För ett par veckor sedan tittade jag på avsnittet om UnderbaraClara i UR’s serie De obekväma. Väl värt att se! Hon för ett mycket intressant resonemang om 6 timmars arbetsdag. Jag håller med henne i flera avseenden även om jag tror att övergångsperioden skulle bli komplicerad. Vi människor verkar inte riktigt vara gjorda för 40 timmars arbetsvecka. Alla jag känner som jobbar så är helt slutkörda på fredagkvällen och även de flesta vardagkvällar. Helgen verkar vara det de lever för. De perioder jag själv haft 40 timmars schemalagd arbetstid (oftast är jag bortskämd med att kunna planera i alla fall 5 timmar i veckan själv) har jag upplevt arbetsbördan som väldigt tung. Jag kan tänka mig att det skulle bli ännu tyngre nu när familjelivet tar mer tid.
Kanske skulle vi alla må bättre om vi jobbade lite mindre. Kunna lägga mer tid på familjen, träningen, matlagningen, våra intressen, vilan. Frågan är hur man skulle göra med ekonomin och lönerna. Jag ser i vårt hushåll att vi hittills justerat upp vår budget efter ökad inkomst. Nu när vi är medvetna om det kanske vi inte kommer göra det utan satsa på att spara mer. Men jag undrar om vi skulle kunna anpassa oss lika lätt till en mindre inkomst? Förmodligen skulle vi göra det om vi satsade lite på det.
För klimatets skull hade det säkert varit bättre om alla tjänade mindre. Man skulle inte kunna konsumera lika mycket. Man skulle inte kunna flyga lika mycket. Man skulle kanske inte kunna köra lika mycket bil.
I min ideala värld hade jag inte jobbat mer än 80% , kunnat hämta barn tidigt på dagis varje dag och spendera tiden med familjen och i vårt framtida trädgårdsland. Eller jobbat bara tre veckor i månaden och varit hemma den fjärde.
Jag har diskuterat detta en del med mina vänner de senaste men ingen verkar tycka att det är en bra idé. Många säger att jobbar man 80% på pappret måste man ändå jobba 100% i praktiken fast bara få 80% av lönen. Jag menar att det är ju bara i förhållande till normen. Att de andra jobbar 100%. Hade alla jobbat 80% hade ju det blivit normen och då hade arbetsbördan ändrats för att passa den minskade arbetstiden. Men jag medger att övergångstiden hade blivit jobbig. Hur gjorde de egentligen när de slutade jobba på lördagar? Det borde ju varit samma sak då. Kanske är det inte så svårt att ändra systemet ändå. Jag hade gärna velat veta vad som fick ändringen till skott om att sluta jobba fem dagar i veckan. Kanske kan man göra på samma sätt igen?
Å andra sidan är det ju lätt för mig att säga att jag skulle kunna jobba mindre och tjäna mindre. Min sambo jobbar ju 100% och tjänar så vi klarar oss. Alla är ju inte lika bortskämda.
Vad tycker ni? Skulle era familjer må bättre av att jobba mindre?