Halvtiden och rätten till din tid

Häromveckan skrev jag att jag skulle börja jobba halvtid. Idag fick jag anledning att fundera över vilket privilegie det är. Jag träffade en av de anställda på skolan. Hon har just varit sjukskriven en längre tid och är nu åter i tjänst. Jag frågade hur det känns och hon berättade att det är alldeles för mycket arbetstid för henne. Hon vill gärna gå ner till halvtid eller i alla fall 75 %. Utan att tänka mig för frågade jag om det var arbetsgivaren som inte ville låta henne gå ner? Nej, det var inte det som var problemet, utan att läkaren tycker att hon är för frisk för att sjukskriva henne på halvtid.

Då fattade jag. För henne är det en ekonomisk fråga. Hon har inte råd att jobba halvtid. Hon är ensamstående och har förmodligen en ganska risig ekonomi efter en lång tids sjukskrivning. Jag däremot, kan snacka om hur jag ska jobba mindre för att prioritera familjen. Investera i min sons barndom och min egen hälsa. Downshifta för miljöns skull och den politiska övertygelsen. Det är så privilegierat och präktigt att jag blir äcklad. Här kan jag gå med mina ekologiska bananer, giftfria matlådor och all min TID! Allt för att min sambo jobbar heltid på ett välbetalt jobb och försörjer mig och vår son.

Är halvtid ett nytt klassfenomen? Eller håller jag bara på att gå i en av de gamla kvinnofällorna?

Jobbet, skolan och familjen

Den prioriteringsordningen känns helt fel. Ändå är det så vi lever just nu. Vi tittar varje vecka på våra arbetstider, fyller ut alla luckor med skola. Blir det något över lägger vi den på varandra.

Istället hade jag velat planera in våra familjeaktiviteter först. Se till att det varje vecka finns plats för ett par förmiddagar i parken tillsammans allihop. Kanske någon liten utflykt varje vecka. Planera in att träffa en vän och träffa gemensamma vänner. Planera in alla bestyr som måste fixas, matlagning, handling, tvätt och städ.

För min personliga stimulans vill jag gärna jobba lite och gå lite i skolan. Jag tror att hjärtegrynet kan tänka sig att vara lite på förskolan.

Men bara på den tid som blir över.

Till våren går jag ner till 50 % på jobbet. Jag längtar otroligt mycket efter det. Jag hoppas att det ska förändra prioriteringsordningen.

Jag kan tänka mig att hämta på förskolan klockan två varje dag och att vara helt ledig i alla fall tre dagar i veckan. Det blir alltså 24 h i veckan. Lite mer än halvtid. Jag hoppas det ska vara lagom.