Fånga dagen

Sommar. Solen lyser, himlen är klarblå. Äntligen uteväder! Äntligen stranden! Äntligen värmen, äntligen solen! Så få av dessa dagar får vi här i uppe i norden att varje liten soldroppe noga ska fångas, vaktas, tas till vara, förvaras och förvandlas till oförglömliga sommarminnen. Fånga dagen, fånga det lilla underbara ögonblicket, släpp det aldrig, föreviga det och kom ihåg att NJUTA!

Suck.

Jag får bara panik av denna PRESS att njuta och ta till vara. Jag orkar inte fånga varenda liten dag. Orkar inte minnas och förvara för evigt.

Kom ihåg att livet är förgängligt, en liten pust så är det borta och du tog inte till vara tillräckligt och njöt inte och fångade bara någon enstaka dag här och där.

Jag förstår ju att uppmaningen ”fånga dagen” mer syftar på att vara närvarande i nuet än att faktiskt maxa alla dagar men ibland känner jag mig bara så less på uppmaningen att ta till vara. Når du inte ditt fulla potential eller gör det mesta möjliga av ditt liv/din semester/din dag kan du lika gärna inte göra något alls. Jag orkar inte fylla alla dagar med liv och glädje och upplevelser. Livet är det som sker medan vi är upptagna med att planera nästa upplevelse. Jaja, men gör det verkligen någon då? Måste livet alltid fyllas till max? Måste alla dagar fångas? Måste jag nå min fulla potential? Tänk om jag är helt nöjd med att vara medioker? Och helt nöjd med att göra ingenting alls vissa dagar? Trots att solen skiner och semestern ska semestras?

Ibland behöver jag bara ett hål med ingenting. Inget fångade eller uppfyllande eller ta till vara. Inget skapande av minnen, inget njutande i nuet. Inte få något gjort och bocka av på en aldrig sinande att göra lista.

Fånga på ni alla semesterfirare, jag tar en kopp kaffe. INNE!

Annonser

Te-provning

Eguale-se_Slide_Ceylon

Idag har vi någon slags sommarstorm här i Malmö och passade på att prova oss igenom alla våra tesorter. Vi har inte vårt favorit-te hemma just nu och har därför slutat dricka te på kvällen. Vi båda tror att det inte finns något te eftersom favoriten inte finns. Vi kunde inte ha mer fel. Totalt hittade vi 22 sorters te längst bak i skafferiet. (!!) Många har vi fått i present och några har vi köpt. Jag får ofta en tepåse när jag köper kläder på ekowebbbutiker så många sorter fanns det bara en eller två påsar av.

Det roligaste med detta var helt klart att titta på den andre när den provade något och sedan se minerna, många sorter var riktigt gamla och riktigt äckliga. Vissa spottades ut direkt. Bottennappet var ett lös-te i en fin plåtburk. Det smakade verkligen som att dricka ett gammalt spånplatteskåp. Vi daterade det till före jag flyttade till Malmö, alltså före 2009. Te håller tydligen inte så länge…

11 sorter passerade testet och fick flytta tillbaka in i skåpet, allt annat slängde vi helt enkelt. Det kändes inte ens som slöseri eftersom INGEN kommer vilja dricka de där gamla sunkiga teerna. Oklart hur många gånger jag redan bjudit intet ont anande gäster att välja ett te som de sedan artighetsdruckigt fast det smakade apa. Stackars stackars gäster!

Nu har vi bara goda teer kvar som jag med glädje kan bjuda på! När vi druckit upp alla dessa GODA sorter kan vi börja med någon regel om max tre sorter hemma samtidigt.

Observera att vi utan problem hade tillräckligt med koppar för 22 sorters te. Dags att rensa där med?

När vi smuttat klart på allt te satte vi på en kaffekanna istället och hällde ut allt te. För mycket av det goda (halvgoda eller heläckliga) är helt klart FÖR mycket.

En av sorterna som fick stanna är Eguales nya Ceylon som jag vann i en tävling häromdagen. Riktigt god tyckte vi båda. Min sambo älskar svarta english breakfast och ceylon så för honom var det en lågoddsare men jag dricker bara ört-teer annars så jag var imponerad!