Ny vårstil? – eller en enkelresa ner i kapitalismens käftar.

Häromdagen åkte jag buss och tåg med morgonpendlarna här i stan. Jag brukar sällan vara ute i kollektivtrafiken så tidigt annars så jag hade inte tänkt på detta fenomen så noga innan.

I alla fall, jag hade vanlig mammaledighetsuniform, stor barnvagn, leriga skor, jacka som sett sina bästa dagar inklusive ett skriande behov av att se insidan av en tvättmaskin. Barnet var väl ungefär i samma skick. Behöver jag ens säga att jag inte hade smink, håret hade jag inte tvättat sedan i mars samt allt satt lite på sne och hastigt ihopkraffsat.

Runt mig stod finklädda advokater (jag vet för jag pratade med dem) med klackskor, perfekt manikyr, snygga vårkappor och pärlor på koftan.

Jag kände mig såå fel och så smutsig och ovårdad. Och började genast anklaga mig själv med varför jag inte tog tag i mitt yttre, borde jag kanske köpa en ny jacka? Och hur skulle det egentligen vara med ett besök hos frisören?

Men sen blev jag arg! Varför ska vi kvinnor vara så inkörda med att man måste vårda sitt yttre?!? Som att utseendet är ett självändamål och ett projekt. Kroppen ska tuktas och tämjas och pressas ner i obekväma klackskor och snygga figursydda jackor. Och om man inte gör det, då ska man skämmas och känna sig dålig på en proppfull buss en onsdagmorgon före 8.

Och varför måste jag jämföra mig med dem? Jag har ingen klädkod på mitt jobb. (jag har ju inte ens ett jobb) och inget tvång på att se ut på ett visst sätt. Ändå känner jag av pressen otroligt tydligt!
Det värsta är nästan att om jag ändå piffar och rättar in mig i idealet då ursäktar jag det med att jag ju GIVETVIS gör det för min egen skull. Att jag trivs bäst själv när jag också faller för patriarkatets skönhetsnormer. Att jag ju rakar benen för att det känns bra och stylar mig för att jag vill KÄNNA mig fin.

Och så börjar jag tänka på vad jag ska konsumera för att uppnå idealet. Hur mycket pengar jag ska plöja ner i någon skammande himlans modeindustri och strö över kapitalismens käftar.

Är så trött på detta! Och på samma gång trött på mig själv för att jag 1. måste vara så himla motvals och inte bara kan rätta in mig och slippa tänka. Samt 2. hela tiden går på detta. Om och om igen! Om jag nu ska vara så alternativ, varför känner jag också att det är så jobbigt?

Så, blir det någon ny vårstil? Troligen inte.

Enkelresan då? Jo, men den har vi väl alla gjort på något sätt. Förhoppningsvis är det inte en enkelresa utan ett fall som följs av en långsam och tydligen rätt mödosam uppförsbacke för att rädda sig själv, planeten och allas förstånd.

”Jag kan inte ha den typen av negativ energi i mitt liv”

Sa en vän häromdagen. Hen menade visserligen inte att det var jag som var den negativa energin, hen försökte inte rensa ut just mig, men jag tog väldigt illa vid mig. Och det fick mig att tänka ett par varv på detta med att ha negativ energi i sitt liv. Vad betyder det? Vad är det ens en gång?

Jag har sett snacket om att rensa ut negativ energi, att eliminera energitjuvar, att bli av med saker som stjäl ens energi och glädje. Ibland är det på tal om att plocka undan stök och prylar, men skrämmande ofta handlar det om människor. Att rensa bort människor som man inte tycker ger en något. Rensa bland sina relationer så de som kräver mer än de ger, avslutas.

I mina öron låter det helt fruktansvärt. Och då får jag höra att jag är vek eller konflikträdd, klen eller bara korkad som låter någon annan stjäla min energi.

Men – jag ser det inte alls så. En relation till en människa tycker jag att man har i vått och i torrt. Ibland ger relationen energi och ibland kräver den. Ibland är det man själv som behöver förståelse, någon som lyssnar på en skitsnack och tar hand om en. Någon som tröstar och förstår. Ibland ger man förståelse, visar tålamod och tröstar. Skulle det krävas att man hela tiden får energi av en relation skulle man aldrig kunna visa sig svag och behövande.

Men det är ju när vågskålen slår över, när det blir att man hela tiden ger. Det är då man ska lämna – säger någon nu.

Fast nej, det tycker inte jag ändå. Vissa relationer kräver nästan hela tiden. Men vem har sagt att givandet inte också är bra för en? Hur kan man säga att endast i relationer där jag får energi tillbaka är bra för mig? Det tror inte jag man kan. Ibland är det de relationerna som kräver allra mest av en som är de mest givande för ens personliga utveckling. Med det menar jag inte att man alltid måste hitta ett sätt att ”vinna” på en relation. Varesig det är energi, personlig utveckling eller något materiellt. Man kan helt enkelt inte veta. Livet är så komplicerat sammanvävt och består av så många komplexa delar att man inte innan kan säga: detta kommer att ge mig det här. Det vet jag inte innan.

I skolan hade jag ett par relationer som krävde otroligt mycket av mig. Det kändes som att jag gav och gav och gav och hela tiden var tillgänglig, kunde trösta, förstå, lyssna och älta. Det var typiska relationer som idag, i den individualistiska tidsanda vi lever i, skulle blivit föremål för utrensade av negativ energi. Idag är jag oerhört glad att jag ändå hade dem. Att jag inte lämnade, avslutade eller rensade bort. De där tillfällena när jag var tvungen att sätta mig själv åt sidan, hantera någon annans ångest, lyssna på ältandet som kunde pågå i timmar, det är de som ger mig referenspunkt idag. Jag kan föreställa mig hur det känns att vara på en dålig plats i livet. Jag vet att ångesten kan vara avgrundsdjup. Jag vet att människor inte gör saker utan anledning. Och att det finns anledningar och logik som jag själv aldrig någonsin kunnat tänka ut eller resonera mig fram till. Jag lyssnade i evighet och stod ut. Fast det inte gav mig någon energi, fast det ibland lämnade mig helt dränerad. Och jag vill aldrig någonsin ha det ogjort. Jag hoppas att jag aldrig kommer att rensa bort några relationer. Att jag aldrig kommer att säga: jag kan inte ha den typen av negativ energi i mitt liv.

I perioder simmar jag själv förtvivlat för att hålla mig ovanför ytan. Min stora skräck och anledningen till att jag inte vågar prata om det mer, är ju att bli bortrensad. Hur kan jag veta att jag inte tar mer än jag ger?

Jag har haft ett par vänner med smärtsamma uppbrott att hantera de senaste åren. Perioder av stort mörker, massor med ångest och relationer som kräver så mycket att de nästan kväver. Men sedan tar ju den mörka perioden slut. Kanske tar det fem år. Fem år av givande och energikrävande. Ska man som vän ge upp då? Nej, nu har du krävt för mycket, nu får du klara dig själv. För mig är inte det vänskap. För mig är det knappt ens en relation, eller mänskligt. För mig låter det som ett företag. En maskin. Som ska effektiviseras och göra vinst. Som räknar ut: nu har du satt in såhär mycket i vårt vänskapskonto, då har du rätt att ta ut lika mycket.

Men jag är ingen maskin. Jag är ingen löpandebandverksamhet. Jag behöver inte göra någon vinst. Det enda jag vill är att vara en del av ett mänskligt sammanhang. Att ingå och känna mig delaktig och betydelsefull. Och då behöver jag inte veta att alla mina relationer ger mig något att ta ut. Jag siktar inte på att gå plus så därför spelar ett par minusposter inte någon roll. De är en del av livet och livet vore inget utan alla dess delar.

Meningen med livet #2

Nu är det vår på gång igen, och jag känner de där meningen med livet-tankarna komma krypande. Våren ger livet åter, visst. Men för mig kommer den alltid tillsammans med frågan: ja, livet kommer tillbaka. Men till vilken nytta?

Vi tittade på idévärlden häromdagen, det var en gammalt avsnitt om psykisk ohälsa. Tesen förstod jag som att det skrivs ut för mycket läkemedel och delas ut för många diagnoser, ett visst mått av lidande ingår i att vara människa. Försvaret var att samhällssystemet bygger på diagnoser. Väldigt förenklat.

Så vi fastnade i ett långt samtal om meningen med livet och hur man egentligen är funtad. Dagen efter fortsatte vi samtalet med ett par vänner till oss.

För mig finns inte meningen med livet. Det betyder inte att jag inte kan vara glad eller lycklig eller tacksam eller inse mina privilegier. Det betyder bara att fast jag är glad i stunden vet jag ändå, längst in, att livet är meningslöst.

Men du som tror på Gud, hur kan du tycka att livet är meningslöst?

Jag skulle hellre vilja fråga det omvända, hur skulle jag någonsin kunna klara mig om jag inte i alla fall trodde på Gud? Hur kan ni, som inte tror, orka med? Var finner ni tröst i meningslösheten?

Fast de andra tre behövde inte finna någon tröst, för de tror ju inte att livet är meningslöst. Och jag tänker att det är ju bara som de inbillar sig, de lurar sig själva. Samtidigt som det är deras åsikter som håller mig uppe. Det finns faktiskt människor som tycker att det finns en mening. Och för dem måste man fortsätta simma och kämpa och inte sjunka ner i det där svarta hålet.

Det är som att jag har för hög densitet, för att använda liknelsen från idévärlden. Jag flyter inte av mig själv utan måste hela tiden simma för att inte sjunka. Ibland får jag upp tillräckligt med fart för att flyta en bit utan ansträngning men resten av tiden måste jag aktivt simma. Och ibland är det otroligt utmattande.

Ofta använder jag mig av fart-taktiken, går livet bara fort hinner jag inte med att sjunka.

Har du inte provat mediciner då? frågar kompisen som är läkare. Nej, det har jag inte. Och det tror jag inte jag behöver heller. Detta är inte en klinisk depression. Det är bara det att livet inte HAR någon mening. Det är inte något man kan medicinera bort, sa jag. Och insåg att jag lät ju halvt galen. Och väldigt tvärsäker.

Jag kämpar med att inte projicera på mina barn. Att låta dem ha sin egen mening med sitt eget liv. Att inte pracka på dem fart-taktiken eftersom jag tror att den i längden inte är så hälsosam. Att inte låta dem leva på bekräftelsebränsle utan att veta i grunden att de är värdefulla och har en mening.

Men hur ska jag kunna svara, den dagen de frågar: Mamma, vad är meningen med livet?

Ska jag då svara: den finner du inom dig. Och lämna dem ensamma med grubbleriet.

Eller: det finns ingen mening. Och låta dem våndas som jag.

Eller: mening med livet är att få barn. Och låta dem bära ansvaret för min mening med livet?

Jag vet inte, det är ju det som är essensen. Kanske finns det en mening. Kanske inte. Om den finns hoppas jag att jag ska hitta den tillslut.

Så länge fortsätter jag simma.

Tygblöjor – avslutning

Pjuu, det var alla tygblöjor det! Det känns lite som att jag levt i en tygblöjevärld det senaste året. Förutom att jag haft tygblöjor på mitt eget barn är jag med i föreningen Blöjupproret och sitter till och med i styrelsen. I styrelsen är det mest medlemsarbete och formalia men hela föreningen andas ju såklart tygblöjor (och EC) så mycket snack om tygblöjor blir det!

Jag har lärt mig oerhört mycket om detta lilla ämne och är både fascinerad och lite besviken att jag missade detta med första barnet. Men föreningen var helt ny när han föddes och mycket liten. Dessutom har intresset för tygblöjor ökat mycket stort de senaste åren så det är en helt annan tid nu. Det kommer nya märken och varianter hela tiden så för den som börjar nu finns ju hur mycket som helst att välja på.

Jag hoppas att någon har blivit lite inspirerad till att börja med tyg efter att ha läst min mastodont-serie. Är det några frågor, så bara maila! Jag skulle bli jätteglad för tygblöjemail! 🙂

Nästa vecka ska jag skriva om något annat, nu får det vara slut på tygblöjesnacket för denna gång.

Tygblöjor – för alla?

Med mitt första barn vågade jag inte tro att det skulle vara realiskt att ha tyg när vi inte har tvättmaskin. Att de som bara har tillgång till gemensam tvättstuga därför skulle vara exkluderade från tygblöjevärlden. Nu med andra barnet vet jag att det inte är så. Det har till och med varit en fördel för oss att ha tvättstuga gemensamt. I vår tvättstuga finns ett rejält torkrum och en stark tumlare. Dessutom industritvättmaskiner som går mycket snabbare än de man har hemma. Vi lägger rätt mycket tid på att tvätta men å andra sidan blir vi klara på våra sju timmar, hade vi haft maskin hemma hade vi tvättat lite varje dag samt haft en konstant torkställning med tygblöjor. Många tygblöjor torkar väldigt långsamt och två – tre dagar är inte ovanligt för de tjockades AiO och formsydda.

Däremot är det ingen idé att hemla med att det tar mycket tid att sköta blöjorna. Just i bytögonblicket är det väldigt liten skillnad enligt mig men tvätt, tork, vik och förvaring är stora tidsåtgånger. Det tycker jag man ska veta om och det är inte samma tidsåtgång som med engångs. Det är ju bara att jämföra med att äta på engångstallrikar. Såklart går det fortare än att diska porslin varje dag. Men för den sakens skull vill man ju inte ha papptallrik varje dag.

För mig har det inte varit något negativt. Alltså vi tvättade som galningar med hjärtegrynet med trots engångs. Med honom hade vi läckande blöjor nästan varje dag i perioder och det var nästan värre. Alltså då har man ju ingen koll på var det läcker. Läcker det i sängen kan man behöva tvätta hela sängen med täcken, madrass och allt, flera gånger i veckan. Jämfört med det är det ju en baggis att tvätta nån extra maskin med tygblöjor.

Vill man inte ha tygblöjor finns ändå två smarta tygblöjegrejer som jag tycker alla föräldrar borde anamma. Först – en skalblöja kan sättas över en engångs och då eliminera läckage. Jättebra för nattläckande engångs som kanske inte är fulla utan bara lite på sned. En ullbyxa kan användas som rumpvärmare under vintern. Mycket bra för småbarn som sitter still, som i gungan, pulkan eller på det svinkalla kyrkgolvet på sångstunden. En wet-bag kan användas till så många olika barnrelaterade saker att jag hade kunnat ha hur många som helst! En för blöta badkläder efter babysimmet. En på förskolan för att ta hem blöta eller kissade kläder. En under vagnen för att slippa blöt filt eller blöta ombyteskläder. En i skötväskan för att kunna ta hem kissade eller blöta kläder. Detta kommer bli min nya perfekt present till alla nyblivna föräldrar, en wetbag!

Och det finns inget som säger att man måste ha tyg på heltid bara för att man vill ha nån liten vacker tygblöja att lägga ögonen på. I början hade vi mycket få blöjor. Då använde vi dem helt enkelt i kombination med engångs. Varje sparad engångs är en vinst för miljön tänker jag. Efterhand som jag fattade lite mer och hittade roliga köpte jag på mig de jag ville prova. Nu när allt ska säljas har jag en proppfull Ikea-kasse. Den stora kassen alltså. Jag har inte provat allt, men många olika!

Så – är du det minsta nyfiken på tygblöjor. Köp en och prova! Kanske är det inte alls rätt för familjen och barnet, men kanske är det just det som ni letat efter!

Tygblöjor – tillbehör

Snappi – är en lös fästanordning för att fästa ihop vikblöjor eller prefolds. Den är gjord av en strechig plast och har hakar på undersidan av de tre armarna.

Vikblöja med snappi

Wetbag – en påse gjord av PUL-tyg som är tät för vätska och därför passar bra att förvara använda tygblöjor i på väg hem eller i väntan på tvätt. Också utmärkt för att förvara andra saker som är blöta, som badkläder eller kläder som blivit blöta av vattenlek på förskolan. Eller saker som inte ska bli blöta, som extra kläder, filten under vagnen osv. Helt enkelt en alldeles utmärkt påse som skulle komma till användning i alla barnfamiljer. Påsarna finns både med dragsko och dragkedja och i alla möjliga storlekar. Vi har en liten som är perfekt för ett ombyte och en stor som vi haft för använda blöjor på utflykt. Nu kommer den att förvandlas till badklädespåse efter att ha åkt ett varv i tvättmaskinen.

Påsarna kan tvättas i maskin precis som tygblöjorna. Ibland när man köper blöjor kommer de i en liten wetbag. Så var det med den lilla påsen på bilden, den är av samma tyg som en av våra AiO och kom med när jag köpte den.

Rispapper – ett tunt papper av risstärkelse som man kan lägga i blöjan och använda för att lättare ta ut bajs. Passar bra för barn som bajsar ofta och löst och underlättar hanteringen. Papprets lyfts ut, töms i toan (om det går) och slängs sedan i soporna. Man kan kompostera rispappret men i Sverige är det inte tillåtet att lägga mänsklig avföring i komposten av smittskyddsskäl.

Har det bara kommit kiss på pappret kan man skölja ur det och låta torka och sedan använda igen.

Vissa barn tål inte att ha rispappret mot huden och får utslag, som mitt barn.

Papprena kommer på rulle och rivs av efter perforering.

Såhär ser det ut när pappret är vikt runt tungorna på en AiO.

Tygblöjor – tvätt och skötsel

Jag har en vän som vill ha tygblöjor till sitt kommande barn. Men bara om det går att tvätta i 90 grader! För annars blir det inte rent, sa hon. Oj, där fick jag dåligt samvete. Vi har aldrig kört några blöjor i 90 grader, det är ju knappt att jag kört något alls i så varmt. Men såklart rekade jag, vilka delar av blöjorna tål så höga temperaturer?

Och visst går det. Alla vikblöjor, knytblöjor och inlägg som är i 100% bomull eller hampa tål 90 grader. Vissa av de amerikanska märkena ska gå att köra hela AiO i 90 grader.

Men här hemma, här har vi nöjt oss med 60 grader för allt. Alla delar med PUL eller knappar hängtorkas i vårt stora torkrum. Resten åker torktumlare.

Tvättmedlet ska vara utan parfym, zeoliter och fosfat och ha under 5% tvålmängd för att slita så lite som möjligt på blöjorna och säkerställa att allt tvättmedel skölj ur. När det är ens egna blöjor kan man ju prova sig fram med vad som funkar, det beror på vilket slags vatten man har och vilken slags maskin. Vi hade fått höra att man skulle använda mycket lite tvättmedel men tyckte inte det blev rent då. Våra maskiner verkar dock skölja bra så det är inget problem att använda full mängd tvättmedel, det hinner sköljas ur ändå.

Sköljmedel ska inte användas eftersom det kan göra att torrskikt och inlägg i syntet sätter igen och blir för täta. Sköljmedel ska man ju undvika över huvudtaget och absolut till barnens grejer tycker jag. Det innehåller allergiframkallande ämnen som man inte vill ha nära sina barn och särskilt inte i blöjregionen.

Om man misstänker att blöjorna blivit igensatta kan man droppa lite vatten på och se vad som händer. Om det pärlar sig och inte sugs upp även när man trycker på blöjan är den troligen igensatt. Behandla med diskmedel och tvätta sedan igen.

Vi kör en vanligt 60 tvätt med förtvätt och extra skölj. Vi proppar inte maskinen full utan låter det vara lite luftigt. Dessutom sköljer vi alla blöjor innan tvätt eftersom vi inte tvättar så ofta.

Två tygblöjebebbar hjälps åt med tvätten. TV PUL-skal med vikis och snappi, TH G-diapers, hemsytt inlägg.

Om man läser rekommendationerna för att sköta tygblöjor ingår oftast att man ska kunna tvätta var 3-4 dag. Det kan inte vi. Det var en av anledningarna till att vi aldrig vågade prova tyg med hjärtegrynet. Med lilla hjärtat var jag modigare och tänkte bara att det SKA gå. Och det går! Vi har sköljt alla blöjor i kallt vatten och hängt på tork. Efter 6-7 dagar tvättar vi allt. Ibland har det luktat lite om vi sköljt ur dem dåligt. Då har vi lagt ut blöjorna på balkongen. Verkligen inga problem alls. När de är torra igen går de ner i tvättpåsen i väntan på tvätt. Vi har aldrig haft problem med att lukt kvarstår efter tvätt som många säger att det ska bli efter så många dagar, eller mögel.

G-diapers var perfekt för oss på resa i somras eftersom det blev så lite tvätt. Jag tvättade i handfatet och hängde på tork på hotellets handdukstork. 

I tygblöjegruppen på facebook finns massor med råd om hur man kan göra om blöjorna luktar eller är igensatta. Kontentan verkar vara: använd inte för mycket tvättmedel som inte hinner sköljas ur. Tvätta så varmt det går. Låt torka ordentligt.

I sommarstugan kunde blöjorna torka ute under kastanjen. Jag tvättade i en hink varje kväll och hängde upp. 

Hemma fick det bli spaljén på balkongen. En liten hjälpte också till. 

Ett tillägg om bajs. Tydligen kan man låta amningsbajs vara kvar, det går bort i maskinen. Så har vi inte gjort eftersom vi inte har egen tvättstuga och jag har varit lite nojig om vad grannarna ska tycka. Så fort bajset blev fast började vi hälla ut det i toaletten (det ska man ju göra med engångsblöjor med men tror inte jag känner någon utom jag själv som gör det, tips till engångsanvändare – det luktar mycket mindre!) Alltså inget bajs i tvättmaskinen för oss. Även när vi haft annan slags bajstvätt, oberoende av amnings eller inte, har vi sköljt bort innan tvätt. För oss känns det rätt men förstår ju att det är bekvämt att slippa.

Vill man förenkla bajshanteringen kan man ha ett rispapper i blöjan så man kan lyfta ut bajset och slänga i papperskorgen (fasta bitar i toan). Vårt lillbarn fick lite utslag av rispappret så det funkade inte för oss. Dessutom tyckte jag det var klart överflödigt. När det var amningsbajs hade vi det mest i toan pga EC och i EC-vägringsperioden var det så fast att det bara var att hälla ut i toan.

Man kan också skrapa bort bajset ner i toan eller skölja ner det i toan med duschslangen, vår duschslang når till toan så denna metod har vi använt en del.

Efter tvätt och tork ska det vikas lite och pockets ska packas med inlägg. Vi stryker inte våra vikblöjor (utom inför försäljning och när mormor kommer hit och stryker allt! 🙂 ) utan torktumlar dem och sedan bara viker limpvikningen. Jag har dock hört att de suger bättre strukna och det är ju mycket lättare att vika andra vik med strukna.

Provade ett tag denna gamla badrumshylla från min pappas studentrum. Här fick alla plats!

De rena blöjorna förvarar vi i badrummet, inlägg i en rullvagn och AiO, pockets och skal i en trälåda på bänken bredvid skötbordet.

Piffat och fint innan vi hade så många blöjs.

Jag har sett massor med vackra smarta förvaringar i tygblöjegruppen så kolla där om inspiration saknas. En dvd-hylla är tydligen perfekt för ändamålet, likaså äppellådor.

 

Tygblöjor – vikblöjor

Vikblöjor är ett tygstycke som man viker för att forma en blöja. Det finns massor av olika sätt att vika (länken går till Blöjupprorets samling med olika vik) och detta är därför ett flexibelt system där man kan använda samma vikblöjor vikta på olika sätt genom hela blöjperioden. Materialet är bomull och det ska vara rutvävt för att fungera bäst. Jag har själv försökt med tillklippt lakansväv men det var inte alls samma effekt.

Vikblöjan är alltså endast en sugande del. För att få en komplett blöja krävs någon slags fästanordning samt tätskikt.

Vikblöjor kommer i olika storlek och i olika färger och mönster. Hela blöjan ska bytas efter varje användning. Eftersom den är helt i bomull går det bra att tvätta i 90 grader eller till och med koka blöjorna för att få rent. Det kan ju vara ett bra alternativ när man inte har tillgång till tvättmaskin. Också bra att använda om man vill ha tyg på ett magsjukt barn eller om barnet har mask eller andra magsjukdomar. Vid kokning får man ju död på alla bakterier.

Vikblöjor är billiga i inköp, lätta att tvätta och torkar mycket snabbt. De kräver lite mer hantering eftersom de ska vikas innan användning. Jag viker efter tvätt innan jag lägger dem på förvaring. Skulle jag vika inför varje byte hinner ju barnet springa iväg för länge sedan.

Fästet kan vara snappi, som är en lite elastisk plastgrej med tre armar med hakar på. Den hakar man fast i tre punkter på blöjan (sida, sida och mitten) så det sitter bra. Det skulle också funka med en sån där spänngrej man har till elastisk linda men som bara har två armar. Samma princip alltså.

Snappi finns i olika storlekar för att passa vid olika ålder.

Blöjnål funkar också, det har vi inte haft så det har jag ingen bild på. Jag har hört att man kan använda en bred resår, tyg kalsongresår och trä över blöjan. Viker man bra kan det gå att hoppa över fästet och bara ha tätskikt utanpå som då gör att blöjan sitter uppe

Här är en klassisk trekantsvikning, snappin ligger bredvid.

Ihopsatt med snappi.


Vi har mest använt limpvikning. Då viker man bara tyget på två eller tre så många gånger man tycker är lagom tills man får ett bra inlägg. Inlägget kan man ha i pocket, skal, ullskal, Ai3 eller som extra boost i en formsydd om man vill ha mycket sug.

För att göra vikblöjan ännu mer effektiv kan man vika in ett extra inlägg inuti viket. Många använder små frottéhanddukar till detta.

Många vikblöjor säljs som kräkdukar eller med anvisning att man ska ha dem som underlägg på skötbordet eller solskydd för vagnen. Är det kvadratisk, rutvävd bomull funkar det ändå som vikblöja. Jag tror att vissa företag inte vill skriva på dessa att det är tygblöjor eftersom de då skulle kunna uppfattas som ohygieniska att torka kräk med. Själv tycker jag det är sak samma. Jag skulle ju inte använda en vikblöja som jag haft som blöja att torka munnar med men är den ny är det ju inga problem. Till min vän som ska ha barn i vår och visat smått intresse för tygblöjor kommer jag ge en rejäl packe vikblöjor. Då kan de ändå få användning för dem även om tygblöjeintresset svalnar. Och jag kan ju alltid hoppas att jag ska få en ny partner in crime i mitt tygblöjande 🙂

Tygblöjor – Inlägg och prefolds

Ett inlägg är en lös, sugan del som man lägger inuti ett PUL-skal, ullskal eller Ai3. Inlägg kommer i olika storlek, tjocklek, material och form. Ibland finns det torrskikt medsytt i inlägget. På vissa är det olika torrskikt på olika sidor, andra har med torrskikt på ena och utan på andra. Vissa inlägg har knappar så man kan knäppa fast i ett PUL-skal (kallas även All in 2). Eftersom olika märken har olika knappsystem kräver det att man har skal och inlägg från samma tillverkare. Ibland kan man också knäppa ihop flera inlägg för att få ett tjockare samtidigt som man kan ta isär vid tvätt.

När jag lånat blöjor från Blöjoteket och provat har sådana Ai2 varit mina favoriter. Hade jag köpt tygblöjor igen hade jag satsat på dem. Eftersom systemen ofta är dyra i inköp har jag inte ägt några själv.

Inlägg går lätt att göra själv och jag har provat lite olika varianter. Bäst blev ett med fyra lager rätt tunn bomullsfrotté och överst ett lager lakansväv. Jag gjorde olika former och tyckte det med rundade kanter, samma tjocklek på hela och ganska långt blev bäst.

  1. T-format inlägg i bomull – detta är ett av våra favoriter. Jag köpte ett paket med sådana här innan jag var så inläst på tygblöjor. Jag köpte det mycket billigt på tradera, 23 inlägg och 7 PUL-skal. Jag trodde först att det var skalen som var det jag ville åt, men de visade sig vara i gigantiska storlekar (flera passar inte ens nu när barnet är nästan 18 månader) Inläggen har varit superbra och har i perioder varit våra bästa. Jag har inte sett nytillverkade sådana här någonstans men vill ändå slå ett slag för dessa. De ser inte ut att vara så svårt att sy själv heller. Modellen är gammal förstod jag av orginalförpackningen som kom med.

2. Hemsytt inlägg av fyra lager bomullsfrotté och ett lager lakan. Dessa har vi också i mass och har använt som boost tillsammans med g-diapers orginal eller de T-formade.

3. Två olika längder på inlägg i bambuviskos. Dessa kom med när jag köpte pockets och är mjuka och fina. Vi använde oftast inte båda i pocketen utan ett räckte.

4. Microfiberinlägg som också kom med i en pocket. Helt i plast och tydligen släpper de en del partiklar till vattnet när man tvättar. Dessa är visserligen mjuka i början, så småningom visar de sin rätta sida och när de blir gamla blir känslan av golvmopp överväldigande. En gång köpte jag begagnade (i rätt dåligt skick, det var ingen bra affär) AiO och fick med två jättegamla microfiberinlägg. Grånade och stenhårda. De gick rakt i soporna faktiskt. Köp inte sådana här är mitt råd. Det finns så mycket bättre inlägg och vi behöver inte mer plast i vårat tvättvatten.

5 – 6. G-diapers orginalinlägg. Först syns torrskiktssidan upp och sedan med bomullssidan. Dessa är de inlägg som företaget G-diapers säljer till sina blöjor. De passar perfekt för just deras blöjsystem och även om man kan ha dem i andra skal men tycker inte jag de varit super till de. Till deras egna dock, helt perfekt! När vårt barn kissade mindre räckte det med ett sådant här i en G-diapers och senare boostade vi med ett hemsytt under.

7. Timglasformat inlägg från Grovia med torrskikt. Detta köpte jag för att prova knappsystemet i ett Grovia-skal jag köpt begagnat. Det visade sig dock att knapparna ändå inte passade så det var en missräkning. Just detta inlägg har jag inte gillat nått vidare. Det är rätt hårt och stelt.

8. Bomulls-liner. Ett tunt inlägg i bomull som snarare är mer liner än inlägg. Man kan alltså ha det som extra inuti en blöja eller ovanpå ett annat inlägg. Exempelvis om man har en pocket med torrskikt och vill ha bomull mot barnets hud. Också bra om man i perioder behöver använda salva på barnet och inte vill att blöjorna ska sätta igen som vissa plastmaterial gör av salva.

9 – 10. Inlägg jag köpt begagnat och inte vet märke på. Kanske hemsytt? De har blivit rätt sneda men funkar ändå. nr 9 är med bomullssida uppåt och nr 10 med torrskikt som heter coolmax. Det är samma, nätliknande material som kan finnas i sportkläder

11. Tunn bomullsliner, timglasformat

12. Torrskikt, jag tror att det är bambuviskos. Lurvigt och till för att ge torr känsla för barnet. Används inuti en blöja eftersom ensamma torrskikt inte suger knappt något alls. Det är ju meningen att vätskan ska släppas igenom och hamna under torrskiktet.

T-format inlägg i ett PUL-skal. Här ligger T-biten fram och i bakkant har jag vikt inlägget för att passa på längden.

I detta skal passar inlägget bättre åt andra hållet.

 

G-diapers orginalinlägg i en G-diaper.


Två prefolds som är ett mellanting mellan inlägg och vikblöja. De består av en tjockare del i mitten och två tunnare på sidorna. De tunnare viks in och då blir de såhär, som ett inlägg. Tanken är att man använder dem som limpvikt vikblöja men slipper vika massor.

Här ser man hur stora de är samt storleksskillnaden. Den övre är den storlek vi använt som inlägg. Den undre är en natt-prefold som vi aldrig fick att funka.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Man kan också använda dem såhär, som en trekantsvikt vikblöja. Storleksskillnaden syns på snappin. Den mindre hade möjligen passat en nyfödd men troligen varit för liten redan då.

I en Culla di Teby passar den mindre av våra prefolds helt perfekt.

Tygblöjor – formsydda

En formsydd blöja ser ut som en AiO eller engångs men består endast av sugande del och knäppning. För att blöjan ska hålla tätt krävs ett PUL-skal, ullbyxa eller ull-skal.(Det finns också formsydda med dold PUL innanför yttersta tyget. Vad som då blir skillnaden mot en AiO går mig förbi. Den som vet får gärna berätta!) De klassiska formsydda är i frotté, flanell eller något annat bomullstyg, bambu är också vanligt, och ofta vita utan mönster. Både one size och storleksbestämda finns och knäppningen kan vara kardborre, knappar eller blöjnål.

Hela blöjan ska tvättas efter varje användning.

Vi har inte använt formsydda så mycket så egentligen är jag kanske inte rätt person att uttala mig om detta. Många använder formsydda till natten för att hela blöjan är sugande. Inte som i AiO, pockets eller skal att sidorna kanske inte har så mycket sug eller något alls. Det finns formsydda med ficka så man kan stoppa dem med extra mycket sug, det tänker jag mig är bra för natten. Jag har också sett att det är bra att boosta upp dem när barnet blir äldre och kissar mer.

Om man byter vid varje kiss och kör utan kläder hemma går det ju fint att ha formsydd utan skal utanpå. Då blir det mindre bylsigt.

Storleksbestämd (i mitt exempel en i bomull från Little lamb, st L) Här är en formsydd med extra tunga i som man kan vika ut vid tvätt. Man knäpper med kardborre och hela blöjan är alltså i ett tjockare bomullsmaterial. Det gör att även flärparna är rätt tjocka och jag uppfattar den som bylsig. Vi tänkte ha den till natten men vårt barn hatar verkligen att vara blöt så det experimentet ledde bara till utmattade föräldrar eftersom vi fick byta blöja fem gånger varje natt. För någon annan är denna säkert en superbra nattblöja!

Så här ser den ut öppen, man ser att tungan är lika lång som hela blöjan. När resåren är utdragen och blöjan sitter på kommer tungan att passa perfekt innanför bakre kanten.

Här ser man att kardborrebandet på mittdelen är långt så man kan knäppa blöjan riktigt hårt eller riktigt löst.

Den ena flärpen har också kardborre på båda sidor så man kan sätta ihop ännu tajtare. Anledningen till att flärparna har dubbla kardborrar på insidan är att man ska knäppa ihop dem vid tvätt så de inte tar sönder saker i maskinen.

Såhär ska de knäppas ihop.

Redo för tvätt med tungan utvikt och flärparna ihopknäppta

One size (i mitt exempel en sidoknäppt från Alvehamn i bomull) På den här blöjan kan man likt några av mina AiO knäppa ihop framstycket så det blir kortare. Eftersom hela blöjan är gjord i ett tjockt bomullsmaterial blir det rätt tjockt.

Såhär ser blöjan ut öppen. På den här ska alltså flärparna knäppas på insidan av blöjan, precis som på Blueberry Side Snapp Simplex som var mitt exempel i AiO-inlägget.

På den här finns en ficka som man kan stoppa extra inlägg i. Jag tror att detta skulle vara en superbra nattblöja men som sagt, för oss funkar det inte.

One size (i exemplet en frottéblöja från Imse Vimse) Detta är en annan typ av one size där man istället för knappar kan vika ner bakstycket för att göra blöjan kortare.

Öppen ser den ut såhär. Man kan se att det finns en söm på bakstycket, efter sömmen är frottén tunnare och det är där man ska vika. På mitten av blöjan finns extra insydda inlägg som suger bra.

Såhär blir den när den är på minsta. Här har jag försökt få till flärparna bra men jag tror det går att få till betydligt bättre. Eftersom blöjan används i kombination med något ytterhöje gör det oftast inget att flärparna är lite så och så.

Här ser man knappraden på mittstycket, alla där är han-knappar. På färparna finns på ena en honknapp och den andra en hon och två hanknappar. Det gör att man kan knäppa dem lite olika och under varandra så det sitter bra.

Knytblöjor – är som en formsydd fast man knyter den med snöre kring midjan. Knytblöjor är oftast mer som ett inlägg eller en prefold i formen än en formsydd men har alltså knäppningen med i blöjan. Likt en formsydd ska knytblöjan kompletteras med ett skal för att hålla tätt. Vi har inte provat denna slags blöja men jag har hört att många har dem just i början.