöjfria dagen (som är andra lördagen i junimånad varje år) gav mig otroligt mycket mer självförtroende med att hon kan vara utan blöja och olyckor många många timmar.

 

Fler inlägg i serien (länkarna börjar fungera i takt med att inläggen publiceras)

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – Resultat

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Prylar

EC – Bebis på pottan

EC – kom igång

Nu har vi hållit på med EC lite mer intensivt i en månads tid. Det går lite upp och ned men vi fortsätter försöka och lägger ingen värdering i resultat. Jag har börjat läsa boken Bebis på pottan av Ulrika Casselbrant och så småningom kommer en recension av boken. Idag tänkte jag skriva lite om hur vi gjorde för att komma igång.

Många av de ställen jag läst om EC på skriver att man ska börja med att observera barnets signaler. Ha barnet naket på en filt vid elementet. Ha barnet naket mot din kropp. Studera barnets signaler. Lär dig intuitivt känna när barnet behöver kissa. JÄTTESVÅRT tyckte jag! Det var ju så jag försökte göra med hjärtegrynet och gav upp! Typ direkt! Jag hade noll lust att ha honom naken på mig och bli nerkissad flera gånger om dagen. Noll lust att stirra på ett naket spädbarn i en veckas tid och noll lust att vara hemma för att leta signaler. Kanske hade det funkat om vi börjat från dag 1. Kanske hade han gett fler signaler om vi svarat bättre i början. Kanske. Fast nej. I jämförelse med lilla hjärtat, som gnällde när hon kissade redan första dagen, visade han inga tecken. Var jag inne i en sån dimma? Nej det tror jag faktiskt inte. Vi stirrade på honom dygnet runt i princip (för det gör man ju i början) Hade han gett några solklara tecken hade vi sett dem. Troligen hade vi inte tagit honom till pottan (för det fattade vi ju inte då) men vi hade sett tecknen och bytt blöjan direkt. Det är lätt att resonera i efterhand men vad jag egentligen ville komma fram till var att detta är ju inte det enda sättet att komma igång! Det finns andra, enligt mig, mycket lättare metoder. Dessutom med den stora fördelen att de inte behöver avskräcka skeptiker som betvivlar att man intuitivt kan känna på sig när barnet behöver kissa.

Vi började helt enkelt med att istället för att kleta med tvättlappar tvätta av bebisrumpan under rinnande vatten i handfatet. Det är ju ett riktigt latmanssätt, så enkelt att bara blaska av lite, ta en lapp om det behövs, men inget mera klet med bajslappar och skölja ur och tvätta dem och vika och pyssla och allt det där. Bara blaska av och sedan ta en liten handduk att torka torrt med. Ibland när jag stod där och blaskade kom det lite mer bajs.

Så enkelt var det att komma igång!

När jag konstaterat att det kom mer i handfatet kunde jag också ta bebisen till handfatet direkt när jag märkte att det var bajs på gång (eller redan kommit lite) Då slapp vi vänta på att hon skulle bajsa klart (vilket jag vet att vi gjorde en del med hjärtegrynet) Då var det bara till att vänta lite längre över handfatet.

Att komma igång på detta sätt hade vi kunnat göra helt utan några som helst signaler från bebis. Det är ju bara att börja använda handfatet istället för lappar så är man igång! Inget speciell ålder behöver man heller invänta. Eller tro att det är för sent för att bebisen är för stor. Börja när som helst innan 18 månaders ålder (efter 18 månader är det tydligen bättre att gå direkt på potträning) och se hur det funkar. När man är igång kan man gå vidare med ett erbjuda vid utvalda tillfällen. Efter sömn är en bra start. Många bebisar (och andra människor med för den delen, till exempel jag själv, min son, min sambo osv…) behöver kissa direkt när de vaknat. Vi erbjuder alltid lilla hjärtat att kissa när hon vaknat. Ibland är vi lite överentusiastiska och sliter av kläderna för fort, då blir hon ledsen för att hon blir kall. Att låta henne vakna till lite funkar bättre.

Ett annat tillfälle att erbjuda potta/handfat som hjälp oss mycket är när bebisen tjorvar runt mycket. Som att inte vilja amma fast vi tror oss veta att hon är hungrig. Hon tar tag, suger tre sug (precis så mycket så att fontänen startar men sen inget mer) släpper och vänder och vrider sig. Då är det nästan alltid för att hon behöver kissa. Erbjuder vi att kissa kan hon sedan amma lugnt när det är klart. Det spar mycket tid för oss, exempelvis om man ska iväg och behöver bli klar någorlunda snabbt. Då är det ju guld att få till amningen.

När hon är trött och vi vet att hon behöver sova (även här rätt tydlig med signalerna, blir röd runt ögonen, gnider sig i ögonen, drar i örat) men inte kan komma till ro är det även då ofta för att hon behöver kissa. Då är det också bekvämt att bara kissa henne och sedan försöka med sömnen igen. Det funkar nästan felfritt.

Förutom alldeles nyss när hon tjorvade som en liten iller i bärselen, jag erbjöd att kissa och hon utan att kissa somnade på min arm över handfatet med rumpan bar och hela grejen. Bärsele var tydligen pest idag.

Att hon verkar orolig och gnällig märks också bra när hon ligger på mage på golvet. Då kan hon gnälla till och vi erbjuder kissa. Funkar även när vi gör något ganska ”tråkigt” som att vi vuxna sitter och pratar med varandra. Då signalerar hon tydligt genom gnäll och/eller att vända huvudet och verkligen söka kontakt. Det ser ut som i Greys Anatomy när dr Torres lär sig av dr Bailey hur man stirrar ut någon och gör sitt första försök på dr Shepherd. Om ni ursäktar populärkulturreferensen.

Gör vi något roligt, som att läsa bok, gå på babyrytmik, gräva i storebrors duplolåda får vi inga signaler. Då verkar hon glömma att hon behöver kissa för att hon blir så upptagen med leken. Just på rytmiken har jag släppt att ens försöka. Jag vet att hon kommer kissa under tiden och avbryter inte och springer ut för det. (om hon inte signalerar såklart) Istället byter vi bara blöjan efteråt.

Jag tycker det är viktigt att poängtera att detta kan vara otroligt lätt, roligt, förenklande för vardagen och inte alls måste innebära massa tid i badrummet, att man är ett intuitivt geni eller att barnet ger jättetydliga signaler. Det hjälper till, men det är inget måste.

Är du sugen på att prova så börja med att erbjuda pottan på några (av dig utvalda) tillfällen.

Bra tillfällen kan vara: efter sömn, efter mat, när man kommer in från promenaden, efter att ha varit i sele/sjal, mellan aktiviteter, efter lek. Kanske funkar det och då är det bara att fortsätta. Blir det svårt, backa och prova något annat.

Fler sätt att komma igång (som jag inte provat):

Skriv kiss och bajs-dagbok under ett par veckor. Byt blöjan direkt när den blivit blöt (syns ju bra på libero och pampers engångs som har en rand som blir blå på utsidan vid väta) Försök se ett mönster. Obs på att många småbarn kissar oftare på förmiddagen, så är det hos oss.

Låt barnet vara på golvet och rigga en filmkamera. Se om det är lättare att se kiss/bajstecken på filmen än i verkligheten.

 

Lycka till med EC-andet!

 

Fler inlägg i serien (länkarna börjar fungera i takt med att inläggen publiceras)

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – Resultat

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Prylar

EC – Bebis på pottan

EC – inledning, bakgrund och länkar

Vi har börjat så smått med EC. Det står för Elimination Communication och syftar till att tolka bebisens kiss- och bajssignaler så att man kan sluta med blöja. På svenska pratar man om blöjfri bebis eller tidig pottning. Vi är inga experter och har inte som mål att slippa blöjor snart men eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta på svenska tänkte jag fylla ut materialet lite. Vi är alldeles i början än men jag börjar med att skriva bakgrund och lite länkar om man vill läsa mer så återkommer jag när vi hållit på ett tag. På så sätt kan ni vara med längs vägen tänkte jag. Om någon läsare har erfarenheter får ni gärna komma med tips eller maila mig ett gästinlägg i frågan.

När hjärtegrynet låg i magen plöjde jag alla tv-program om graviditet jag kunde hitta. I ett av dem pratade de lite löst om EC utan att nämna det vid namn. Sedan gick programledaren in för att bevisa för den entusiastiske blivande fadern att EC vad svårt, omöjligt och äckligt. Jag skrattade lite (för det skulle man ju) och tänkte bara att det där paret nog var lite galna. Sedan kom grynet och jag började läsa lite föräldratidningar. I en av dem var det några artiklar om EC som jag läste men avfärdade. Det verkade som att de föräldrarna hade helt andra slags barn än jag. Jag googlade lite och hittade ett par gamla blogginlägg. Inget uttömmande dock. När jag försökte låta Hjärtegrynet ligga på en filt, stirra på honom i ett par timmar för att hitta kiss-tecknen hittade jag inga. Så jag gav upp efter ett par dagar (dessutom var det ju dötrist att sitta där och stirra) Vi var på en kurs och en av ledarna berättade att hans fru hade bestämt att deras lilla bebis inte skulle ha blöjor. Istället gick hon upp med honom varje morgon när han gjorde tecken, för att låta honom bajsa på toaletten. Jag stod bland ett gäng medelålders män och skämten duggade tätt om att det bara var som han trodde, det var därför frun var så sur på sin man, han hade så dålig koll att han inte ens visste att deras son hade blöjor etc.

Jag googlade lite till.

När hjärtegrynet kunde sitta började vi med potta, men (som jag förstått att flera varit med om) tog intresset för pottan abrupt slut när han började stå. Jag gav upp. Var lite bitter för att jag inte fattat grejen (var jag så dum eller var det bara omöjligt?) och tänkte att bättre lycka nästa gång.

Nu är det ”nästa gång” och den här gången är jag mer hoppfull om att det ska funka.

Lilla hjärtat ger tydliga kiss-signaler någon minut innan hon kissar och det gör allt så mycket lättare. Egentligen var det inget beslut att börja; det gick liksom av sig själv. Ungefär så som det verkar göra för de andra jag läste om då med hjärtegrynet.

Vi började hålla lilla hjärtat över handfatet vid varje blöjbyte från att hon var ett par veckor. Rätt ofta kom det något. Jag tänkte inte att det var så mycket communication över det, mer rutinpottning. Men så för ett par veckor sedan blev det plötsligt så tydligt att gnället betydde kissnödig. Varje gång hon gnällde till på sin filt tog jag upp henne och erbjud att kissa i handfatet. Det funkade nästan varje gång. Bajs däremot har jag inte lyckats med lika bra än. Jag var lite rädd att börja med EC för att jag fått för mig att jag var tvungen att spendera hela dagen i badrummet, egentligen tror jag det är icke ECare som säger detta. Hittills är det dock minimal skillnad mot förut. Lilla hjärtat accepterar inte blöta blöjor (hjärtegrynet verkade inte lika brydd) så vi har fått byta direkt på henne sedan hon var ny. Alltså inga 6 – 8 blöjor per dag här inte utan snarare 12 – 15. (Oberoende av tygblöjor eller engångs) Att byta 15 blöjor tar marginellt mindre tid än att låta bebisen kissa i handfatet 15 gånger. För mig känns det rimligare att försöka med EC då.

Min plan är att låta henne kissa i handfatet varje gång jag ser signalen och att fortsätta erbjuda varje gång hon vaknar från tupplur. Hittills har jag mest missat när vi använt tygblöjorna, kanske klämmer de inte åt lika mycket och är lättare att kissa i för henne, och när det varit bajs. På natten har hon engångsblöja och vi tar inte upp henne för att kissa än. Det hade dock varit intressant att försöka det någon gång.

Jag tänker inte ta på mig några mål om blöjfrihet innan 1 år eller innan förskolestart men visst hade det varit underbart om det funkar. Detta är ju också ett steg i mitt Zero Waste-projekt MEN jag hade inte dragit igång detta om det inte gick så lätt. Tygblöjor är ju också zero waste-kompatibelt.

Här är ett gäng länkar för den som vill läsa mer:

Blöjfri bebis har mycket bra basinformation.

Gruppen Blöjfri bebis på Facebook.

AnniesEnkla har skrivit ett inlägg på sin blogg.

Blöjupproret är en förening för tygblöj- och ECanvändning. De har mycket information på sin sida.

Ekobebisens blogg har ett inlägg som jag läste när hjärtegrynet var liten.

Minimalisterna har skrivit ett inlägg om EC

EC Sweden – sidan är lite gammal men här finns ändå bra info.

 

Allt detta material (och det faktum att jag är med i Blöjfri bebis-gruppen på facebook) gör att jag känner mig bättre rustad denna gången. Skriv gärna om ni har tips! Allt emottages tacksamt!

 

Fler inlägg i serien (länkarna börjar fungera i takt med att inläggen publiceras)

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – Resultat

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Prylar

EC – Bebis på pottan

3 tips för en smidigare bebistid

img_20161121_093123

Virkad filt från min sambos barndom, sovsäck Snoozy samt stickad filt jag gjorde till hjärtegrynet efter Dropsmönstret Princess Chantilly. 

  • Om du vill få bebisen att somna i famnen med sedan lägga hen i sängen eller dylikt, ha då bebisen insvept i en filt eller sovsäck när du vaggar i famnen. Då slipper du lägga ner hen på kallt och läskigt underlag och chansen att bebisen fortsätter sova trots platsbytet är större. Samma sak om du vill ge bebisen till en annan famn.
  • Varje gång du ska byta blöja, prova att hålla bebisen över handfatet en stund. Om hen brukar kissa eller bajsa på skötbordet får du då istället det i handfatet vilket är lättare att bara skölja bort och massor med tvätt kan sparas. Eventuellt också blöjor. Jag tvättar bebisens rumpa med ljummet vatten över handfatet varje morgon och då slipper jag dels tvätta massor med tvättlappar och handduken på skötbordet kan vara på nästan en vecka. En del kanske tycker det är äckligt med babybajs i handfatet men än så länge känns det okej för oss. Troligen kommer vi tänka om när bebisen börjar äta mat. Dessutom bidrar detta till att jag skurar ur handfatet med såpa betydligt oftare än jag gjorde innan så jag skulle snarare säga att för oss är det frächare! När bebisen kan sitta själv kan man ta pottan istället. Läs på om EC eller blöjfri bebis för mer detaljerade tips.
  • Ha små frottélappar liggande lite överallt hemma för att lätt kunna ta en när det kräks eller spottas mjölk eller dylikt. Vi klippte sönder ett par trasiga handdukar inför att hjärtegrynet kom och hade sedan en lapp i varje ficka och minst en i varje rum. Byt ut och tvätta dem ofta men samla inte bara in dem utan att lägga ut nya, det får man alltid ångra! Används med fördel till att torka blöta cykelsadlar eller städa med efter bebistiden är slut.