Prylarna och semesterlugnet

Häromveckan satt jag i soffan och stirrade framför mig. Bara ett par minuter men det var tydligen tillräckligt ovanligt för att min sambo skulle fråga: Vad gör du? Eller var det kanske: Vad är det? Jag minns inte så noga. Men jag minns svaret: Min mobil är så tråkig! Jag har tröttnat på den!

Ett kanske banalt svar, och vad jag menade var snarare att jag tröttnat på innehållet jag använder den till att titta på. Jag har haft massor med appar och grupper och följt massor med folk, fler och fler bloggare och instagrammare och massor med grupper på facebook som uppdaterar stup i kvarten. Eller kanske snarare stup i minuten. De flesta har någon slags koppling till prylar. Om de inte handlar om att skaffa dem så är det att rensa ut dem. Vissa satsar på att vårda dem och andra på att minimera dem. Eller ersätta dem med bättre val i kemikalieinnehåll, naturmaterial, lättare att vårda, fler funktioner, en ersätter fem och så vidare! En väldig massa prylar blir det i alla fall! Plötsligt kändes det som att det enda jag tittade på dagarna i ända var alla dessa prylar! Som om det inte var nog med de berg av prylar jag stirrar på i mitt eget hem. Alla mina egna rensningar och nyanskaffanden. Prylar prylar prylar överallt! Jag blir dränkt i prylar!!

Jag vill inte rensa ut dem, jag vill inte vårda dem ömt, jag vill inte ersätta dem eller hålla på med dem eller alls att de ska ta en så stor del i mitt liv. Men jag vet inte hur jag ska lösa det. Min lösning just den dagen blev att, efter jag surat ett tag över meningslösheten och prylhetsen i synnerhet, hoppa upp och leta fram en bok. Ironiskt nog blev det Steglitsan som ju handlar rätt mycket om prylar, men den gav mig ändå en känsla av befrielse. Jag plöjde boken på fem dagar, vilket jag aldrig trott jag skulle ha tid med. Jag har ju inte tid med att läsa, jag har ju småbarn, ingen tid till god litteratur osv. Men nu har jag ju bevisat att jag HAR tid. Kanske inte en bok på över 700 sidor var femte dag, det hade gett en förödande sömnbrist.

Och återigen tänker jag att detta med kultur, det är DET som räddar oss tillslut. För ett tag sedan lyssnade jag på en podd där de pratade om en bok som nämnde att skillnaden mellan neandertalare och homo sapiens är en slags kulturgen. Och att den råkar vara samma som den där psykisk sjukdom uppkommer.

Att det är kulturen som räddar oss men också gör vissa sjuka.

Jag vet inte var jag vill komma med detta förvirrade babblande. Jag är glad att jag vände mig till litteraturen istället för att fortsätta med fler prylar. Jag kommer inte sluta rensa och jag kommer inte sluta hålla på med prylar, även jag fattar ju att jag behöver dem i viss utsträckning.

Kanske är detta en frukt av att jag i åratal hållit på så absurt mycket med prylar. Inventerat, rensat, läst böcker, bloggar, poddar, filmer om minimalism, rensande, KonMariande. Tjatat på andra att de också ska rensa och göra sig friare. Tills det bara blev för mycket! Inte friare! Snarare mer besatt av prylar än någonsin förr. Snarare mer omringad av dem. Mer medveten om hur många de är, hur mycket de kräver och vilket belastning de är till. Är det verkligen bättre?

Jag vet inte hur jag ska vidare nu. Kanske är en sommar full med böcker vägen framåt? Kanske måste jag låta kulturen ta större plats i livet? Kanske kommer det lösa sig när jag börjar jobba igen och inte har tid att tänka så mycket?

Igår kom vi fram till mina svärföräldrar. Efter en liten pärs till resa, fast inte något ovanligt, bara att det är intensivt med två barn och allt det där. Hjärtegrynet gick ut med farfar och lilla hjärtat somnade. Ingen behövde mig. Huset behövde mig inte heller. Tid till att läsa en bok och ligga på sängen och göra inget. En varm sommarvind in genom fönstret. Semesterlugnet. Bortskämd av två omtänksamma svärföräldrar. Lättnad.

 

Jag vill gärna tacka er för alla fina kommentarer i förra inlägget. Jag hade själv inte sett mönstret förrän jag plötsligt fick massa uppmuntrande kommentarer, men nog blev det lite mycket självkritik och för negativt där ett tag. Jag ska fortsätta med zero waste. Så fort det känns meningsfullt igen.

Rensa ut – sammanfattning och utvärdering

Nu är rensningsåret slut, även om det tog lite över ett år för mig att komma i mål. Jag är nöjd med att jag tog mig igenom trots allt. Flera utav uppdragen hade jag kunnat göra betydligt grundligare men vissa blev riktigt bra! Hade jag gjort alla veckor lika noga som de bästa hade kanske vårt hem varit perfekt rensat vid detta laget. Det hade jag tyvärr inte tid med. När jag bara tittar i bokens innehållsförteckning tänker jag att: ett helt år! Det måste ju räcka! Och en vecka för varje av dessa ändå rätt små uppdragen. Vilken baggis. Fast så var det ju inte riktigt. Det vanliga vardagslivet tar förvånansvärt mycket tid och kraft. De få timmar som blir kvar när mat, nattningar, lek, social samvaro, hämtningar, lämningar, jobbet, handlingen, tvätten och städet är gjort är inte många. Även om man tar en hel vecka på sig. Jag hade nog lite väl höga mål för året och trodde att jag skulle hinna göra mycket mer.

De projekt jag är mest nöjd med och som fortfarande består är verktygsskåpet. Varje gång jag öppnar det blir jag glad att det är så bra ordning och så lätt att hitta. Det är inte riktigt lika fint nu som när det var nysorterat men fortfarande väldigt fint och i bra ordning. Pysselskåpet blev också rätt bra men eftersom jag fortfarande inte skrivit på etiketterna vad som är i lådorna är det ändå svårt att hitta. Garderoben gjorde jag en rejäl omstrukturering i (inte under garderobsveckan visserligen) och den är rätt bra fortfarande. Där krävs det dock underhåll på ett helt annat sätt än med exempelvis verktygen. Varje gång ren tvätt ska in i garderoben måste den ju in på rätt sätt, annars blir det kaos direkt. Hallen blev bra men behövs anpassas för fyra familjemedlemmar nu. I efterhand kan jag också se att detta är ett av de mer välskrivna inläggen. Jag önska jag kunnat hålla uppe den nivån resten av året!

Några projekt är sådana som behövs göras om och om igen. Skafferiet och kylskåpet exempelvis. Där kommer det in ny mat på veckobasis och det funkar inte att sortera kylen en gång och sedan aldrig mer, den måste liksom sorteras om lite hela tiden. I skafferiet jobbar vi på att äta ur de livsmedel som sällan används och sedan inte förnya. Det visade sig vara lite svårare och lite mer tidskrävande än jag trodde. Jag tänkte att vi äter en rätt men nått gammalt skrutt varje dag i en vecka så är vi av med det sen men det har inte funkat. Vi har fortfarande lite olika mjöler vi aldrig rör (det beror mycket på min nya glutenallergi) och en del teer som aldrig dricks.

Några saker jag fick gjorda under året kommer glädja mig länge fram över, som att jag äntligen lagade mitt pärlhalsband. Visserligen gick det sönder igen strax efter men då reklamerade jag givetvis. Nu är det bra gjort och håller förhoppningsvis länge.

Egentligen tror jag att jag behövt göra denna boken varje år under ett par år för att komma igenom alla lagren av rensning och nostalgi. Det orkar jag dock inte lova något om. Men jag kommer alldeles säkert återkomma till boken många gånger för rensningsinspiration. Då kanske jag kan ta ett område som verkar behövas/verkar roligt just då och på så vis komma till rätta med överflödet på sikt.

Om själva boken nu då: Jag gillade upplägget med ett projekt i veckan och en kortare beskrivning/inspirationstext till varje område. Eftersom jag gillar att bocka av på listor är den lilla rutan vid varje projekt en stor bonus!

Jag tyckte också att upplägget var smart med exempelvis högtidspynt till första advent och förrådet sist (har man rensat flitigt i alla kategorier ska det ju inte vara så mycket kvar) Att rensa bland lampor och mattor på vintern känns också logiskt. På sommaren har man kanske inte användning för lika många.

Boken är också full av tips på hur man blir av med saker, intervjuer med experter och teoretiska avsnitt om varför vi samlar. Dock utan att någonsin bli präktig eller dömande. En trevlig, lättsam rensningsinstruktion som jag kommer använda mig av igen! Och då är den redan så läst att pärmen börjar mjukna 🙂

Saker jag själv kunde gjort bättre: Jag önska jag rensat mer flitigt på vissa områden. Men det är så klart inte lönt att önska det, jag får bara förlåta mig själv och fortsätta rensa. Jag tror man ska ge sig själv rejält med tid, det har ju tagit massor av år att ansamla överflödet. Då tar det också tid att bli av med det.

Jag tror att detta året hade varit perfekt till att använda instagram lite mer under processen men det kom jag på för sent.

Tack för ett fint rensningsår!

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Höstkapsel?

När det blev september kändes det plötsligt läge att se över garderoben igen. Jag får höstvibbar varje morgon nu när jag cyklar till mitt tillfällig jobb, luften känns klar men kylig och vinden friskar i. Jag har till och med haft användning för full regnmundering häromdagen och var inte nöjd med hur väl mitt regnställ presterar nu för tiden. Måste fixa ett nytt inför höstens alla parklekar i duggregn och snålblåst.

Jag har ju tänkt hålla på med kapselgarderob ett tag till, är mycket nöjd med hur det fungerat hittills, men nu känns det lite avigt. Jag har bara ett par veckor kvar av min graviditet och sedan vet jag ju liksom inte riktigt hur kroppen kommer se ut eller hur allt ska bli. Jag har svårt att bestämma vilka kläder jag ska ha under hösten innan magen är borta och jag kommer troligen inte vilja ha gravidkläderna då. Min lösning blir att behålla sommargarderoben i stort men ta undan de somrigaste plaggen. (Tre par shorts, sandaler och lite sånt) och möjligen lägga till något jag redan har (skor är det mest jag kan lägga till, allt annat passar dåligt just nu) Annars fortsätter jag med mina svart jeans, amningslinne och skjorta/blus som blivit min standard de senaste månaderna. Eller under de varma veckorna hade jag ju shorts istället för jeans då.

Sedan kommer jag att göra ordning en amningshöstkapsel efter förlossningen. Hur den kommer bli beror mycket på vilken slags förlossning det blir och hur jag återhämtar mig. Går det långsamt kanske det hinner bli vinter innan jag kommer igång. Går det fort och lätt blir jag säkert sugen på att använda alla mina vanliga kläder igen.

Jag tog i alla fall fram mina klädlådor (lite ofrivilligt eftersom hjärtegrynet plötsligt panik-behövde en vit papplåda att köra runt sitt duplo i och jag därför tömde ut alla mina kläder på sängen. När de bara låg där kunde jag lika gärna rensa) När jag vek ihop och la tillbaka hittade jag ett par plagg som jag nu var mogen att skiljas från. Otroligt hur lång tid av icke-användning det kan ta för mig att släppa ett plagg känslomässigt. Jag tror ju att jag kommit rätt långt i min rensning men varje gång jag tar mig an ett nytt område, eller ett gammalt på nytt, undrar jag om jag verkligen rensat där innan, NÅGONSIN?

Det var skönt att göra mig av med de där plaggen i alla fall och nu finns det ännu en kasse som ska till HMs återvinning och omvandlas till rabatt på tajts till hjärtegrynet. Det är hans nya favoritplagg och jag hittade flera som såg okej ut på deras barnavdelning. Var såklart tvungen att gå till flick, blir så trött på deras uppdelning, för att hitta okej kläder. Vill man inte ha grova jeans, svart och mörkblått eller superhjältetryck är det bara flick man kan vistas på. Egentligen vill jag köpa allt på MiniRodini eller liknande, vettiga barnklädesaffärer men känner inte att vi har ekonomi till det. Egentligen kanske fånigt för nog har vi råd om vi bara prioriterar (eller tvättar oftare) men just nu är det mycket med bebisförberedelser och anskaffande. Jag tänker att när bebisen väl kommer kan det också vara läge att inte vara beroende av att tvätta så himlans ofta för att hjärtegrynet ska ha kläder, utan att ha ett lager till honom och kunna tvätta all bebistvätt eller kanske rent av tvätta lite mindre och amma/gosa lite mer 🙂

Så många ursäkter. Nu måste jag sluta. Blir så trött på mig själv ibland.

Bytardag

Igår var jag inbjuden till ett Swop Party. Eller klädbytarfika kanske är en mer exakt beskrivning. Vi blev tre tjejer som bytte, men trots att inte så många kom så hittade vi alla flera plagg vi ville ha. Vi hade med oss typ 20 – 30 plagg var och alla tog med sig 2 – 3 hem. Resten skänkte vi i en insamlingscontainer till förmån för fattiga i Östeuropa. Jag tog även med lite märkesgrejer hem som jag ska prova att sälja på komission i en affär i närheten. Blir det någon vinst ska vi dela på den.

Detta är nog mitt nya favoritsätt att bli av med kläder jag rensat. Det var jättekul att se att någon annan tyckte om och passade i mina kläder och jag fick själv med mig tre plagg jag redan börjat använda. Dessutom hade vi så klart väldigt trevligt under tiden när alla provade. Vi pratade massor om hur man gör med utrensade kläder och hur bra vi är på att rensa. Högläsning ur minimalisternas blogg blev det med. Vilket fest!

Den tjejen vi var hemma hos började rensa på alla möjliga ställen när vi väl kommit igång, fast hon sa att hon inte hade något som skulle rensas dagen innan. Att vi toppade det hela med att gemensamt skänka allt överblivet var en stor bonus. Jag hade mest med mig kläder som stått i en låda på vinden ett par månader. Min tanke var att prova att inte hade dem i garderoben ett tag och se om det var lättare att slänga ut dem sen. Det var det helt klart! Jag slängde ut mycket mer nu när jag blev inspirerad av de andra än vad jag skulle gjort om jag rensade själv. Jag blir liksom lite feg när jag måste tänka själv om jag borde spara eller skänka. Jag vet ju egentligen att jag inte använder kläderna och att jag egentligen inte tycker om dem, men så står jag ändå där och tänker att det kan vara bra att ha. I reserv typ. (kanske är det som minimalisterna skriver i detta inlägg) Mycket bra metod helt enkelt! Nästa gång borde vi vara hemma hos oss så jag rensar lite extra när väl alla är här och bidrar med utrensningsstämning.

Idag fick jag ett mail från en annan tjej i bekantskapskretsen som också börjat rensa och nu frågade var hon skulle lämna grejerna så de kommer till nytta. Känns härligt att det till och med gav ringar på vattnet.

Detta kommer vi göra om!