Nu när lilla hjärtegrynet har börjat förskolan har vi fått veta hur viktigt det är att ALLA kläder är märkta. Med 23 barn i samma grupp förstår jag mycket väl varför de vill att allt ska vara märkt, det verkar ju helt omöjligt att hålla reda på så många barn ens, hur ska man då kunna komma ihåg vad alla barn har för kläder. Jag har därför tänkt över det här med märkningar. Vilket är egentligen det bästa sättet att märka barnens kläder?
I vårt fall kom jag fram till att märkpenna är att föredra. Det går snabbt och lätt att märka, går inte bort i tvätten och syns tydligt för förskolepedagogerna. Det som talade emot är jag hört att kläderna får ett minskat andrahandsvärde och möjligen att pennan skulle innehålla något giftigt man inte vill ha på kläderna. Jag har mailat till Lindex kundtjänst och frågat om eventuella gifter men inte fått något svar än.
Klisterlappar ville jag inte ha eftersom jag köpt en del kläder märkta med klisterlappar och de är svåra att få bort. Massa klister blir kvar och kladdar på kläderna. Dessutom är lapparna ganska hårda och jag kan föreställa mig att de skaver lite om man inte sätter dem inuti tvättlappen. Och då syns de ju ändå inte och man missar funktionen för förskolepedagogerna totalt. Behöver jag säga att de alltid är gjorda av plast? Inget för vår familj alltså!
Jag kunde också ha sytt lappar med textfunktionen på min eminenta symaskin. Jag provsydde ett par men fick inte till någon bra variant. Lapparna kändes hårda och jobbet att sy fast en lapp i varje plagg tycktes oöverstigligt. (Här finns tydligen en variant med plastfnuttar man kan fästa med. Inget för mig dock eftersom jag försöker hålla nere plasten här hemma) Detta var lite av en besvikelse eftersom jag tänkte mig att egensydda lappar förmodligen var det mest ekologiska och giftfria alternativet. Men är det inte funktionellt och någorlunda lätt att göra hjälper det inte hur ekologiskt det än är. Det måste bli bra också.
Jag bestämde mig alltså för märkpenna. Många plagg har en namnlapp man kan skriva på och på de övriga använde jag tvättlappen. Jag kom fram till att andrahandsvärdet inte skulle spela någon roll för oss ändå. Vi köper mest begagna kläder för att de redan ska vara urtvättade och således giftfria, dessutom blir det ju billigare och mer klimatsmart. Ibland är de redan namnade, då stryker jag helt enkelt över namnet eller klipper bort lappen om det är en mindre viktig lapp. Jag stör mig inte på att kläderna redan är namnade och är beredd att betala lika mycket oavsett namn eller inte. Hjärtegrynet har en del nya kläder med. Antingen ekologiska som han fått i present eller som jag plockat upp på LotusEcos – reaställ. Några plagg har jag eller min svägerska stickat själva. De kommer troligen aldrig vara aktuella för försäljning utan ärvas i generationer, det kallar jag klimatsmart 🙂
När vi använt färdigt kläderna och syskonbarn, kompisbarn och grannungar har lånat dem kommer det troligen inte vara mycket kvar att sälja ändå. Just nu sitter jag med 50-56-lådan för tredje gången och ska låna ut till kompisars kommande lilla hjärta. Fyra barn kommer alltså ha använt sonens kläder på 1,5 år. Det blir ganska många användningar om det fortsätter i den här takten. När vi slutligen ska göra oss av med kläderna kommer vi i bästa fall sälja dem på loppis för typ 5:- styck eller, mer troligt, skänka bort dem.
Inte lönt att hålla på med massa lappar alltså!
Hur tänker ni kring detta?
Bild från Ikast Etikett