Tygblöjor – för alla?

Med mitt första barn vågade jag inte tro att det skulle vara realiskt att ha tyg när vi inte har tvättmaskin. Att de som bara har tillgång till gemensam tvättstuga därför skulle vara exkluderade från tygblöjevärlden. Nu med andra barnet vet jag att det inte är så. Det har till och med varit en fördel för oss att ha tvättstuga gemensamt. I vår tvättstuga finns ett rejält torkrum och en stark tumlare. Dessutom industritvättmaskiner som går mycket snabbare än de man har hemma. Vi lägger rätt mycket tid på att tvätta men å andra sidan blir vi klara på våra sju timmar, hade vi haft maskin hemma hade vi tvättat lite varje dag samt haft en konstant torkställning med tygblöjor. Många tygblöjor torkar väldigt långsamt och två – tre dagar är inte ovanligt för de tjockades AiO och formsydda.

Däremot är det ingen idé att hemla med att det tar mycket tid att sköta blöjorna. Just i bytögonblicket är det väldigt liten skillnad enligt mig men tvätt, tork, vik och förvaring är stora tidsåtgånger. Det tycker jag man ska veta om och det är inte samma tidsåtgång som med engångs. Det är ju bara att jämföra med att äta på engångstallrikar. Såklart går det fortare än att diska porslin varje dag. Men för den sakens skull vill man ju inte ha papptallrik varje dag.

För mig har det inte varit något negativt. Alltså vi tvättade som galningar med hjärtegrynet med trots engångs. Med honom hade vi läckande blöjor nästan varje dag i perioder och det var nästan värre. Alltså då har man ju ingen koll på var det läcker. Läcker det i sängen kan man behöva tvätta hela sängen med täcken, madrass och allt, flera gånger i veckan. Jämfört med det är det ju en baggis att tvätta nån extra maskin med tygblöjor.

Vill man inte ha tygblöjor finns ändå två smarta tygblöjegrejer som jag tycker alla föräldrar borde anamma. Först – en skalblöja kan sättas över en engångs och då eliminera läckage. Jättebra för nattläckande engångs som kanske inte är fulla utan bara lite på sned. En ullbyxa kan användas som rumpvärmare under vintern. Mycket bra för småbarn som sitter still, som i gungan, pulkan eller på det svinkalla kyrkgolvet på sångstunden. En wet-bag kan användas till så många olika barnrelaterade saker att jag hade kunnat ha hur många som helst! En för blöta badkläder efter babysimmet. En på förskolan för att ta hem blöta eller kissade kläder. En under vagnen för att slippa blöt filt eller blöta ombyteskläder. En i skötväskan för att kunna ta hem kissade eller blöta kläder. Detta kommer bli min nya perfekt present till alla nyblivna föräldrar, en wetbag!

Och det finns inget som säger att man måste ha tyg på heltid bara för att man vill ha nån liten vacker tygblöja att lägga ögonen på. I början hade vi mycket få blöjor. Då använde vi dem helt enkelt i kombination med engångs. Varje sparad engångs är en vinst för miljön tänker jag. Efterhand som jag fattade lite mer och hittade roliga köpte jag på mig de jag ville prova. Nu när allt ska säljas har jag en proppfull Ikea-kasse. Den stora kassen alltså. Jag har inte provat allt, men många olika!

Så – är du det minsta nyfiken på tygblöjor. Köp en och prova! Kanske är det inte alls rätt för familjen och barnet, men kanske är det just det som ni letat efter!

Annonser

Tygblöjor – tillbehör

Snappi – är en lös fästanordning för att fästa ihop vikblöjor eller prefolds. Den är gjord av en strechig plast och har hakar på undersidan av de tre armarna.

Vikblöja med snappi

Wetbag – en påse gjord av PUL-tyg som är tät för vätska och därför passar bra att förvara använda tygblöjor i på väg hem eller i väntan på tvätt. Också utmärkt för att förvara andra saker som är blöta, som badkläder eller kläder som blivit blöta av vattenlek på förskolan. Eller saker som inte ska bli blöta, som extra kläder, filten under vagnen osv. Helt enkelt en alldeles utmärkt påse som skulle komma till användning i alla barnfamiljer. Påsarna finns både med dragsko och dragkedja och i alla möjliga storlekar. Vi har en liten som är perfekt för ett ombyte och en stor som vi haft för använda blöjor på utflykt. Nu kommer den att förvandlas till badklädespåse efter att ha åkt ett varv i tvättmaskinen.

Påsarna kan tvättas i maskin precis som tygblöjorna. Ibland när man köper blöjor kommer de i en liten wetbag. Så var det med den lilla påsen på bilden, den är av samma tyg som en av våra AiO och kom med när jag köpte den.

Rispapper – ett tunt papper av risstärkelse som man kan lägga i blöjan och använda för att lättare ta ut bajs. Passar bra för barn som bajsar ofta och löst och underlättar hanteringen. Papprets lyfts ut, töms i toan (om det går) och slängs sedan i soporna. Man kan kompostera rispappret men i Sverige är det inte tillåtet att lägga mänsklig avföring i komposten av smittskyddsskäl.

Har det bara kommit kiss på pappret kan man skölja ur det och låta torka och sedan använda igen.

Vissa barn tål inte att ha rispappret mot huden och får utslag, som mitt barn.

Papprena kommer på rulle och rivs av efter perforering.

Såhär ser det ut när pappret är vikt runt tungorna på en AiO.

Tygblöjor – tvätt och skötsel

Jag har en vän som vill ha tygblöjor till sitt kommande barn. Men bara om det går att tvätta i 90 grader! För annars blir det inte rent, sa hon. Oj, där fick jag dåligt samvete. Vi har aldrig kört några blöjor i 90 grader, det är ju knappt att jag kört något alls i så varmt. Men såklart rekade jag, vilka delar av blöjorna tål så höga temperaturer?

Och visst går det. Alla vikblöjor, knytblöjor och inlägg som är i 100% bomull eller hampa tål 90 grader. Vissa av de amerikanska märkena ska gå att köra hela AiO i 90 grader.

Men här hemma, här har vi nöjt oss med 60 grader för allt. Alla delar med PUL eller knappar hängtorkas i vårt stora torkrum. Resten åker torktumlare.

Tvättmedlet ska vara utan parfym, zeoliter och fosfat och ha under 5% tvålmängd för att slita så lite som möjligt på blöjorna och säkerställa att allt tvättmedel skölj ur. När det är ens egna blöjor kan man ju prova sig fram med vad som funkar, det beror på vilket slags vatten man har och vilken slags maskin. Vi hade fått höra att man skulle använda mycket lite tvättmedel men tyckte inte det blev rent då. Våra maskiner verkar dock skölja bra så det är inget problem att använda full mängd tvättmedel, det hinner sköljas ur ändå.

Sköljmedel ska inte användas eftersom det kan göra att torrskikt och inlägg i syntet sätter igen och blir för täta. Sköljmedel ska man ju undvika över huvudtaget och absolut till barnens grejer tycker jag. Det innehåller allergiframkallande ämnen som man inte vill ha nära sina barn och särskilt inte i blöjregionen.

Om man misstänker att blöjorna blivit igensatta kan man droppa lite vatten på och se vad som händer. Om det pärlar sig och inte sugs upp även när man trycker på blöjan är den troligen igensatt. Behandla med diskmedel och tvätta sedan igen.

Vi kör en vanligt 60 tvätt med förtvätt och extra skölj. Vi proppar inte maskinen full utan låter det vara lite luftigt. Dessutom sköljer vi alla blöjor innan tvätt eftersom vi inte tvättar så ofta.

Två tygblöjebebbar hjälps åt med tvätten. TV PUL-skal med vikis och snappi, TH G-diapers, hemsytt inlägg.

Om man läser rekommendationerna för att sköta tygblöjor ingår oftast att man ska kunna tvätta var 3-4 dag. Det kan inte vi. Det var en av anledningarna till att vi aldrig vågade prova tyg med hjärtegrynet. Med lilla hjärtat var jag modigare och tänkte bara att det SKA gå. Och det går! Vi har sköljt alla blöjor i kallt vatten och hängt på tork. Efter 6-7 dagar tvättar vi allt. Ibland har det luktat lite om vi sköljt ur dem dåligt. Då har vi lagt ut blöjorna på balkongen. Verkligen inga problem alls. När de är torra igen går de ner i tvättpåsen i väntan på tvätt. Vi har aldrig haft problem med att lukt kvarstår efter tvätt som många säger att det ska bli efter så många dagar, eller mögel.

G-diapers var perfekt för oss på resa i somras eftersom det blev så lite tvätt. Jag tvättade i handfatet och hängde på tork på hotellets handdukstork. 

I tygblöjegruppen på facebook finns massor med råd om hur man kan göra om blöjorna luktar eller är igensatta. Kontentan verkar vara: använd inte för mycket tvättmedel som inte hinner sköljas ur. Tvätta så varmt det går. Låt torka ordentligt.

I sommarstugan kunde blöjorna torka ute under kastanjen. Jag tvättade i en hink varje kväll och hängde upp. 

Hemma fick det bli spaljén på balkongen. En liten hjälpte också till. 

Ett tillägg om bajs. Tydligen kan man låta amningsbajs vara kvar, det går bort i maskinen. Så har vi inte gjort eftersom vi inte har egen tvättstuga och jag har varit lite nojig om vad grannarna ska tycka. Så fort bajset blev fast började vi hälla ut det i toaletten (det ska man ju göra med engångsblöjor med men tror inte jag känner någon utom jag själv som gör det, tips till engångsanvändare – det luktar mycket mindre!) Alltså inget bajs i tvättmaskinen för oss. Även när vi haft annan slags bajstvätt, oberoende av amnings eller inte, har vi sköljt bort innan tvätt. För oss känns det rätt men förstår ju att det är bekvämt att slippa.

Vill man förenkla bajshanteringen kan man ha ett rispapper i blöjan så man kan lyfta ut bajset och slänga i papperskorgen (fasta bitar i toan). Vårt lillbarn fick lite utslag av rispappret så det funkade inte för oss. Dessutom tyckte jag det var klart överflödigt. När det var amningsbajs hade vi det mest i toan pga EC och i EC-vägringsperioden var det så fast att det bara var att hälla ut i toan.

Man kan också skrapa bort bajset ner i toan eller skölja ner det i toan med duschslangen, vår duschslang når till toan så denna metod har vi använt en del.

Efter tvätt och tork ska det vikas lite och pockets ska packas med inlägg. Vi stryker inte våra vikblöjor (utom inför försäljning och när mormor kommer hit och stryker allt! 🙂 ) utan torktumlar dem och sedan bara viker limpvikningen. Jag har dock hört att de suger bättre strukna och det är ju mycket lättare att vika andra vik med strukna.

Provade ett tag denna gamla badrumshylla från min pappas studentrum. Här fick alla plats!

De rena blöjorna förvarar vi i badrummet, inlägg i en rullvagn och AiO, pockets och skal i en trälåda på bänken bredvid skötbordet.

Piffat och fint innan vi hade så många blöjs.

Jag har sett massor med vackra smarta förvaringar i tygblöjegruppen så kolla där om inspiration saknas. En dvd-hylla är tydligen perfekt för ändamålet, likaså äppellådor.

 

Tygblöjor – vikblöjor

Vikblöjor är ett tygstycke som man viker för att forma en blöja. Det finns massor av olika sätt att vika (länken går till Blöjupprorets samling med olika vik) och detta är därför ett flexibelt system där man kan använda samma vikblöjor vikta på olika sätt genom hela blöjperioden. Materialet är bomull och det ska vara rutvävt för att fungera bäst. Jag har själv försökt med tillklippt lakansväv men det var inte alls samma effekt.

Vikblöjan är alltså endast en sugande del. För att få en komplett blöja krävs någon slags fästanordning samt tätskikt.

Vikblöjor kommer i olika storlek och i olika färger och mönster. Hela blöjan ska bytas efter varje användning. Eftersom den är helt i bomull går det bra att tvätta i 90 grader eller till och med koka blöjorna för att få rent. Det kan ju vara ett bra alternativ när man inte har tillgång till tvättmaskin. Också bra att använda om man vill ha tyg på ett magsjukt barn eller om barnet har mask eller andra magsjukdomar. Vid kokning får man ju död på alla bakterier.

Vikblöjor är billiga i inköp, lätta att tvätta och torkar mycket snabbt. De kräver lite mer hantering eftersom de ska vikas innan användning. Jag viker efter tvätt innan jag lägger dem på förvaring. Skulle jag vika inför varje byte hinner ju barnet springa iväg för länge sedan.

Fästet kan vara snappi, som är en lite elastisk plastgrej med tre armar med hakar på. Den hakar man fast i tre punkter på blöjan (sida, sida och mitten) så det sitter bra. Det skulle också funka med en sån där spänngrej man har till elastisk linda men som bara har två armar. Samma princip alltså.

Snappi finns i olika storlekar för att passa vid olika ålder.

Blöjnål funkar också, det har vi inte haft så det har jag ingen bild på. Jag har hört att man kan använda en bred resår, tyg kalsongresår och trä över blöjan. Viker man bra kan det gå att hoppa över fästet och bara ha tätskikt utanpå som då gör att blöjan sitter uppe

Här är en klassisk trekantsvikning, snappin ligger bredvid.

Ihopsatt med snappi.


Vi har mest använt limpvikning. Då viker man bara tyget på två eller tre så många gånger man tycker är lagom tills man får ett bra inlägg. Inlägget kan man ha i pocket, skal, ullskal, Ai3 eller som extra boost i en formsydd om man vill ha mycket sug.

För att göra vikblöjan ännu mer effektiv kan man vika in ett extra inlägg inuti viket. Många använder små frottéhanddukar till detta.

Många vikblöjor säljs som kräkdukar eller med anvisning att man ska ha dem som underlägg på skötbordet eller solskydd för vagnen. Är det kvadratisk, rutvävd bomull funkar det ändå som vikblöja. Jag tror att vissa företag inte vill skriva på dessa att det är tygblöjor eftersom de då skulle kunna uppfattas som ohygieniska att torka kräk med. Själv tycker jag det är sak samma. Jag skulle ju inte använda en vikblöja som jag haft som blöja att torka munnar med men är den ny är det ju inga problem. Till min vän som ska ha barn i vår och visat smått intresse för tygblöjor kommer jag ge en rejäl packe vikblöjor. Då kan de ändå få användning för dem även om tygblöjeintresset svalnar. Och jag kan ju alltid hoppas att jag ska få en ny partner in crime i mitt tygblöjande 🙂

Tygblöjor – Inlägg och prefolds

Ett inlägg är en lös, sugan del som man lägger inuti ett PUL-skal, ullskal eller Ai3. Inlägg kommer i olika storlek, tjocklek, material och form. Ibland finns det torrskikt medsytt i inlägget. På vissa är det olika torrskikt på olika sidor, andra har med torrskikt på ena och utan på andra. Vissa inlägg har knappar så man kan knäppa fast i ett PUL-skal (kallas även All in 2). Eftersom olika märken har olika knappsystem kräver det att man har skal och inlägg från samma tillverkare. Ibland kan man också knäppa ihop flera inlägg för att få ett tjockare samtidigt som man kan ta isär vid tvätt.

När jag lånat blöjor från Blöjoteket och provat har sådana Ai2 varit mina favoriter. Hade jag köpt tygblöjor igen hade jag satsat på dem. Eftersom systemen ofta är dyra i inköp har jag inte ägt några själv.

Inlägg går lätt att göra själv och jag har provat lite olika varianter. Bäst blev ett med fyra lager rätt tunn bomullsfrotté och överst ett lager lakansväv. Jag gjorde olika former och tyckte det med rundade kanter, samma tjocklek på hela och ganska långt blev bäst.

  1. T-format inlägg i bomull – detta är ett av våra favoriter. Jag köpte ett paket med sådana här innan jag var så inläst på tygblöjor. Jag köpte det mycket billigt på tradera, 23 inlägg och 7 PUL-skal. Jag trodde först att det var skalen som var det jag ville åt, men de visade sig vara i gigantiska storlekar (flera passar inte ens nu när barnet är nästan 18 månader) Inläggen har varit superbra och har i perioder varit våra bästa. Jag har inte sett nytillverkade sådana här någonstans men vill ändå slå ett slag för dessa. De ser inte ut att vara så svårt att sy själv heller. Modellen är gammal förstod jag av orginalförpackningen som kom med.

2. Hemsytt inlägg av fyra lager bomullsfrotté och ett lager lakan. Dessa har vi också i mass och har använt som boost tillsammans med g-diapers orginal eller de T-formade.

3. Två olika längder på inlägg i bambuviskos. Dessa kom med när jag köpte pockets och är mjuka och fina. Vi använde oftast inte båda i pocketen utan ett räckte.

4. Microfiberinlägg som också kom med i en pocket. Helt i plast och tydligen släpper de en del partiklar till vattnet när man tvättar. Dessa är visserligen mjuka i början, så småningom visar de sin rätta sida och när de blir gamla blir känslan av golvmopp överväldigande. En gång köpte jag begagnade (i rätt dåligt skick, det var ingen bra affär) AiO och fick med två jättegamla microfiberinlägg. Grånade och stenhårda. De gick rakt i soporna faktiskt. Köp inte sådana här är mitt råd. Det finns så mycket bättre inlägg och vi behöver inte mer plast i vårat tvättvatten.

5 – 6. G-diapers orginalinlägg. Först syns torrskiktssidan upp och sedan med bomullssidan. Dessa är de inlägg som företaget G-diapers säljer till sina blöjor. De passar perfekt för just deras blöjsystem och även om man kan ha dem i andra skal men tycker inte jag de varit super till de. Till deras egna dock, helt perfekt! När vårt barn kissade mindre räckte det med ett sådant här i en G-diapers och senare boostade vi med ett hemsytt under.

7. Timglasformat inlägg från Grovia med torrskikt. Detta köpte jag för att prova knappsystemet i ett Grovia-skal jag köpt begagnat. Det visade sig dock att knapparna ändå inte passade så det var en missräkning. Just detta inlägg har jag inte gillat nått vidare. Det är rätt hårt och stelt.

8. Bomulls-liner. Ett tunt inlägg i bomull som snarare är mer liner än inlägg. Man kan alltså ha det som extra inuti en blöja eller ovanpå ett annat inlägg. Exempelvis om man har en pocket med torrskikt och vill ha bomull mot barnets hud. Också bra om man i perioder behöver använda salva på barnet och inte vill att blöjorna ska sätta igen som vissa plastmaterial gör av salva.

9 – 10. Inlägg jag köpt begagnat och inte vet märke på. Kanske hemsytt? De har blivit rätt sneda men funkar ändå. nr 9 är med bomullssida uppåt och nr 10 med torrskikt som heter coolmax. Det är samma, nätliknande material som kan finnas i sportkläder

11. Tunn bomullsliner, timglasformat

12. Torrskikt, jag tror att det är bambuviskos. Lurvigt och till för att ge torr känsla för barnet. Används inuti en blöja eftersom ensamma torrskikt inte suger knappt något alls. Det är ju meningen att vätskan ska släppas igenom och hamna under torrskiktet.

T-format inlägg i ett PUL-skal. Här ligger T-biten fram och i bakkant har jag vikt inlägget för att passa på längden.

I detta skal passar inlägget bättre åt andra hållet.

 

G-diapers orginalinlägg i en G-diaper.


Två prefolds som är ett mellanting mellan inlägg och vikblöja. De består av en tjockare del i mitten och två tunnare på sidorna. De tunnare viks in och då blir de såhär, som ett inlägg. Tanken är att man använder dem som limpvikt vikblöja men slipper vika massor.

Här ser man hur stora de är samt storleksskillnaden. Den övre är den storlek vi använt som inlägg. Den undre är en natt-prefold som vi aldrig fick att funka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan också använda dem såhär, som en trekantsvikt vikblöja. Storleksskillnaden syns på snappin. Den mindre hade möjligen passat en nyfödd men troligen varit för liten redan då.

I en Culla di Teby passar den mindre av våra prefolds helt perfekt.

Tygblöjor – formsydda

En formsydd blöja ser ut som en AiO eller engångs men består endast av sugande del och knäppning. För att blöjan ska hålla tätt krävs ett PUL-skal, ullbyxa eller ull-skal.(Det finns också formsydda med dold PUL innanför yttersta tyget. Vad som då blir skillnaden mot en AiO går mig förbi. Den som vet får gärna berätta!) De klassiska formsydda är i frotté, flanell eller något annat bomullstyg, bambu är också vanligt, och ofta vita utan mönster. Både one size och storleksbestämda finns och knäppningen kan vara kardborre, knappar eller blöjnål.

Hela blöjan ska tvättas efter varje användning.

Vi har inte använt formsydda så mycket så egentligen är jag kanske inte rätt person att uttala mig om detta. Många använder formsydda till natten för att hela blöjan är sugande. Inte som i AiO, pockets eller skal att sidorna kanske inte har så mycket sug eller något alls. Det finns formsydda med ficka så man kan stoppa dem med extra mycket sug, det tänker jag mig är bra för natten. Jag har också sett att det är bra att boosta upp dem när barnet blir äldre och kissar mer.

Om man byter vid varje kiss och kör utan kläder hemma går det ju fint att ha formsydd utan skal utanpå. Då blir det mindre bylsigt.

Storleksbestämd (i mitt exempel en i bomull från Little lamb, st L) Här är en formsydd med extra tunga i som man kan vika ut vid tvätt. Man knäpper med kardborre och hela blöjan är alltså i ett tjockare bomullsmaterial. Det gör att även flärparna är rätt tjocka och jag uppfattar den som bylsig. Vi tänkte ha den till natten men vårt barn hatar verkligen att vara blöt så det experimentet ledde bara till utmattade föräldrar eftersom vi fick byta blöja fem gånger varje natt. För någon annan är denna säkert en superbra nattblöja!

Så här ser den ut öppen, man ser att tungan är lika lång som hela blöjan. När resåren är utdragen och blöjan sitter på kommer tungan att passa perfekt innanför bakre kanten.

Här ser man att kardborrebandet på mittdelen är långt så man kan knäppa blöjan riktigt hårt eller riktigt löst.

Den ena flärpen har också kardborre på båda sidor så man kan sätta ihop ännu tajtare. Anledningen till att flärparna har dubbla kardborrar på insidan är att man ska knäppa ihop dem vid tvätt så de inte tar sönder saker i maskinen.

Såhär ska de knäppas ihop.

Redo för tvätt med tungan utvikt och flärparna ihopknäppta

One size (i mitt exempel en sidoknäppt från Alvehamn i bomull) På den här blöjan kan man likt några av mina AiO knäppa ihop framstycket så det blir kortare. Eftersom hela blöjan är gjord i ett tjockt bomullsmaterial blir det rätt tjockt.

Såhär ser blöjan ut öppen. På den här ska alltså flärparna knäppas på insidan av blöjan, precis som på Blueberry Side Snapp Simplex som var mitt exempel i AiO-inlägget.

På den här finns en ficka som man kan stoppa extra inlägg i. Jag tror att detta skulle vara en superbra nattblöja men som sagt, för oss funkar det inte.

One size (i exemplet en frottéblöja från Imse Vimse) Detta är en annan typ av one size där man istället för knappar kan vika ner bakstycket för att göra blöjan kortare.

Öppen ser den ut såhär. Man kan se att det finns en söm på bakstycket, efter sömmen är frottén tunnare och det är där man ska vika. På mitten av blöjan finns extra insydda inlägg som suger bra.

Såhär blir den när den är på minsta. Här har jag försökt få till flärparna bra men jag tror det går att få till betydligt bättre. Eftersom blöjan används i kombination med något ytterhöje gör det oftast inget att flärparna är lite så och så.

Här ser man knappraden på mittstycket, alla där är han-knappar. På färparna finns på ena en honknapp och den andra en hon och två hanknappar. Det gör att man kan knäppa dem lite olika och under varandra så det sitter bra.

Knytblöjor – är som en formsydd fast man knyter den med snöre kring midjan. Knytblöjor är oftast mer som ett inlägg eller en prefold i formen än en formsydd men har alltså knäppningen med i blöjan. Likt en formsydd ska knytblöjan kompletteras med ett skal för att hålla tätt. Vi har inte provat denna slags blöja men jag har hört att många har dem just i början.

Tygblöjor – PUL-skal, ullskal och ullbyxor

Ett PUL-skal är en blöja som bara består av ett tätt skikt och knäppning. För att det ska bli en komplett blöja behövs en sugande del och eventuellt ett torrskikt.

PUL-skalen kommer med både kardborre och knappar, one size eller storleksbestämda och i olika utföranden.

PUL-skalet behöver inte tvättas om det inte kommit bajs på det eller det börjat lukta utan det räcker med att vädra. Man tar ut inlägget vid byte, byter inlägg och sätter tillbaka samma skal eller låter det luftas och tar ett annat skal.

I många PUL-skal finns fickor fram och bak för att fästa inläggen under. I andra finns knappar för att knäppa fast inlägg. Då behöver man köpa inlägg från samma märke för att de ska passa. (Detta system med fastknäppta inlägg kan ibland kallas All in 2 eller Ai2)

PUL-skal är ett flexibelt system där man kan välja hur mycket och vilket slags sugande del man ska lägga i. Det funkar lika bra med formsydd som med vikblöja, inlägg eller prefold. Man kan också använda ett PUL-skal ovanpå en engångsblöja om man vill vara riktigt säker på att det inte ska läcka. Detta är smart om man exempelvis använder engångs på natten då de gärna halkar snett och kanske läcker för att de sitter fel snarare än att de är fulla. Med ett PUL-skal på slipper man läck i sängen. Åh, vad jag önskar att någon hade sagt detta till mig när vi hade som mest problem med läckande nattblöjor på första barnet.

One size (i mitt exempel ett från Poops!) Det här skalet har ficka både fram och bak för att kunna lägga in ett inlägg.

Med limpvikt vikblöja inuti.

Benresår.

Storleksbestämd (i exemplet en Imse Vimse soft, st L) Den här blöjbyxan har dubbla benresår vilket är bra mot läck. Det är ett mycket tunt tyg som gör att man får en mindre bylsig blöja.

Kardborreknäppningen går att knäppa överlappande för att få tajtare midja.

Den här har bara ficka fram för att stoppa in inlägget. Här med T-format inlägg.

Detta är en äldre modell av Imse Vimses ekologiska PUL-skal. Här ser man, om man tittar noga, att det saknas kardborre på flikarna för att knäppa ihop vid tvätt.

One size skal från Grovia. Här har man gjort hela övre delen av blöjan i filt så man kan sätta kardborren hur som helst för att få bra passform. Väldigt praktiskt.

Coolmax inuti och knappar för att knäppa fast inlägg. Denna variant av blöja med knappar för inläggen kan också kallas All in 2 (Ai2) Jag försökte köpa matchande men det var slut i lagret tills jag efter ett tag gav upp. Det funkar dock fint med ett vanligt inlägg även om det ligger lite mindre still eftersom det inte finns ficka. Hade jag köpt nya blöjor idag hade jag satsat på ett sånt här system med knappar inuti.

Filtöglorna som syns på insidan av flärparna är för att fästa kardborren under vid tvätt. Den här typen av plastigare kardborre är mycket effektiv.

En annan storleksbestämd, Little lamb soft, st 2. Detta skal kommer vi ha kvar hela nattblöjperioden eftersom det passar utmärkt att sätta ovanpå en engångsblöja. Detta skal var dock rätt svårhanterat med inlägg eftersom det inte har någon ficka och dessutom är så tunt att det lätt slirvar iväg. Storleken är också mycket stor och flärparna väldigt långa enligt mig. Jag tror detta är ett bra skal på en formsydd eller vikblöja.

Dubbel benresår, helt läckagesäkert.

Eftersom jag redan gett vidare vårt enda ullskal har jag lånat en bild från Poops! Skalet säljs på bla lillaeko.se

Ullskal – är som PUL-skal fast gjorda helt i ull. För att bli tätt är ullen kurad eller tovad. För att det ska funka ska ullen vara obehandlad. Jag har sett både storleksbestämda och one size av ullskal. Vi hade ett ullskal från Disana när bebisen var liten och det var utan tvekan vårt favoritskal, alla kategorier. Det har vi dock skänkt vidare till ny bebis så några bilder har jag inte. Men det är inte svårt att föreställa sig. Skalet ser ut som ett PUL-skal men är gjort av ull. Någon ficka finns inte och skalet stängs med knappar eller kardborre. Man använder det tillsammans med formsydd, vikblöja, inlägg eller prefold och mellan användningarna räcker det att vädra. Ullen blir mer och mer tät ju mer kiss den får på sig eftersom urin och lanolin (ullfett) som finns i ullskalet tillsammans med mekanisk gnuggning tovar ullen. Ullen är i princip självrengörande (häng ut i fuktigt väder så blir det som nytt) men blir det bajs eller fläckar på kan man punkttvätta. Tvättar man hela skalet ska det kuras om för att bli tätt. Ullskal är ett system jag gärna hade provat mer.

Ullbyxor – är som ett ullskal fast i dra-upp-form. De ser ut som ett par underbyxor och är antingen stickade eller i ulltyg. På bilden syns två par hemstickade: till vänster, lång modell med korta ben och till höger kuvertbyxor utan ben. Det finns också ullbyxor med långa ben och då behöver man alltså inte ha andra byxor på barnet. Blöjbyxan blir blöja och kläder i ett. Många stickar ullbyxor själva och kurar dem. I kombination med vikblöjor är detta ett mycket billigt system. Ullbyxor är alltid storleksbestämda och eftersom det finns massvis med olika mönster går det att få till den ultimata passformen för sitt barn om man stickar själv.

De ullbyxor jag har stickat har jag inte kurat utan bara använt som extra värme eller för att få en vikblöja att sitta uppe. Eftersom de naturligt att lite vattenavvisande har det räckt över en vikblöja när vi bara varit hemma och kunnat byta direkt.

Tvätt och skötsel för ullbyxor och ullskal är den samma.

Ullbyxor och ullskal andas mycket bra och passar extra bra för barn som lätt får svamp eller andra hudåkommor som blir värre av att ha tät och fuktig miljö. Eftersom ull är bra för att reglera temperatur är det också ett bra alternativ när det är varmt och barnet därför får problem av för täta plastblöjor. Att det blir tätt kan också vara problem för PUL-skal, inte bara för engångs, och då är ull ett mycket bra alternativ. Om man kombinerar ullbyxor/skal med vikblöjor får man också en blöja helt i naturmaterial.

 

Tygblöjor – pocket

En pocketblöja är en blöja med ficka för att stoppa in en sugande del. Själva pocketblöjan består av ett tätt PUL-skikt och ett lager som ska vara mot barnets hud, antingen torrskikt, eller bomull/hampa som låter barnet känna vätan. Till de flesta pocketblöjor kommer det med ett inlägg som passar bra i fickan men man kan också stoppa dem med vad man tycker passar.

När blöjan är använd tar man ut inlägget och tvättar blöja och inlägg för sig. Det gör att man kan få rent lättare och att blöjan torkar snabbare. Skillnaden mot en AiO är att inläggen ligger dolda under översta lagret och blöjan liknar mycket en engångs till utseendet.

Knäppningen kan vara kardborre eller knappar och det finns både one size och storleksbestämda. Jag har dock bara haft one size så de är sådana som kommer i mina exempel.

Pocketblöjor skapar ungefär lika mycket tvätt som AiO men eftersom man själv kan välja att packa dem med mer sug eller mindre kan man minska tvätten genom att välja andra inlägg. Jag har tyckt att limpvikta vikblöjor har passat mycket bra som inlägg när mitt barn blev lite äldre och kissade mer. I början experimenterade vi lite med olika slags inlägg, som sönderklippta t-shirts. Det funkade också men inte sedan när kissmängden blev större.

Pockets kräver lite mer hantering efter tvätt än AiO eftersom de ska packas med inlägg. I bytögonblicket är de däremot väldigt käcka, allt sitter ihop och inget kan falla ut. Jag har ofta haft pockets när jag gjort dagsutflykter här hemmavid. Jag tycker det varit bra att kunna byta allt utan att krångla med blöta inlägg ifall jag inte har skötbord och vatten att tillgå.

One size (i exemplet en Alvababy) Här är blöjan på största storleken och man ser alla knapprader på framsidan. Flärparna har tre knappar var vilket gör att man kan reglera passformen runt låren bra. På vänster flik syns honknappar som gör att man kan knäppa höger flik ovanpå och på så sätt få smalare blöja.

Öppen

Här ska inlägget in. På just detta märke är hålet rätt litet och jag har hört att vissa har problem att få in inlägget på grund av det. Det finns andra märken som har betydligt större hål eller hål både bak och fram för att lättare kunna lägga in inlägget.

Här är en med kardborreknäppning och minkytyg (tyg med kort lugg som känns mjukt, vanligt i gosedjur) ytterst. Vi har haft tre sådana här och de har varit barnets favoriter eftersom de är gosiga och känns som ett gosedjur. Barnet har gosat med dem (när de var rena) och haft dem som byggklossar att göra fina torn.

Den här har bomull mot barnets hud. Kardborrarna har blivit riktigt gråa på den här. Den är köpt begagnad och jag vet inte riktigt vad som hänt med kardborren men man kan byta dem om man vill. På sådana här modeller är det ganska lätt att sprätta bort och bara sätta på ny kardborre.

En annan variant med två knappar på flärparna istället. Eftersom de sitter snett tycker jag ändå det gick bra att få till dem tajt runt låren.

Bambuviskos mot barnet hud. I den här går inte torrskiktet över hela blöjan utan det är PUL mot barnets hud fram på magen.

Tygblöjor – All in 3/hybrid

All in 3 (Ai3) är ett blöjsystem som består av 3 delar som kan sättas ihop så de blir en komplett blöja. Jag har haft två märken: G-diapers som är vanligast i Sverige, och Culla di Teby. Båda fungerar på samma sätt.

Ovan syns en hög med färgglada tygbyxor med resår. De är den yttersta delen och består av en bomullsjearsy med bred resår överst. I den knäpper man fast en plast-del som kallas pouch (nylon i dessa system men det finns också ullpoucher) som fungerar som tätskikt. Sedan ska blöjan packas med ett inlägg, exempelvis G-diapers eget orginalinlägg. Man kan också packa dem med vilket inlägg man tycker är bäst. Limpvikt vikblöja tycker vi har varit rätt bra. Det finns engångsinlägg (det är här hybrid-namnet kommer in. Ett mellanting mellan engångs och tygblöja) att köpa och det kan vara en bra kompromiss exempelvis på resa. Vi har provat det också, det var en kort resa där jag visste att jag inte skulle hinna tvätta men jag ville inte släpa hem massa kisstvätt. Då tog jag med G-byxor och poucher och så engångsinlägg som jag slängde vart efter de gick åt. Det funkade bra för den resan men inläggen gav mitt barn lite utslag så det blev mer en nödlösning efteråt. Vi har också haft engångsinlägg hemma som har varit bra att ge bort när något besökande tygbarn behövt.

Båda Ai3-märken vi haft är storleksbestämda men enligt mig är de ganska flexibla ändå. Vi använde st L parallellt med st M på G-diapers och även om M passade allra bäst var L också acceptabelt. Mindre än M hade vi dock inte.

G-diapers finns i nattvariant. Då kan man använda samma byxa, eller en storlek större än på dagen, men köpa till en speciell nattpouch som är mycket större. Den packas sedan med tillräckligt mycket sug för att klara en hel natt. Jag har själv inte provat det.

Fördelen med detta system är att man inte behöver tvätta alla delar vid varje byte. Det räcker med att tvätta inlägget, vädra pouchen om den blivit blöt, och bara tvätta pouch och byxa om det kommit bajs eller börjat lukta. För mig är detta det minst tvättintensiva systemet och därför har vi alltid haft med just G-diapers på resa. Packningen blir mindre och tvättbördan lättare.

Nackdelen är att man måste ha poucher och byxor från samma tillverkare, de passar inte i varandra. Med G-diapers finns flera delar som kan ge skav på barnet som knapparna mellan byxa och pouch.


Så här ser G-diapers blöjan ut öppen, pouchen är knäppt med främre knapparna men inte bakre.

Helt knäppt. Eftersom resåren sitter i pouchen drar byxan ihop sig såhär när man knäpper.

Packad med inlägg och klar för barn.

Framifrån

Bakifrån. Här ser man att kardborreknäppningen ska sättas bak.

Benresåsen i jearsyn är inte till för att hålla tätt, det gör bara pouchen, utan för att reglera passform.

Här är blöjan från Culla di Teby. Till höger byxdelen öppen, till vänster pouch.

Båda delar ihopknäppta. På den här är knapparna dolda inuti pouchen vilket ger färre punkter för skav på barnet. Det har passat oss bra.

Packad och klar med en prefold från xkko

Framifrån. Här ser man knapparna och att resåren inte går hela vägen runt på denna. Det har varit bra för vårt barn som har en rund mage. Jag kan tänka mig att G-diapers hade passat bättre på vårt första barn som var smal som en pinne med mage som en skärbräda ungefär.

Även den här knäpps bakåt och har märket mitt bak.

Sidoresåren ser ut såhär.

Storlek L på ett 10-kilos barn. Sitter som en smäck!

 

 

Tygblöjor – All in One

En All in One-blöja (AiO) är precis som det låter en blöja där allt är med i ett stycke. Både den vätsketäta och den sugande delen sitter ihop och ibland finns även torrskikt med i blöjan. Även knäppningen sitter fast. Man behöver inte krångla med lösa delar eller råka tappa ut ett inlägg mitt i bytet, utan allt sitter fast. När blöjan är använd ska hela tvättas. För att ha AiO på heltid brukar det rekommenderas att man har minst 24 stycken. Det är ju naturligtvis beroende på hur många man använder per dag, hur ofta man tvättar, samt om man har AiO även på natten. Vi har haft tre olika modeller av AiO och jag tänkte visa med massor av bilder hur de är konstruerade.

Fördelar: Alla delar sitter ihop vilket gör det lätt att byta och hantera efter tvätt. Liknar engångs vilket uppskattas av många.

Nackdelar: Skrymmande vid både tvätt och förvaring. Mindre flexibelt eftersom man inte kan kombinera själv. One size kan bli väldigt bylsigt när de är på minsta storleken. Dyra i inköp.

AiO one size –  (i mitt exempel är det en Retropi hampa) Blöjan kan göras kortare fram genom att man knäpper ihop två rader knappar. Tungorna som fungerar som sugande del är därför kortare än själva blöjan för att kunna få plats även när den är knäppt på minsta storleken. När den är på största kommer tungorna ändå överlappa varandra för att ge ett trippelt lager sugande material. Retropin knäpps med tre knappar i varje sida vilket gör att man kan reglera passformen runt låren rätt bra.

När man öppnar blöjan ser den ut såhär. Den övre delen ska vara bak.

Så här ser det ut när blöjan är helt utvikt.

Dubbel benresår för att undvika läckage. Extra bra för one size blöjor tycker jag eftersom de riskerar att bli väldigt tjocka när de är ihopknäppta.


Så här ser den ut knäppt på minsta storleken.

Och då hamnar tungorna lite längre upp på framstycket.

Retropi hampa har inget torrskikt utan det är hampa mot barnets hud. Inuti tungorna finns microfiberinlägg och det ytterska lagret är PUL.

AiO, storlek  (i mitt exempel en Bambooty st L) De storleksbestämda blöjorna har fördelen att de kan göras med tungor som är perfekt anpassade för en speciell längd. De behöver inte göra en medelväg för att passa både i små och stora storlekar. Dock har de ju kortare användningstid eftersom de är just, storleksbestämda.

Såhär blir den öppen men tungan med torrskikt överst.

Man kan också välja att ha denna tunga överst, det är någon annan slags plastmaterial tror jag. Vissa barn får utslag av vissa torrskikt så det kan vara bra att kunna välja. Vi har dock alltid haft den andra överst.

Helt utvikt. Här ser man att det finns två små fållar som man ska vika in tungorna under.

Benresår. Inte dubbel men tillräckligt för oss som har ett barn med rätt runda lår. Denna resår tror jag inte hade funkat på mitt första barn som hade lår som en pinne ungefär.

Vi hade också en från Imse Vimse precis i början som var gjord på liknande sätt men knäpptes med kardborre istället för knappar. Enligt mig var det allt för bylsigt med AiO i ministorlekar men jag provade inte någon annan än just den.

AiO med ficka (i exempelt en Blueberry Side Snap Simplex st L,  även kallad BB SSS) – Den här är som en kombination av AiO och pocket. Det finns en tunga och den ska stoppas in i fickan. Det översta lagret är tjockt och fungerar också det som sugande del så att även denna blöja har två sugande lager. Dessutom kan man själv stoppa den med fler inlägg eftersom det finns en ficka.

Just denna är sidoknäppt vilket gör att den kan användas som en byxblöja och dras upp (av barnet själv kanske?) De som vi haft har inget torrskikt utan det är bomull mot barnets hud, samma modell finns dock med torrskikt.

Öppen med tungan instoppad i fickan.

Helt utfälld.

När tungan är instoppad ser det ut såhär i överkant.

Benresåren är sydda inuti vilket skaver mindre men kan ibland ge läckage, det beror på hur barnet är format.

Vi har haft AiO mest när vi varit på kortare utflykter hemomkring. Jag tycker det är smidigt att bara byta hela blöjan utan att hålla på med blöta inlägg när vi varit på språng. Om man knäpper ihop blöjan efter bytet går det också att ta med hem utan att ha påse, jag har dock alltid försökt ha med mig en påse att ha de använda blöjorna i. För just detta ändamål finns speciella påsar helt i PUL – en wetbag!

AiO har varit smidiga för oss att variera med. Jag skulle inte orka ha bara AiO eftersom de gör så mycket tvätt men de fyller sin funktion, även hemma hos oss.