Rensa ut – elektronik

Vi spinner vidare på samma tema som förra veckan men tar nu tar i själva hårdvaran, alltså elektroniken och dess tillbehör. För mig är det framför allt tillbehören som kläggar igen systemen här hemma. Min dator, mobil, inspelningsapparat och kamera kommer inte att rensas ut någon av dem men det skadar troligen inte att ta en titt i sladdlådan igen och se om något kanske kan undvaras.

Jag har tidigare skrivit om min sladdlåda (samt en tidigare rensning här) och gjorde då ett förträffligt system som funkar än. Sedan dess har jag dock bytt telefon och kanske kom inte alla iPhonesladdarna ut med telefonen. Laddsladden till den nya är en vanlig microUSB vilket råkar vara samma som min sambo har så nu använder vi oftast samma sladd (hans) Kanske mest på grund av att den jag köpte på Kjell & Company var så vansinnigt dålig att jag redan bytt den TRE gånger. Senaste gången i går. SUCK! Varje gång jag byter den får jag den obligatoriska uppläxningen i att använda en laddningssladd, fast det UPPENBARLIGEN inte är mitt fel att de gör så usla sladdar. En kompis till mig sa (inte så lite föraktfullt) ”Men köp en lite dyrare (och inte rosa, jag såg på honom att det var det han egentligen ville ha sagt) så blir det inte så.” Men jag fattar inte riktigt VAR jag ska köpa denna lite dyrare och lite bättre sladd. Även han hade köpt sin på Kjell men eftersom han inte valt rosa hade den tydligen hållit. Elektronik och jag är inte vänner alls. Jag vill bara att den ska funka och inte kräva något underhåll. Möjligen kan jag tänka mig att uppdatera systemen ibland eller rensa bland filerna men mer än så, nej, då lämnar jag hellre bort uppdraget.

Om man nu ska rensa ut bland sin elektronik är det MYCKET viktigt att man lämnar bort sakerna på rätt sätt. Elektronik ska aldrig någonsin kastas i soporna utan tas till antingen en insamlingsautomat, farligt avfall-bilen, eller en återvinningscentral där elektronik samlas in. Själv är jag även tveksam inför att lämna elektronik till second hand eftersom jag själv inte köper sådant där. Jag tänker bara på Elsa Billgren och hennes historia med den uppbrända lägenheten pga gammal, osäker elektronik. Att sälja saker som inte är allt för gamla tycker jag däremot är mycket bra och har gjort förr med god erfarenhet. Då har man ju personlig kontakt med köparen, den har kanske varit och tittat att allt är rätt till och med, och man kan vara någorlunda säker på att prylen eller sladden är vad den utger sig för. För mig känns det säkrare i alla fall.

Vi har en gammal micro stående på vinden, den är min sambos gamla och han tycker att den är så bra att den är värd att spara. Dock passar den inte i vårt nuvarande kök eftersom vi har en inbyggd. Han sparar den för att ha i nästa boende men nu ska jag ta en övertalningskampanj till. Vi har bestämt att vi ska bo kvar här i minst tre år till. Om vi sedan flyttar till ett boende utan micro är jag säker på att vi kommer att vilja ha en nyare och inte en som är 15 år gammal då. Många elektriska prylar är värda att byta ut när det kommer nya, mer energieffektiva och säkrare varianter.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Ordning i sladdlådan

Efter att ha sett smarta sladdförvaringar på pinterest öppnade jag min sladdlåda. Jag resande ju den någon gång under förra året och i min naivitet trodde jag att den var ganska iordning. Men där lurade jag mig själv! Vad jag istället möttes av när jag tog av locket var detta:

2015/01/img_1809.jpg

Istället för att öppna lådan och lägga ner sladdarna ordentligt har jag de senaste veckorna bara gläntat lite på locket och tryckt in sladden, alternativt dragit ut den översta, fått med massa trassel, trasslat ut och sedan tyckt tillbaka de sladdar jag inte skulle ha. Det är inte så man gör när man behåller en smart ordning. Mycket att jobba på där för mig…

Efter bara en liten stund (och stor hjälp av min mycket sladdentusiastiske son) såg lådan ut såhär:

2015/01/img_1811.jpg
Det är alltså ihoptejpade toarullar som sladdarna ligger i. Nu ser man direkt vilken sladd som är vilken och slipper leta, trassla och ta ut allt för att komma åt saker längst ned.
Så himla smart pinterestidé! Dagens tips!

När vi ändå var igång fixade vi även sambons sladdlådor. Hjärtegrynet blev helt till sig när jag sa: Kan du hämta pappas sladdlåda och hälla ut allt här på mattan?
Han sprang i full fart, överlycklig att äntligen bli ombedd att hämta sin favoritlåda (som han oftast inte får leka med) och HÄLLA ut allt. Det var värt hela sorteringsprocessen bara för att få se den glädjen 🙂
Pappan har ganska många fler sladdar. 19 rullar gick åt för att sortera hans. Och då var det ändå ganska många som var för tjocka/långa/stora för att gå in i en rulle. De fick en egen låda.

sladdar1

I den här lådan har jag tejpat ihop 14 rullar i rader om 7 och dessutom gjort en liggande hög av rullar, 5 stycken (också ihoptejpade, annars blir det kaos direkt) I de liggande rullarna är slaggar med adaptrar som är så tunga att de måste ligga ner. Jag  tejpade också en liten låda ovanpå det liggande tornet, där man kan lägga småprylar. Återstår att se om det funkar att ha rullar liggande, oklart hur man gör om man ska ha något längst ned, eller kanske snarare hur man gör för att lägga tillbaka det. Vi får se.

Ingen före-bild av pappans sladdar av ovan nämna skäl.

Att tejpa ihop 14 toarullar (det var den största gruppen) var inte det lättaste. Rekommenderas att ta några i taget och sedan sätta ihop smågrupperna. Då blev det lättare.
Som vanligt hittade jag ett par saker att skänka till second hand. Så är det nästan alltid när jag sorterar någonstans nu. Man verkar aldrig bli färdig med den där rensningen…

Rensing bland sladdarna

Häromdagen lyckade min sambo och jag äntligen rensa bland alla hushållets sladdar. (Efter att jag läst en inlägg på ämnet av minimalisterna, de inspirerar mig så mycket!) Jag hade rensat lite innan och tyckte att jag kommit en bra bit men när vi väl synkade våra sladdlådor insåg vi att vi tillsammans hade åtta USB – miniUSB. Det behöver vi såklart inte ha! Kan inte ens minnas när jag använde en sån sladd senast. Fem åkte ut och tre blev kvar, då tog vi ändå i, tre är kanske lite väl mycket det med. Det hade förmodligen räckt med en.

En gammal mobiltelefon hittades med. Jag hade sparat den förra gången jag rensade för jag tänkte att det kan vara bra att ha en ifall min nuvarande går sönder. Men nu bestämde jag att om den nuvarande går sönder kommer jag förmodligen att köpa en ny (kanske en fairphone?) och inte gå tillbaka till en gammal osmart mobil. Därför skickade jag idag den gamla till envirofone som köper gamla telefoner och återvinner dem. Väldigt smart verkar det, återkommer när försäljningen gått igenom och jag vet hur allt gick. Det blir ju inga pengar att tala om för mig men det var ju heller inte därför jag skickade den. Personligen vill jag mest bli av med den och veta att den inte ligger och läcker läskigheter ut i naturen.

Så var det ju det där med att rensa för rensandets skull. Alla sladdar vi nu skänker bort är ju fullt fungerande och skulle kunna agera som dubletter och ersättare för en sladd som eventuellt går sönder. Jag beräknar dock troligheten i att sju USB-sladdar skulle gå sönder (men den minimala användning de utsätts för i detta hushåll) till obefintlig och kan därför med gott samvete skänka dem till någon affär som förhoppningsvis kan sälja dem till någon som behöver en USB-sladd.

Resten av sladdarna/teknikprylarna var antingen trasiga ( = farligt avfall-bilen) eller tillhörde min sambo och då får ju hans samvete själv bearbeta det där. Mitt har redan fullt upp med annat!