Zero Waste – bakslag

Jag skulle ju göra detta året till ett Zero Waste-år. Lära mig mer om hur man nollar sitt avfall, berätta hur det gick, göra månatliga uppdateringar och ha månadsutmaningar för mig själv. Hur gick det med det egentligen?

Jaa, inte så bra, är det enkla svaret.

Jag drabbades av Jantes predikan och nedtryckningar i skorna när jag hittade flera andra bloggar som skrev om samma sak, och mycket bättre dessutom! Mer satsat och genomtänk. Jag läste hos dem och började tänka att mina små inlägg och ansträngningar var väl inget i jämförelse med det som andra redan skrivit. Jag glömde tänka på att ju fler som fyller internet med vettiga saker, desto lättare är det att hitta dem och desto mer tar de över från de saker som kanske inte är så vettiga.

Det var det första bakslaget.

Det andra var att jag tog mig vatten över huvudet. Jag insåg inte att om jag fortsatte att lägga till nya inköpsställen att ”svänga förbi” (hur man nu svänger förbi lite smidigt när man har två småbarn i släptåg och stället ligger på andra sidan stan dit man aldrig har andra ärenden) skulle allt bara falla eftersom det blev för stort åtagande. Jag borde istället utvecklat och jobbat på de ställen jag redan fått in i rutinen.

Det tredje var att jag fick veta att mitt kära Gram i Malmö Saluhall ska flytta. Till andra sidan stan från oss. Vilket placerar även dem i facket dit jag har jättesvårt att få till att komma iväg.

Några varor har jag lyckats köpa förpackningsfritt ändå, som ägg och bregott, de rutinerna sitter väl nu. Men de nya som jag skrev i förra inlägget har jag inte kommit någon vart alls med. Min plan nu är att fortsätta kämpa i det lilla. Ta med småpåsar för frukt till affären, köpa lösvikt så gott det går. Bunkra när jag väl lyckats ta mig till de ställen som säljer utan förpackning. Fortsätta analysera innehållet i återvinningsskåpet och se vad nästa steg kan bli. Men inte med bestämda uppdrag varje månad. Inte med siktet på att lyckas få till ännu ett veckoligt inköpsställe i rutinen. Min vardag håller helt enkelt inte för det just nu. Tråkigt nog! Jag hatar att vara den som säger att ”med småbarn går det inte” men just nu är det så ändå. Jag hoppas att vi om ett par månader har lyckats skaffa en cykelkärra så jag kan svisha runt lite mer och kanske komma till de där härliga, förpackningsfria affärerna där på andra sidan Malmö. Men tills dess får det bli Hemköp och Ica och de där vanliga affärerna, något annat funkar inte för oss just nu.

Zero Waste – fyra förpackningar färre

En månad av mitt zero waste-projekt har nu gått och jag har kommit igång bra tycker jag. Säkert hade jag kunnat göra mer men jag ville inte gå ut för hårt i början i fall jag skulle tröttna och det hela skulle rinna ut i sanden. Istället tänker jag att om jag långsamt byter ut förpackningar och inköpsställen kommer det vid årets slut kännas självklart att handla enligt de nya principerna. Förhoppningsvis kommer det då gå av sig själv och projektet blir inte lika sårbart. Jag inser att det säkert kommer vara svårare att få ihop detta när jag inte är föräldraledig längre och har tid att springa runt i massor av olika affärer. Därför är det ännu viktigare att de nya, goda vanorna känns lätta och naturliga. Och inte betungande.

För att komma igång valde jag ut fyra förpackningar att sikta in mig på. Det blir dessutom en snygg aliteration som jag hade svårt att motstå 🙂

När jag valde ville jag att det skulle vara dels förpackningar vi har många av så effekten blev stor och att det var lätta att ersätta så det inte blev svårt och jobbigt direkt. Viktigt att lyckas i början tror jag.

Därför valde jag ägg, havregryn, russin och bregott.

img_20170302_142059

  • ÄGG – Vi har ätit en del ägg sedan jag blev gravid med  lilla hjärtat. Innan dess hade jag inte ätit ägg på nästan 15 år! Plötsligt blev jag sugen och nu är det som att min kropp skriker efter näring (säkert amningen) och då är ägg ett utmärkt livsmedel. På vägen till hjärtegrynets förskola finns en liten hälsokost som säljer ägg per styck. Dit går jag en gång i veckan med min äggkartong och får den påfylld. Enkelt och bra! Dessutom ungefär samma pris som de vi köpte innan. Det enda jag kom på var att vi bara har två äggkartonger (en för 6 och en för 12) och om de går sönder, vad gör vi då? Kanske frågar grannen om hen har en extra. Vill ju inte rota i återvinningen för en bra kartong…

img_20170221_160559

  • HAVREGRYN – Vi äter alltid gröt till frukost och därför gör vi åt ett paket havregryn i veckan ungefär. De gryn vi köpt innan (från Hemköp) fanns inte alltid och då fick vi ta en annan sort som inte var så goda. Nu går jag till Gram i Malmö Saluhall en gång i veckan och fyller upp min burk. Ingen efterhantering, ingen återvinning, ekologiska, billiga, goda är de också! På bilden syns lite fler grejer jag köpt på Gram. Varje gång jag går dit tar jag med mig lite olika burkar och fyller upp men det är havregryn och russin som haft huvudfokus.

img_20170302_142210

  • RUSSIN – Vi köpte tidigare Saltå Kvarns russin från vår lokala hemköp. De hade dock bara de små påsarna och vi äter en del så det blev lite fjantigt. Nu köper jag från Gram och slipper påsar. Lite hårdare är dem från Gram men helt okej.

img_20170220_101948

  • BREGOTT – Vi äter väl inte supermycket Bregott, kanske en ask på 6 veckor. Men jag var ändå sugen på att prova ett tips jag sett hos Annas Kemtvätt, att göra eget. Det var lätt, blev gott, lite billigare än att köpa färdigt och framför allt slipper jag asken. Kanske är det inte så svåråtervunnet med Bregottask som jag inbillar mig men det är ändå ett bland material och jag tror (borde ta reda på) att de kan återvinnas färre gånger än renare material. Dessutom består ju asken av flera delar (ask, lock, folie) så jag tror mycket är vunnet på att slippa den. I mina nästa fyra förpackningar tänker jag ta tag i oljorna och då blir det ju bara smörpappret kvar. Med detta sätt kan vi även bestämma salthalt själva och det blir lätt att dela i två byttor för att få en glutenfredad för min skull. Tidigare har jag slarvat med detta men efter att ha fått lite symptom igen har jag bestämt mig för att bli noggrannare.

Nu ska jag gå vidare i projektet. Jag har valt ut oljor, ost, potatis och rotfrukter att ta tag i. Klurigast blir nog ost. Vad ska jag ha den i? Ostkupan vi hade gick sönder för flera år sedan och hade den funnits kvar hade jag ändå inte kunnat ta med den till handlaren. Detta måste jag lösa på något sätt!

EC – inledning, bakgrund och länkar

Vi har börjat så smått med EC. Det står för Elimination Communication och syftar till att tolka bebisens kiss- och bajssignaler så att man kan sluta med blöja. På svenska pratar man om blöjfri bebis eller tidig pottning. Vi är inga experter och har inte som mål att slippa blöjor snart men eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta på svenska tänkte jag fylla ut materialet lite. Vi är alldeles i början än men jag börjar med att skriva bakgrund och lite länkar om man vill läsa mer så återkommer jag när vi hållit på ett tag. På så sätt kan ni vara med längs vägen tänkte jag. Om någon läsare har erfarenheter får ni gärna komma med tips eller maila mig ett gästinlägg i frågan.

När hjärtegrynet låg i magen plöjde jag alla tv-program om graviditet jag kunde hitta. I ett av dem pratade de lite löst om EC utan att nämna det vid namn. Sedan gick programledaren in för att bevisa för den entusiastiske blivande fadern att EC vad svårt, omöjligt och äckligt. Jag skrattade lite (för det skulle man ju) och tänkte bara att det där paret nog var lite galna. Sedan kom grynet och jag började läsa lite föräldratidningar. I en av dem var det några artiklar om EC som jag läste men avfärdade. Det verkade som att de föräldrarna hade helt andra slags barn än jag. Jag googlade lite och hittade ett par gamla blogginlägg. Inget uttömmande dock. När jag försökte låta Hjärtegrynet ligga på en filt, stirra på honom i ett par timmar för att hitta kiss-tecknen hittade jag inga. Så jag gav upp efter ett par dagar (dessutom var det ju dötrist att sitta där och stirra) Vi var på en kurs och en av ledarna berättade att hans fru hade bestämt att deras lilla bebis inte skulle ha blöjor. Istället gick hon upp med honom varje morgon när han gjorde tecken, för att låta honom bajsa på toaletten. Jag stod bland ett gäng medelålders män och skämten duggade tätt om att det bara var som han trodde, det var därför frun var så sur på sin man, han hade så dålig koll att han inte ens visste att deras son hade blöjor etc.

Jag googlade lite till.

När hjärtegrynet kunde sitta började vi med potta, men (som jag förstått att flera varit med om) tog intresset för pottan abrupt slut när han började stå. Jag gav upp. Var lite bitter för att jag inte fattat grejen (var jag så dum eller var det bara omöjligt?) och tänkte att bättre lycka nästa gång.

Nu är det ”nästa gång” och den här gången är jag mer hoppfull om att det ska funka.

Lilla hjärtat ger tydliga kiss-signaler någon minut innan hon kissar och det gör allt så mycket lättare. Egentligen var det inget beslut att börja; det gick liksom av sig själv. Ungefär så som det verkar göra för de andra jag läste om då med hjärtegrynet.

Vi började hålla lilla hjärtat över handfatet vid varje blöjbyte från att hon var ett par veckor. Rätt ofta kom det något. Jag tänkte inte att det var så mycket communication över det, mer rutinpottning. Men så för ett par veckor sedan blev det plötsligt så tydligt att gnället betydde kissnödig. Varje gång hon gnällde till på sin filt tog jag upp henne och erbjud att kissa i handfatet. Det funkade nästan varje gång. Bajs däremot har jag inte lyckats med lika bra än. Jag var lite rädd att börja med EC för att jag fått för mig att jag var tvungen att spendera hela dagen i badrummet, egentligen tror jag det är icke ECare som säger detta. Hittills är det dock minimal skillnad mot förut. Lilla hjärtat accepterar inte blöta blöjor (hjärtegrynet verkade inte lika brydd) så vi har fått byta direkt på henne sedan hon var ny. Alltså inga 6 – 8 blöjor per dag här inte utan snarare 12 – 15. (Oberoende av tygblöjor eller engångs) Att byta 15 blöjor tar marginellt mindre tid än att låta bebisen kissa i handfatet 15 gånger. För mig känns det rimligare att försöka med EC då.

Min plan är att låta henne kissa i handfatet varje gång jag ser signalen och att fortsätta erbjuda varje gång hon vaknar från tupplur. Hittills har jag mest missat när vi använt tygblöjorna, kanske klämmer de inte åt lika mycket och är lättare att kissa i för henne, och när det varit bajs. På natten har hon engångsblöja och vi tar inte upp henne för att kissa än. Det hade dock varit intressant att försöka det någon gång.

Jag tänker inte ta på mig några mål om blöjfrihet innan 1 år eller innan förskolestart men visst hade det varit underbart om det funkar. Detta är ju också ett steg i mitt Zero Waste-projekt MEN jag hade inte dragit igång detta om det inte gick så lätt. Tygblöjor är ju också zero waste-kompatibelt.

Här är ett gäng länkar för den som vill läsa mer:

Blöjfri bebis har mycket bra basinformation.

Gruppen Blöjfri bebis på Facebook.

AnniesEnkla har skrivit ett inlägg på sin blogg.

Blöjupproret är en förening för tygblöj- och ECanvändning. De har mycket information på sin sida.

Ekobebisens blogg har ett inlägg som jag läste när hjärtegrynet var liten.

Minimalisterna har skrivit ett inlägg om EC

EC Sweden – sidan är lite gammal men här finns ändå bra info.

 

Allt detta material (och det faktum att jag är med i Blöjfri bebis-gruppen på facebook) gör att jag känner mig bättre rustad denna gången. Skriv gärna om ni har tips! Allt emottages tacksamt!

 

Fler inlägg i serien (länkarna börjar fungera i takt med att inläggen publiceras)

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Resultat

EC – Bebis på pottan

Zero waste – plastförpackningar

img_20170201_130040

Jag gjorde likadant med plastförpackningarna som pappersförpackningarna. Förutom att jag hitta alla matchande förpackningar till de i papper från alla dubbelförpackade fiskar, grönsaker och alla korkar till juice och mjölk fann jag också:

  • 6 potatispåsar
  • 5 påsar från frysta grönsaker
  • 8 förpackningar från olika ostar (halloumi, präst, mozzarella, feta och färskost)
  • 4 rotfruktspåsar (morot, palsternacka, jordärtsskocka)
  • 7 påsar från nötter och torkad frukt
  • 2 champinjonaskar
  • 3 förpackningar från färsk och rökt fisk och 1 från fryst (förutom de 6 innerförpackningarna från de dubbleförpackade torsk och makrillarna)
  • 5 nät från frukter
  • 2 schampoflaskor
  • 2 blöjpåsar
  • 1 påse från glutenfritt bröd (de andra påsarna från annat bröd spar vi men den från glutenfritt kan man inte använda igen)
  • 2 från korv
  • 5 påsar från styckförpackade grönsaker
  • 2 nät från lök
  • 3 saffranspåsar
  • 3 minigalgar från barnkalsonger

Och enstaka från turkisk yoghurt, gräddfil, kaffe, creme fraishe, köttbullar, pasta, ett sugrör.

Det som stör mig mest med plasten är alla dubbelförpackningar. Varför måste den frysta fisken ha en papplåda och en plastförpackning? Varför har så många ekogrönsaker både papptråg och skyddsplast? Samt alla dessa styckförpackade ekogrönsaker och nätförpackade. Hade det funnits eko i lösvikt i lika stor utsträckning som konventionellt odlat så hade min plaståtervinning varit betydligt mindre!

Några förpackningar är kanske svåra att bli av med, som den till yoghurt exempelvis. Men snälla nån, ett gäng morötter behöver inte en plastpåse och inte en enstaka aubergin heller!

Zero waste – pappersförpackningar

För att kunna börja med mitt zero waste projekt ska jag ta reda på vilket slags avfall vi har så vi kan minska det. Jag började med att hälla ut vår pappersförpackningsåtervinning. Jag bedömer att det är vårt samlade pappersskräp för ungefär en månad. Kanske lite kortare.

img_20170201_123933

Bland annat hittade jag:

  • 3 äggkartonger (om 6 ägg)
  • 6 förpackningar från fryst fisk
  • 4 juicekartonger och 3 från dryck
  • 3 mjölkkartonger
  • 3 gräddförpackingar (om 3 dl)
  • 3 kokosmjölksförpackningar
  • 3 förpackningar från krossad tomat
  • 3 påsar från havregryn
  • 1 bregottask
  • 1 ask från frysta musslor
  • 5 askar från frysta bär samt avokado
  • 9 toarullar
  • 2 knäckebrödsförpackningar

Därtill fanns det lite olika enstaka påsar från bovetemjöl, polenta, ris, tråg från tomater, 1 festis, en tvättmedelslåda, lappar från nya kläder, en ask från take-ayawmat, några chokladförpackningar och onödigast av allt: en sån där bärgrej för två take-away-koppar inklusive EN kopp.

Jag trodde ärligt talat att det skulle vara MER! Jag menar, vad har vi ätit denna månad om det bara är 6 fiskförpackningar? Samtidigt tänker jag att det är så många av dessa förpackningar som är helt onödiga, som jag ju vet hur man bara slipper. Sen återstår det att genomföra och göra det till en vana och inte falla tillbaka in i att ta en sån där dum dubbelkaffehållare…

Zero waste och årets projekt

Jag tänkte på detta med mellanstationerna ett varv till. Det ÄR störigt att de står överallt hos oss. Och kanske kanske behöver vi inte ha fullt så många ändå. Ett sätt att jobba med dem skulle ju kunna vara att minska innehållet i dem.

Detta kommer att bli årets projekt (som jag alltså drar igång en månad in i nya året) Att minska mängden utrensat, återvinning och sopor vi producerar. Min plan är att minska långsamt så att det inte känns jobbigt och därmed blir en bestående förändring. Jag kommer att skriva löpande om de förändringar vi gör och hur de fungerar i praktiken och i längden. Jag ska även läsa på i ämnet och kommer med en länklista inom kort.

Välkomna att hänga med på årets projekt!