Rensa ut – trädgården

Åh, vad jag önskar att jag kunde göra veckans uppdrag: Rensa i trädgården. Jag drömmer lite av och till om ett hus, kanske en bit utanför stan, och ett riktigt villa-liv. Men sen går det över och jag tänker att vi har det bra i innerstan med den livsstil vi har just nu. Allt är nära och inte så mycket att sköta med boendet (i jämförelse) Men en dröm som aldrig är av utan alltid alltid till är den om egen trädgård. Tänk en liten plätt att sitta på när det är varmt, påta lite i jorden när andan faller på, ha några löv att kratta. Kanske grilla lite, släppa ut barnen att leka närhelst de vill och inte behöva gå på utflykt för att komma utanför dörren.

Alla saker på veckans lista är sådant jag önskar att jag hade möjlighet att ta tag i (kratta löv, rensa ogräs, plantera nya växter, osv.) Som tur är har jag både föräldrar och svärföräldrar som låter mig rensa lite hos dem när jag kommer dit. Det botar min längtan för en liten stund i alla fall.

Om jag hade haft en stor tomt eller en liten gård hade jag kanske gjort som Ulrika på Chic and Fair och startat ett arbetskollektiv med mina grannar. Det verkar kombinera två av mina favoritsysselsättningar: Umgås och rensa! 🙂

 

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Årsuppdatering

Bloggen tog visst ett sommarlov på flera veckor utan att jag ens märkte att tiden gick. Trodde jag skulle vilja skriva massor under ledigheten men tji fick jag. Nu är ju sommaren på intet sätt slut, i alla fall inte här i Malmö, men vardagen börjar så smått komma tillbaka. Jag tänkte att en uppdatering på nyårsmålen var på sin plats. Även om mer än halvtid gått tycker jag det känns skönt att stämma av inför ny termin snarare än inför nytt halvår. Nu ska vi se.

Jobbet

Trogen mitt löfte sa jag upp mig och slutade i maj pendla till Karlskrona. Det var det bästa beslut jag tagit på mycket länge! Ser fram emot en lugnare höst med mer familjetid, energi och bättre hälsa. Eftersom jag ska läsa klart min master till hösten är inte jobbsökandet så akut just nu.

Skolan

Känns kul att börja igen om tre veckor. Nu kommer jag ha kraft att slutföra och äntligen bli klar!

Ekonomin

Än så länge är det ingen fara där. Vi vet ju inte än hur det kommer bli med jobb för mig under hösten så vi håller lite hårdare i pengarna än vanligt. Vi har inte gjort några mer förändringar i ekonomin sedan årsskiftet och de vi redan gjort ser ut att falla bra ut.

Dagen till ära har min sambo lyckats sälja sin första pryl på blocket och jag tror han är lite biten av blocketbacillen. Kanske blir det en oväntad kassako?

Jag ska ta tag i det där ekonomiinlägget jag tänk på länge nu. Mycket har ändrats sedan vår senaste budget.

Hemmet

Vi smårensar lite hela tiden och det blir lättare och lättare. Fortfarande har vi dock en lång väg att vandra.

Inga av de saker jag skrev att vi skulle skaffa har blivit skaffade än. Kanske behöver vi dem ändå inte?

Huset

Vi har ensats om att titta efter ett radhus i ett utvalt område här i närheten. Kommer det något så ska vi gå på visningen. Inget ledigt än dock men jag bevakar noga.

Hälsan

Efter en stor svacka strax innan sommaren är jag åter på banan! Känner mig starkare och friskare än på länge och hoppas att det är här för att stanna.

Jag har hittat en bra balans med kosten tycker jag och klarar nu även att dricka kaffe någon gång eller ta en macka på kvällen. Magen är gladare och huden klarare.

Jag småtränade lite under våren men det var egentligen inget att tala om. Ett pass här och ett pass där. I slutet på semestern vågade jag mig ut i löpspåret igen och sprang 6 km utan att ens blinka! (typ) Nu har jag sprungit 2 gånger i veckan och tränat yoga på ribban 1 gång i veckan i ett par veckor. Det får jag ändå räkna som att jag börjat träna 🙂 Har två träningspass inbokade i veckan med. Känns härligt!

Vännerna och familjen han jag se ganska mycket av under semestern men det är ju ett undantagstillstånd. Under hösten ska jag satsa på att planera in fler träffar även på vanliga dagar. Tror det är bra för mig.

Sömnen är mycket bättre nu och semestern erbjöd mycket vila. Hoppas att det håller i sig under hösten.

Garderoben

Kläder slits ut på löpande band nu och jag klipper av, syr om, återvinner, lagar som bara den. Några nyförvärv har fått ersätta men inte lika många som åkt ut.

Budgeten på 4000:- för våren har just gått åt och i det stora hela är jag nöjd med hur jag spenderat den. Någon miss jag grämer mig lite över men det är ju inte lönt. Höstens budget på 4000:- är dock indragen på grund av arbetslösheten. Men jag tror inte att det blir några problem att klara mig ändå. Får jag några extra kassatillskott kommer jag kanske använda lite till kläder men inget behov är akut.

Pyssel

Klippboken blev klar och överlämnad men några scrapbooks är ännu inte scrappade. Kanske när mörkret faller till hösten?

Stickningen

Ramonan är nästan klar. Egentligen är det fånigt att den inte är helt klar för den har legat i flera månader orörd fast det bara är pyttelite kvar att sticka.

Hjärtekatterna är inte påbörjade och inget annat har stickats eller virkats sedan disktrasorna. Mer av det till hösten!

Bloggen

Under de många veckorna som inget skrivits här har desto mer tankearbete förekommit. Jag har mycket jag vill sätta på pränt men lovar ingen frekvens efter senaste experimentet med blogglöften.

 

Hoppas ni alla haft en bra semester!

Arbetslös

Från och med idag är jag officiellt arbetslös. Jag firade dagen med att titta på den här filmen som bloggaren Lev med konsumera mindre tipsat om. Efter det känner jag mig ganska lite motiverad att engagera mig i att söka jobb och förhållandevis mycket motiverad att köpa ett hus med en stor tomt och bli självförsörjande.

Men drömmen måste ju betalas också. Ett besök på arbetsförmedlingen för inskrivningssamtal var oundvikligt.

Nummerlapp – Detta klarade jag nästan direkt, det var bara lite svårt att förstå vilken FÄRG jag skulle ta. Sedan såg jag ordet ”Nyinskrivning”. Under ordet hängde de gula lapparna, jag siktade på dem.

Vänta – En konst jag behärskar till fullo. Klarade till och med att läsa några lappar OCH hålla reda på när det var min tur. Vad jag inte klarade var att ta de broschyrer jag ville ha. LYFT PÅ LUCKAN stod det med stora arga bokstäver. Vilken lucka?

Min tur. Möta handläggaren. ”Har du skrivit in dig på datorn och tryckt på SKICKA?” – Ajaj, fail på första mötet. Nej, jag hade inte tryckt på skicka. Gör om gör rätt.

Sitta vid datorn – Fylla i alla uppgifter RÄTT. Ungefär 15 gånger fick jag gå tillbaka för att något var fel. ”Söker du A-kassa?” Ja. ”Söker du jobb i hela Sverige?” Nej, endast Skåne. ”FEEEEL!! FÖR ATT KUNNA FÅ A-KASSA MÅSTE DU SÖKA JOBB I HEEEELA SVERIGE.” Suck.

Äntligen klar. Ny handläggare.

Litet rum, liten intervju, Liten hög med obegripliga papper. Tydligen är jag på fel arbetsförmedling. Tydligen får jag inte komma till ”rätt” arbetsförmedling om jag inte kan styrka att jag hör hemma där. Tydligen måste man bli kallad dit. För att kunna skriva in mig måste jag därför säga att jag letar jobb i en helt annan bransch, en som alla får leta jobb i, inte bara de som kan styrka och blir kallade. Frukostvärdinna, skriver min handläggare in. Utbildning saknas. Så enkelt kan man alltså hoppa över fem år på universitet. Jag blir ombedd att komma förbi med bevisen senare i veckan. Efter att de är uppvisade ska de skickas till ett par ställen. Men först visas. Allt för att få komma till den där mystiska ”rätta” arbetsfömedlingen. Det är dock oklart om min rätta arbetsförmedling hinner kalla mig på ett, förmodligen ganska mystiskt och hemligt, planeringsmöte innan nya terminen börjar. Då blir jag istället avskriven och kan ägna mig åt att gå på CSN. Jag önskar nästan att de hinner kalla mig, det känns så hemligt att jag blir nyfiken. Min stackars arbetsförmedlare tittar på mig med växande förtvivlan och försöker mer och mer desperat förklara för mig vad jag ska göra för att inte gå miste om den eftertraktansvärda SGIn. Alltid denna SGI. Det är ju ändå det viktigaste vi har.

Aktivitetsrapporter ska jag skriva under sommaren. En i månaden. De ska lämnas in mellan den 1-14 månaden EFTER aktiviteten skett. Det är ännu oklart om dessa aktiviteter som jag ska göra för att ”föra mig närmare arbetsmarknaden” ska leda till det oåtkomliga jobbet på min rätta arbetsförmedling eller mot frukostvärdinnejobbet som jag just nu alltså söker. Om det handlar om frukost kanske mitt dagliga intag av just frukost kan räknas? Det är ju trots allt jag själv som både plockat fram, lagat, ätit och diskat.

kopieringsskills

Kopieringsassistent sökes? Jag ställer upp! 

Clean 15, dirty dozen.

2015EWGPesticideGuide

Vi strävar efter att köpa så mycket av vår mat som möjligt ekologisk. Det går oftast bra. Vissa saker avstår vi helt och andra saker har vi bytt ut. Men ibland känns det ekologiska sortimentet i vår lokala Hemköp lite väl skralt. Då brukar vi komplettera med frukt och grönsaker från listan ”clean 15”. På den finns frukter och grönsaker som är förhållandevis resistenta mot bekämpningsmedel och gifter. De är alltså lite ”renare” än andra konventionellt odlade frukter och grönsaker. Vi undviker dem som finns på listan ”dirty dozen” eftersom de är sådana sorter som tar upp gifter och därför innehåller förhållandevis mycket gift.

Listorna finns på en hel mängd ställen på internet men jag återger dem ändå här:

Clean 15

  • Sparris
  • Avokado
  • Kål
  • Cantaloupemelon
  • Blomkål
  • Aubergin
  • Grapefrukt
  • Kiwi
  • Mango
  • Lök
  • Papaya
  • Ananas
  • Majs
  • Ärter
  • Sötpotatis

Ekologisk lök, majs, ärter, aubergin och blomkål är så lätt att få tag i att vi inte behöver köpa de konventionella. Ananas köper vi inte heller om det inte finns ekologisk. Jag har fått lära mig att för en anansodlande familj är chansen större att kunna försörja sig om man odlar ekologiskt. Papayan i Sverige tycker jag smakar disktrasa så den avstår jag hellre.

Undantaget använder vi oss av när det gäller sparris, kål, sötpotatis, avokado, cantaloupe och mango. Jag är inte helt säker på att jag tänkt och prioriterat rätt här men just nu handlar vi såhär. Om ni vet något mer så tipsa gärna!

Listan ”dirty dozen”, som alltså är saker man ska undvika att äta om de inte är ekologiska, består av:

  • Äpple
  • Selleri
  • Körsbärstomater
  • Gurka
  • Vindruvor
  • Nektariner
  • Persikor
  • Potatis
  • Spenat
  • Jordgubbar
  • Paprika
  • Sockerärter

(Som tillägg står att om man äter mycket grönkål eller chilipeppar ska man byta dem mot ekologiskt.)

Jag tycker det är svårast att avstå selleri, nektarin, persika och jordgubbar. Vi köper svenska jordgubbar när det är säsong. Det är oftast väldigt svårt att hitta ekologiska och vi har ätit en del konventionella även fast de är med på listan. Jag tvättar dem alltid noga och hoppas i framtiden på att kunna odla mina egna. Att få tag på frusna ekologiska jordgubbar är däremot inget problem alls.

Jag har tagit mina listor från Environmental Working Group som uppdaterade sina 2015. De gör sina studier på amerikanska frukter och grönsaker men jag tror att resultaten är applicerbara även på svenska. Möjligen kan det vara så att svenska regler om besprutning är hårdare och det därför är mer okej att köpa frukt och grönsaker från ”dirty dozen”-listan med svenskt ursprung.

På EWG’s hemsida finns statistik över hur många av varuproven som innehöll gifter. Det är alltså konventionellt odlade frukter och grönsaker som är med i studien, så ingen idé att ropa att ekologiskt är en bluff nu igen. Som ett exempel kan jag nämna att 99% av äppleproven, 98 % av persikoproven och 97% av nektarinproven innehöll rester av bekämpningsmedel. Ingen rolig statistik för mig som gärna vill äta nektarin och persika men har svårt att hitta dem ekologiska. Nu när säsongen snart börjar ska jag göra en ny kraftansträngning och leta fram någon affär som har.

Tröstande är däremot att bara 1% av avokadoproven innehöll gifter. De var de renaste på listan.

 

 

 

Att sätta bo

Vi bor i en jättefin lägenhet. Vi har nära till allt, min sambo kan cykla till jobbet. Två busslinjer går hem till oss. Vi har fyra mataffärer inom fem minuters promenad. Två lekplatser, ännu fler om man cyklar ett par minuter. Affärerna här är alltid öppna, även på kvällar, helger, högtider, oftast ända fram till 23. Vi kan cykla till förskolan. Att göra ett ärende på stan tar en kvart. Vi har nära till nästan alla våra vänner. Vi bor på det perfekta läget.

Ändå längtar jag efter något annat. Jag längtar ut ur staden. Bort från tillgängligheten och allt som är så praktiskt. Visst förstår jag att mycket av det vi har här kommer vi sakna. Jag är medveten om att vi kanske inte kommer ha gångavstånd till mataffären. Att det kanske inte kommer finnas en lekplats med massa kompisar att leka med. Det kanske kommer bli jobbigt att äga ett helt hus själva, mer ansvar. Alltid något att fixa med, alltid en liten renovering kvar innan det blir färdigt. Ändå längtar jag efter det.

Min sambo säger att vi kanske ska ha en större lägenhet först. Försöka bo kvar i stan ett par år till, vänta lite med att ta på oss jätteansvaret av att äga ett hus. Det låter ju förnuftigt. Men jag kan inte låta bli att tycka att det verkar väldigt jobbigt. Att flytta en gång till till något som ändå inte är permanent. Till ett boende där vi bara ska vara några år och sedan riva upp allt igen. Till ett boende där det inte är lönt att fixa i ordning ordentligt för snart ska vi flytta. Där vi hela tiden kommer överväga om det är smart för oss att renovera eller om det kanske är bättre att nästa ägare kan bestämma själva. Bara tanken på att bo provisorisk en gång till får mig att bli så oerhört trött. Provisoriskt kanske inte är rätt ord, det handlar förmodligen om flera år. Men ändå, det skulle vara ett mellanläge, ett ställe att bo ett par år för att tillslut köpa det där huset.

Jag vill ha någonstans där jag kan känna att här, här ska vi bo. Det är vårt hus och vi kan göra som vi vill med det. Det kommer alltid att vara lönt att förbättra det för här ska vi bo. Inte det att jag måste ha ett löfte om att vi ska stanna för alltid. Bara inte veta att vi ändå ska flytta snart.

Det jag längtar efter mest just nu: att sätta bo på riktigt.

Slutet på 2014 och början på 2015

Äntligen nytt år och dags för nya mål och utmaningar! Här kommer ett monsterlångt inlägg om vad som hände 2014 och vad jag hoppas ska hända 2015.

Jobbet

På nyårsnatten lovade jag min sambo att sluta mitt pendlingsjobb under 2015, som väl är lovade jag inte när utan bara att. Det är mitt mest angelägna nyårslöfte. Nytt jobb 2015!

Fram tills jag slutar kommer jag jobba 50 % i Karlskrona, kanske kan jag få lite vikariat i Malmö men det är inget jag räknar med. Blir det så är det en bonus.

Jag hoppas på ett sätt på både mer och mindre jobb 2015. Helst mer jobb men mindre resa, administrera, gå på möten och oroa mig för om jag har något jobb att gå till.

Skolan

Med mindre jobb kan jag vara lite mer på skolan och hoppas klara årets kurser utan allt för mycket rest. Hösten klarade jag med en hårsmån och endast eftersom en lärare hade stort överseende och lät mig ta igen på mitt sätt.

Ekonomin

Med mindre inkomster måste vi kompensera på något sätt. Troligen genom ett sänkt sparande. Jag har lovat mig själv att ta tag i våra försäkringar, troligen finns det pengar att spara där. Några medlemskap har jag avslutat vilket sänker räkningskostnaderna något. Med färre resor för mig sparar vi också lite pengar.

Våra matkostnader har sänkts rejält under hösten när vi båda började jobba och hjärtegrynet började på förskolan. Ett eget inlägg om detta kommer.

Min sambo har bestämt sig för att amortera lite mer under 2015. Räntekostnaderna har gått ner med nästan 2000 :- under året och det förslog jag att han ska amortera istället för att spara. Kanske blir det hårt med min minskade inkomst men vi ska i alla fall försöka. Jag tror det kommer gå utmärkt!

Hemmet

Jag ska fortsätta rensa och strukturera bland alla våra miljoner prylar. Nu känns det som de kommer överfalla mig när som helst igen och så vill jag inte ha det. Först ut är jullådan. Den kan få en automatisk genomgång när vi nu ska ställa upp den på vinden igen. Förrådet ska också få en rejäl översyn.

Många av våra köksmaskiner börjar ge sig, mest akut är mixerstav. Det verkar vara ett hårt liv att vara mixerstav åt en vegetarian med förkärlek för dadelbollar. Den stackarn har lidit svårt i år. Porslin slår vi också sönder på löpande band. Man kan tro att hjärtegrynet är boven här men icke, det är helt klart jag och diskmaskinen som tävlar om förstaplatsen som porslinsförbrukare. Vi skulle nu gärna fylla på med både ugnsform, dricksglas, assietter, vinglas och matlådor i våra skåp.

Plastbantningen ska fortsätta. Mycket har vi redan rensat ut men jag tror att det finns massor kvar om jag bara letar lite. Polyester står på tur att åka ut. Kikade lite på våra soffkuddar nu över jullovet. Vi har tre med dunfyllning men resten är polyester helt igenom.

Huset

Inget hus 2015 säger sambon… Buhuu säger jag och fortsätter surfa på hemnet. Kanske dyker det perfekta huset upp samtidigt som jag får ett nytt jobb. Allt kan hända i drömmarnas värld.

Hälsan

Jag är jättenöjd med min nya ”diet”. Även om jag fuskar en del känner jag att det är bra för mig att skippa vete, mjölk, socker, kaffe, alkohol, jäst och alla halvfabrikat. Under 2015 ska jag fortsätta äta nyttigt och helst komma fram till vad det är jag kan fuska med och inte. Hittills ser det sämst ut för sockret vilket inte gör mig så mycket. Det tror jag lätt jag kan leva utan. Matmässigt ska vi fortsätta med eko och bli bättre på att äta efter säsong. Här har vi kommit långt men visst finns det utrymme för förbättring.

Under 2014 var träning riktigt underprioriterat. Det skulle jag vilja komma igång med igen. Helst bikramyoga men om det visar sig att ekonomin inte tillåter ska jag i alla fall börja springa igen.

Jag skulle gärna träffa min familj och mina vänner lite mer. Under julen har jag haft tid för det och jag mår så bra av det! Det är verkligen en hälsoboost!

Sova mer på natten står på min önskelista. Under hösten gick jag ofta upp 4.25 och det funkar inte så bra för mig i längden. Detta hänger ju samman med mitt pendlingsjobb så förmodligen blir det ingen lösning på det förrän jag slutar med det jobbet.

Garderoben

Utrensningen har gått framåt under hösten. Både genom att jag aktivt rensat och gjort mig av med saker men också genom att jag slitit ut plagg eftersom inget förnyades.

Jag tog slutligen tag i mig själv och kastade ut (nästan) alla skor jag inte använt detta året. För att få till min optimala skogarderob skulle jag nu behöva skaffa fyra par nya. Men jag förutspår att jag klarar detta året med bara två par nya.

Jag har en grej i slutet av januari som kräver en balklänning. Jag hoppas kunna hyra eller låna den men i annat fall köper jag en begagnad. Om någon av er har en marinblå balklänning i st 34 liggande hemma så hojta till! Jag aspirerar!

I min drömvärld ser den ut typ såhär:

modest-prom-dresses-5

Sammanfattningsvis behöver garderoben delvis fyllas på igen. Jag ska dock jobba vidare med att ha få men bra plagg, att bara köpa saker jag använder och att köpa miljömässigt bra kläder.

I början av 2014 skrev jag att jag skulle klara hela året utan klädköp. Det gjorde jag inte helt. Dock var min klädkonsumtion starkt begränsad om man jämför med ett vanligt år. Här följer en komplett lista:

  • Secondhandad sidenblus som gick sönder efter fem tvättar. Således redan utslängd igen.
  • Rosa topp med svarta prickar. Ny favorit och har används otroligt mycket under året.
  • Sandaler. Bestämde att jag inte kunde klara hela sommaren på klackskor och flipflop och köpte nya sandaler. Men jag borde gjort bättre research. De nya var inte så bra kvalité och de håller nog bara 2015 ut.
  • Svarta byxor. Reklamerades efter fem månader när de gick sönder. Alltså redan ute och plus minus noll kronor.
  • Secondhandad vit tröja. Ny favorit som inköptes nu i december.

Totalt har jag spenderat 1000 :- på kläder under 2014 vilket ändå känns helt okej. Jag har också lånat och fått en del plagg av kompisar och familj. (Gummistövlar, lila klänning, vit skjorta, marinblå klänning, vit tröja, svart kjol) Och några accessoarer har jag fått eller gjort själv. (Mössa, fejkstrumpkant)

2015 har jag tänkt lägga lite mer pengar på min garderob. Jag tänker 4000 :- under våren och 4000 :- under hösten som max. Men hoppas att jag kan fixa den perfekta garderoben genom att byta, låna och secondhanda kläder så det blir billigare. Under december skrev Klädgalen om hur man får till sin garderob. Jag tänkte jag skulle följa hennes metod men hann inte under december. Som väl är finns ju inläggen kvar för mig att gå igenom under de närmsta månaderna.

Pyssel

Jag har ett klippbokspyssel på gång som måste bli klart tills mitten av februari. Perfekt med en deadline så jag kommer igång. Under 2015 hoppas jag orka ta tag i våra års scrapbooks. Jag skulle vilja att de ser ut såhär.

Stickningen

Ett mål som känns riktigt roligt att ge mig på är att sticka min första egna kofta. Jag har sett ut ett mönster som heter Ramona som jag ska börja med.

En annan garnplan är att börja virka hjärtekatter av allt mitt överblivna garn. Jag har en dröm om att göra en kofta av alla garnrester (typ som den här) som är typ samma tjocklek men jag har också massor med garn av lite tjockare kvalitéer som jag tror skulle passa bättre som hjärtekatter.

Bloggen

Jag har massor med halvskrivna inlägg jag skulle vilja publicera så småningom. Här vill jag dock inte göra några löften. Jag vill hålla bloggen på en nivå där jag bara tycker det är kul och aldrig en belastning. Har ni några bloggönskemål från min sida för 2015? Kommentera gärna så ska jag försöka skriva lite.

 

 

Trädgården

Jag tänkte på min framtida trädgård och vad jag ska ha i den. Jag drömmer om fruktträd: äpple, päron, plommon, körsbär.

Och bärbuskar: vinbär, krusbär, hallon, jordgubbar.

Och massor med gönsaker: potatis, morot, lök, kryddor, kål, squash.

Ett gulligt litet växthus med avokad, citron, tomat, gurka, och såklart plats att fika.

Men hur i all värden ska jag ha tid att sköta allt detta? Det låter ju som ett heltidsjobb bara jag tittar på listan. Att ta hand om all skörd på hösten och att rensa, plantera och vattna hela sommaren. Jag får även ge upp alla semesterplaner under sommarhalvåret om jag ska ha tid med detta monsterprojekt. Är jag beredd att göra det?

Just nu fixar jag inte ens med balkongen och hur jobbigt är det i jämförelse med att sköta en hel trädgård?

Visst skulle det bli trevligare och mindre giftigt att äta sina egenodlade frukter och grönskar. Men allt annat då? Aldrig åka bort på sommaren. Lata dagar på stranden bara om trädgården redan är vattnad och klar. Är det värt det? Vad tycker ni som har trädgård? Hur mycket tid tar det att fixa med den?

Hur litet skulle du kunna tänka dig att bo?

I förra veckans Fokus finns en artikel om den nya trenden att bo riktigt litet. De nya microbostäderna befolkas av människor som downshiftat för att ha tid med resor, upplevelser, varandra och så vidare. De hittar på nya smarta möbler med dubbel- eller trippelfunktion. En säng kan bli en soffa eller ett bord, eller vikas in i väggen. En dusch som fälls fram eller ett kök som dols bakom luckor. Om man vill se exempel kan man kolla på den här spanska killen som har byggt sin egen microbostad och visar alla dess funktioner. Jag såg ett inslag i vetenskapens värld som handlade om en kille som bodde i en container på 3,3 kvm. Han hade inget kök utan bara en säng och en liten brännare att värma vatten på. Inget badrum vad jag kunde se, så det är lite oklart hur han löste den biten.

Det som förenar dessa microboare verkar vara att de alla har en kompletterat sitt boende med en relativt stor utemiljö. Ingen verkar på allvar tro att de ska bo en längre tid på till exempel 12 kvm bara utan har också terass, trädgård eller bor på någon form av allmän yta så att den totala platsen man disponerar ändå är lite större.

Många studenter bor ju riktigt litet även här i Sverige, en kompis till mig bodde ett tag på 12 kvm. Jag har till och med sovit över där ett par gånger, det var inga som helst problem. Kan dock tillägga att hon inte bor där längre nu när hon är sambo.

Vi bor tre personer på 100 kvm. Det är en fröjd med all plats och rymd. Man får utan vidare plats att köra vagnar, taxibilar och springa fort fort om man är ett litet barn. Det finns dörrar att stänga om man vill vara ifred. Vi har plats att samla på oss hur mycket prylar vi vill. När hjärtegrynet var pyttis hade vi gott om plats att vanka på. Jag funderade på om jag skulle kunna tänka mig att bo mindre, och i så fall, hur litet? Var går min smärtgräns?

Att bo på typ hälften av ytan men i stället ha tillgång till en egen utemiljö kan jag absolut tänka mig. Får jag bara en trädgård eller en riktigt stor terass tror jag att ett betydligt mindre boende hade varit helt okej. Mindre att städa, färre möjligheter att samla på sin massa onödiga saker. Kanske hade det till och med varit att föredra. Men om jag måste ha en säng som också är ett vitrinskåp/ett badkar/matbord då vill jag nog inte. Jag kan inte tänka mig att sova i matos från ett kök som är i samma rum. Med all den plats vi har nu kan vi utan vidare göra olika saker utan att störa varandra. Ingen behöver känna att de kanske borde gå hemifrån för att få vara ifred. Det är jag rädd hade hänt i ett riktigt litet boende (ett boende om typ 15-20 kvm) Att man är i vägen för varandra. Jag vill att vårt hem ska vara en fristad för hela familjen. Vi ska alla få plats även om vi är hemma samtidigt. När jag delat lägenhet med kompisar innan har det alltid varit det som avgjort om det funkat i längden. Tre personer i en 1,5a funkade inte. Var man hemma samtidigt var man tvungen att umgås. Ville man vara ifred fick man vackert gå hemifrån.

Men kanske är det ändå en vanesak. Jag har alltid haft mitt eget rum och gott om plats att vara på även när jag var liten. Hade vi bott litet även då hade jag kanske tyckt annorlunda. Det finns ju massor med människor som bor på liten yta utan att de verkar tycka att det är ett problem. De tycker kanske till och med att det verkar dumt att bo större?

Kanske måste vi alla leva på mindre yta i framtiden när vi är fler på jorden. Det finns ju gott om exempel på städer där det redan är verklighet. Microboendet är kanske det nya modet. Personligen hoppas jag vi får se fler smarta lösningar på hur man kan bo och trivas på en liten yta.

Hur litet kan du tänka dig att bo?

Utan ursäkter

För ett år sedan ungefär insåg jag att drömmarna om huset kanske är mer avlägsna än jag först tänkt mig. Vi är inte redo. Vår ekonomi är inte redo. Vi trivs ganska bra i lägenheten i stan ändå.

Jag började tänka på vilka delar av drömmen jag kunde förverkliga genast. Ganska många idéer om huset sitter inte ihop med just huset utan mer med sakerna och utrymmet. Odla kryddor kan jag göra på balkongen. Jag skulle rent av kunna odla lite grönsaker där om jag bara gav mig tusan på det.  En pysselvrå där jag inte behöver plocka undan allt material varje dag är kanske inte omöjligt att få till. Att ha porslin och glas (helst matchande) tillräckligt för att kunna bjuda på middag går precis lika bra i lägenhet som i hus. Att sitta ute långa sommarkvällar kan vi lika gärna göra på balkongen som altanen. Ett lekrum till hjärtegrynet är egentligen lite att ta i, det räcker bra med ett lekhörn.

Jag började rensa. Slutade tänka att det ska jag göra när jag flyttpackar/packar upp nästa gång. Då har jag oftast inte tid (har jag insett nu efter att ha flyttat ett helt gäng gånger) Snarare tar jag med sig mer än jag tänkt eftersom jag tenderar att packa allt och tro att det är lättare att sortera när jag packar upp. När jag väl är på plats vill jag bara få i ordning och rensningen är redan bortglömd. Nu rensar jag för att när vi väl flyttar ska det redan vara färdigrensat. Då kommer vi vara redo för att flytta in i huset dit inget onödigt ska följa med.

Vi började anpassa lägenheten efter vad vi faktiskt använder den till. En lekhörna inreddes. Pysselhörnan diskuterades och planerades men är ännu inte byggd. Ett stort matbord införskaffades. Återstår att fixa fler stolar.

Jag insåg att jag använt drömmen om huset som en ursäkt till att inte ta tag i alla dessa saker genast. Att jag levde i framtiden mer än i nuet. Nu har vi kommit en bit på väg. Än är det mycket kvar att rensa. Men jag använder inte längre frånvaron av hus som ursäkt för att inte ta tag i något. Det känns bra. Påminn mig om jag glömmer!

 

Om att vara nöjd

Jag drömmer om ett hus. Ett hus som ligger lagom långt från stan så man kan cykla till jobbet. Gärna utan att behöva bli svettig. Ett hus med en trädgård. Där man kan sitta alla varma sommarkvällar. Där man kan släppa ut barnen/hundarna/katterna utan fara för deras liv och hälsa. Ett hus med lagom många rum så alla kan ha eget men inte för många så man aldrig orkar städa. Ett hus med arbetsrum i källaren så den arbetstid min sambo och jag råder över själva kan göras hemma. Ett hus med ett hobbyrum så alla pågående projekt kunde vara framme jämt. Ett hus med en köksträdgård där vi kan odla lite kryddor, vitlök kanske, några tomater. Ett hus lagom långt från affären så man inte måste ha bil. Ett ekologiskt hus. Men solceller. Med låg driftskostnad. Ett friskt hus som får hela familjen att må bra. Kanske ett vackert hus till och med.

Jag vill gärna få drömma. Men ibland kanske det är bättre att öva sig på att vara nöjd. Att njuta av det vi har nu. En lägenhet i stan. Nära till allt. En lekplats full med andra barn att leka med. Grannar man träffar på automatiskt varje dag. Mindre att sköta. En balkong med sol fram till eftermiddagen. Nära till stranden. Mindre städning. Ingen trappa att trilla ner för. En förening som kan hjälpa till om det blir problem med lägenheten. En bilpool på replängds avstånd. Dagis och skolor i kvarteren runt om. Cykelavstånd till jobb och skola. Vänner som bor nära.

Gräset är kanske grönare på andra sidan men förmodligen gäller det även från andra sidan av villastaketet.