Rensa ut – medveten konsumtion

Miljomarkning

Den här veckan blir det ett litet avbrott i rensandet med ännu en semestervecka. Det passar mig utmärkt bra och jag tänker att om rensningsenergin blir stor får jag väl helt enkelt rensa lite där jag får lust.

Istället för att rensa kan man passa på att reflektera över medveten konsumtion och hur man ska göra för att minimera nyköp.

Det finns många vägar till medveten konsumtion och många sätt att angripa problemet. Ett vanligt är att köpa miljömärkta varor. Då gäller det att hålla reda på alla olika märkningar och vad de står för, eller att bara lära sig de man tycker är acceptabla. Jag brukar kolla efter KRAV, MSC, GOTS och Fairtrade. De är de vanligaste och mest pålitliga tycker jag men som sagt, det finns massor om man bara vill lära sig.

Ett annat sätt är att köpa second hand eller byta saker med andra. Många kyrkor och välgörenhetsorganistioner har bra och prisvärda second hand affärer. Mina favoriter i Malmö är Beyond Retro, Da Capo och Myrorna på Ystadvägen. Men det finns många fler om man letar lite. För byten tycker jag att facebook har fungerat fantastiskt bra. I min bytesgrupp i Malmö är det bra snurr på kommersen och det är nästan alltid någon som vill ha ens saker.

Men för att begränsa inflödet av saker i stort, vi håller ju trots allt på att rensa med hjälp av boken, kan det vara värt att tänka på andra sätt att vara en medveten konsument. Till exempel genom att köpa bättre kvalité när man väl måste köpa nytt, och sedan vårda de befintliga sakerna mer noggrant. Jag tycker att det oftast lönar sig att ta skorna till skomakaren och få dem lagade. Då kanske de kan användas ytterligare en säsong innan nyköp är nödvändigt. Min skomakare är också ärlig nog att berätta när det inte kommer vara värt för mig att laga skor eller handväskor. Men då har jag i alla fall försökt.

Vill man inte köpa nytt kan man försöka tillverka det man behöver själv. Kanske genom att göra om något man redan har eller skapa av nytt material. För mig är detta sätt bara värt det med vissa saker. Jag har försökt sy egna kläder men eftersom jag inte är så duktig på att sy (än) blir jag oftast inte tillräckligt nöjd för att använda kläderna. Ett undantag var när jag gjorde om ett par plagg genom att bara korta dem. Alla dem har jag använt mycket och varit väldigt nöjd med.

Jag stickar och virkar också en del och då gäller det för mig mest att köpa tillräckligt bra kvalité på garnet för att jag ska bli nöjd. Min Timjanmössa användes hela vintern men Ramonan har inte blivit någon favorit.

ef83516a035e4a6d38eeb9fda7b7cb1f

Triangeln ovan tycker jag är en bra illustration av hur man kan tänka när man behöver/vill ha något nytt. Man börjar längst ned och om man måste kan man gå till nivån ovanför. Värt att veta är att ”thrift” i detta fall står för att köpa begagnat.

Jag kan rekommendera ett besök på den utmärka hemsidan medvetenkonsumtion.se Där kan man söka upp medvetna butiker i de flesta städer eller beställa skolmateria.

Pernilla som skriver bloggen Ekoenkelt publicerade ett inlägg i veckan som handlar om hållbarhet i stort. Inte bara ekomat och att inte köra en bränsleslukande bil utan om hållbarhet som en helhetsfråga. Mycket läsvärt.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Bilder från medvetenkonsumtion.se och Pinterest

Annonser

Sommargarderoben

IMG_20160622_101959

Äntligen tog jag tag i att göra iordning sommarens capsule wardrobe. Den här gången blev det lite fler plagg, 40 stycken valde jag ut. Jag tänker att jag inte ska göra om samma misstag som med vårens, där jag rensade ut ett flertal plagg under kapseltiden och därmed fick plocka in efterhand. En klassisk svensk sommar brukar ju också kunna bjuda på ganska skiftande väderlek som kräver lite olika kläder. Jag ska bara jobba tre dagar under denna kapselns sträckning (vad jag vet alltså, allt kan ju hända) så de dagarna måste ju också tänkas in i klädvalet. Övrig tid hade jag tänkt spendera på landet eller på stranden här i Malmö och då är klädkraven lite lägre. Ett par högtider finns också inplanerade, två dop, ett bröllop och en kräftskiva. Alla de tillfällena kommer jag ha min marinblå spetsklänning från mamalicious jag köpte under förra kapseln. Den har redan figurerat ett flertal gånger och verkar vara den perfekta finklänningen som duger till allt!

Jag har valt ut dessa 40 plagg:

Två jackor, en finare och en rosa vind/regnjacka. Den rosa börjar bli väldigt svår att stänga men den klarar ett par veckor till. Sedan kanske jag måste ta min sambos 🙂

IMG_20160625_204739

Den här urtjusiga kornblå jacka (bonus att den har rejält med magplats och en stor rosett bak) köpte jag på Tradera för ett par veckor sedan när jag tillslut insåg hur sliten min gamla såg ut. Tjejen jag köpte den av hade hittat den vintage i New York och jag blev genast kär i den. Till råga på allt hade försäljaren tid att möta mig för att lämna över så den kostade mig endast 75 :- Hittills är jag supernöjd men det återstår att se om den duger även som höstjacka.

Fyra par skor. Gympaskor (har nu ett par usla gamla men har just köpt ett par på Facebook som ska ersätta) sandaler (sjunger på sista versen men håller nog i sommar) ballerinas (också usla men orkar inte leta bättre. Funderar på ett par från Flattered eller att hoppas på att Kavat ska släppa några inför nästa säsong) flipflop (Havaiannas jag köpte i Brasilien för nästan 10 år sedan, håller än!)

Svarta jeans, jeanskjol, kort kjol, blommig kjol, mjukislångkjol (alltid på på landet) och tre par shorts (aprikosa, marinblå och svarta)

En finklänning. Vilka skor jag ska ha till är en gåta men jag satsar på att vädret visar mig.

Två kavajer, en rosarandig och en svart

Sex linnen, två vanliga som är lagom vida för magen och fyra amningslinnen. Ett är har så usel amningsfunktion att jag hoppas det ska gå sönder under sommaren så jag slipper amma i det, kanske strechen ger upp om jag använder det över megamage tänker jag.

Fyra vardagsklänningar/tunikor beroende på hur man ser det

Tre koftor, en rosa med knyt, en svart och en ljusgrå som från att ha varit vintergravidkofta blivit morgonrock/hemmakofta. Nya favoriten som kommer vara på varje dag under landetdagarna.

Resten små somriga toppar av olika slag. Alltså 1o stycken. Kanske är det mycket men när alla är i tunna, ljusa material och vi vistas ute dagarna i ända samt jag spiller på magen jämt behövs lite fler än vanligt…

IMG_20160625_205302

Sommarens it-plagg som jag planerar att spendera så mycket tid som möjligt i. Mjukiskjolen köpte jag i Brasilien för 10 år sedan och den är perfekt för lata landetdagar när jag inte vill ta av morgonrocken om jag inte måste. Koftan är från HMs gravidavdelning och den fäller lite. Men det gör ju inget om den ses som morgonrock och därför inte är på tillsammans med typ svarta jeans. Havaiannas också från Brasilien. Jag köpte fyra par till mig själv när jag var där och alla finns fortfarande kvar. De här gröna är mina favoriter. 

Jag har inte bestämt någon sluttid för denna kapsel än men tror att det kommer visa sig automatiskt när jag vill/behöver ta fram höstskorna.

Kapseln gjorde jag iordning i förra veckan när vi skulle packa inför midsommar och det visade sig vara en bra kombo. Alltså packa och fixa kapsel samtidigt. De plagg jag skulle ha med mig var ju tvungna att ingå och sedan var det bara att tänka till för resten av periodens behov. Det gav sig ganska lätt denna gången eftersom sommarens aktiviteter redan är någorlunda bokade.

Jag har inte tagit kort på alla plagg för sig den här gången. Dels för att ni redan sett många av dem och dels för att jag fotat och lagt upp de flesta på mitt instagram @handelsevis.

När den här kapseln kommit till sitt slut har jag haft kapselgarderob ett helt år. Hittills är jag mycket nöjd med systemet och jag kommer troligen att fortsätta. Dock behöver jag kanske systematisera övergången mellan de olika perioderna lite.

Här finns mina tidigare kapslar:

Höstgarderob 2015

Vintergarderob 2015/2016

Vårgarderob 2016

 

 

Vaskskrapa och kokosnöt

IMG_20160622_111701

En kökspryl som vi haft lite svårt att hitta plastfri är vaskskrapa. Visserligen kändes det inte som det viktigaste att byta ut eftersom den 1. inte har kontakt med mat (som ska ätas) och 2. inte är så stor och därför inte kräver så mycket plast. Dock syns den i köket, är oerhört ful och används rätt frekvent. För ett år sedan ungefär gjorde jag slag i saken och köpte en kokosnöt för att fylla funktionen. Jag hittade en instruktion till hur man skulle göra på Ihearteco och den funkade bra. Jag trodde aldrig nöten skulle dela sig bara genom att jag knackade lite på den med en hammare men det gjorde den minsann! Sedan hackade jag upp de tre hålen i botten med typ en mejsel eller nått, minns inte riktigt. Eftersom jag använde mig av de hål som naturligt finns i nöten var det inte svårt. I instruktionen finns också en kostnadsberäkning, dock baserad på att nöten används 6 månader. Jag kan redan säga att vår nöt kommer användas betydligt längre än så. Nu har jag redan använt nöten i ett år och är riktigt nöjd! Den är utmärkt till att skopa upp skalrester och liknande ur vasken och hålen i botten gör att vatten kan rinna ut. För små slafsrester som gröt och sånt är den inte så bra eftersom kanterna inte är flexibla som på en plastskrapa men jag brukar bara ta nöten och hälla lite vatten runt om så resterna samlas i bottensilen, sedan tömmer jag silen istället.

IMG_20160622_111720

Den största skillnaden för vaskskrapbruket är dock en inställning hos mig själv. Om inte skalen går omvägen via vasken behövs ju ingen skrapa och det blir inte äckligt i vasken om inte mat hamnar där. Numera skalar jag morötter och potatis direkt ner i kompostpåsen och när jag ska skära upp mycket frukt eller grönsaker har jag kompostpåsen (jag tar en ny) bredvid mig på köksbänken och lägger bara skalen rakt ner i den. Matresterna skrapar jag ner i kompostpåsen istället för att skölja ur. Det blir ju mer miljövänligt också!

När jag var liten bodde min kompis farmor och farfar i en stuga ute på landet. Där fanns ingen sophämtning och de försökte därför minimera hur mycket sopor de producerade. Man kan se det som att de var väldigt tidiga med zero waste eller att de var något ålderdomliga. När jag var liten såg jag det nog som det senare men nu har jag helt bytt åsikt. Jag tänker på hur de levde och de små knepen de hade för att minska sina sopor och ser det som en inspiration till att själv minska vårt hushålls sopor. De använde en kokosnöt som vaskskrapa, något som jag inte själv kom ihåg men som min mamma berättade när hon såg att vi gjort likadant.

Nu är jag väldigt imponerad av nötens hållbarhet. Ett år senare syns det ingen som helst skillnad på den och den kommer säkerligen att kunna gagna oss i många år framöver.

Rensa ut – hobbys och intressen

IMG_20160620_184340

Ännu en resningsvecka är här och nu är det ett ämne som kan generera riktigt mycket arbete för mig. Det ska handla om hobbys och intressen och tillhörande utrustning. I boken tar Eva-Maria upp flera sporter som exempel och även om jag inte vet så mycket om sport så låter det för mig som att de kan ha nästan oändligt antal tillbehör. Den enda idrottsliga aktivitet jag ägnar mig åt för tillfället är yoga. Just nu är det Iyengaryoga och just denna form kan vara ganska materialtät. Jag går nästan endast på studio och äger därför inga avancerade tillbehör.

För mitt yogautövande ser materiallistan ut såhär:

  • yogamatta med tillhörande hemmasydd transportpåse. Min yogamatta är av nått billighetsmärke och inte ett dugg ekologisk. På sikt ska jag skaffa en annan men just nu duger denna utmärkt. På sommaren yogar jag mycket ute på gräs (som på bilden som för övrigt är från dagens klass) och då vill jag ha en som jag kan lägga mitt i fågelskiten och sedan bara spola av. På studion finns lånemattor i mass. Min matta har även en mittlinje som är väldigt användbar. Jag var ganska rejält sned i ryggen när jag började yoga och det blir hela tiden bättre men det bygger på att jag använder linjen så jag verkligen ser hur jag sätter fötter och händer och inte går på känsla, då blir det bara banan och ledset paraply nämligen.
  • två set träningskläder med byxor, sporttopp, linne, långärmad tröja
  • ett set överdragskläder för hemvägen. Har inte bemödat mig med att skaffa några matchande utan har tagit överblivna kläder som är för slitna att ha till vardags.

Tidigare har jag utövat capoeira och ägde då tre sett capoeirakläder. När jag slutade kastade jag nästan allt, träningskläder som används mycket inte är så roliga att ha varken som reserv eller nostalgi. Jag har kvar ett par färgade byxor som jag använder som överdragsbyxor och mina graderingsrep. Börjar jag igen får jag köpa nytt. Lika bra tänker jag eftersom klubbarna har egna loggor man måste ha på sina kläder. Det är (oftast) inte okej att träna i någon annan klubbs kläder.

Från dans- och sambatiden finns en body, ett par sambaskor och en hög glitter kvar. Samba-dräkter görs inte så hållbara och går liksom åt och danskläderna förvandlades till yogakläder. Smidigt!

Simmat och tränat på gym har jag också gjort så springskor (som nu mest är lekplatsskor pga gravid) och simmarbaddräkt finns med. De används dock ibland så de får vara kvar. Knäskydden jag använt mycket till joggning slängs nu, de är också i kategorin ”saker som inte är roliga att spara pga ofräscht”. Behöver jag sådana igen, vill jag ha nya.

Jag hade ett gäng träningsband (vet inte riktigt vad de kallas men det är sånna där plastband man kan styrketräna med) i min träningslåda men de åkte ut allihop sist den gicks igenom eftersom de förvandlats till klibbigt plastdamm (!!!) Blääää!

Så det var idrott och sport det. Men det finns ju så många andra hobbys och intressen att ägna sig åt!

Ett är ju bloggen och bloggosfären, den kräver för mig endast dator så inget där att rensa.

IMG_20160502_171054 copy

Stickning och virkning håller jag också på med och har rätt mycket prylar till. Jag använder både nålar och garn som installationer i hemmet medan de inte används. Mönster och rundstickor har jag i en pärm, den är relativt nyorganiserad.

IMG_20160620_202931-2

Mitt stora uppdrag för veckan är allt pappers- och tygpysselmaterial. Jag pysslar gärna med papper och gör klippböcker eller scrapbooks samt en del enklare kort, för detta har jag massor med papper och tillbehör. Tyg finns också i mass och en symaskin (som har sin plats i ett kökskåp) Jag har ett helt skåp alldeles proppfullt med material och ordningen lämnar mycket att önska. Det senaste har jag faktiskt bara tryckt in mer och mer grejer efterhand som jag samlar på mig. När jag sedan ska använda sakerna letar jag febrilt och förvärrar kaoset ännu mer. Jag har försökt med olika system under åren men nu har jag bestämt mig för att det får vara nog! Nu beställer jag ett rejält gäng förvaringslådor från Ikea och får ordning på allt. Det är ju inte gratis och knappast eko men jag tror ändå det är värt det. Nu har jag suckat över detta stök tillräckligt många år.

För att beställa rätt antal grejer har jag gjort en skiss:

IMG_20160620_202626

Det är troligen lite svårt att se men det är kanske inte det viktigaste. Jag började med att tänka igenom vilken slags förvaring jag ville ha och kom fram till mappar, små lådor och ett par stora. Sedan mätte jag hyllorna och räknade ut vilken slags förvaring som får plats var. För att det inte ska bli fel ritade jag in allt på den plats jag tänk ha det. För mig var det själva skåpet som satte begränsningarna. Hyllplanen går inte att flytta, är lite olika stora samt tål olika mycket vikt. Värt att tänka på när man planerar. Tillslut räknade jag antalet av varje låda och klickade hem valda grejer på Ikea. Att det blev just Ikea var för att de hade förvaring med lämpliga mått. De flesta andra butiker hade inte lådor som var så djupa och då tyckte jag att det skulle bli för mycket outnyttjat utrymme.

Vi förvarar förutom mina pysselgrejer även familjens alla sällskapsspel i skåpet. För att de ska får plats även i fortsättningen mätte jag hur stor plats de behöver samt ritade in dem på översta hyllan.

När alla mina lådor kommer ska jag roa mig med att lägga fint och samtidigt slänga ut saker som inte hör till eller som har förlorat sin pysseldragningskraft. Återkommer med resultat!

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Oj, vad stor den är!

Vilken stor mage! Är du verkligen bara i 25e veckan? Ojoj, det där ser ut att bli tvillingar! Ja du växer minsann för varje dag! 

De senaste veckorna har jag plötsligt börjat få kommentarer om hur min gravidmage ser ut nästan dagligen. Kanske har magen haft en tillväxtspurt eller så är det sommarkläderna som sitter tajtare, jag vet inte. Kontentan är i alla fall att jag hela tiden får höra kommentarer från vänner, bekanta, okända och ja, alla möjliga om hur min mage ser ut. För att behålla mitt eget mentala lugn har jag roat mig med att gruppera kommenterarna i tre kategorier. När jag kan se anledningen till att de bara måste säga något om min magstorlek är det lättare för mig att svara trevligt och inte explodera av den ständiga kroppsbedömningen.

Nostalgikern: Ser min mage och kommer genast att tänka på sin egen/sin partners/sin vänas gravidmage och blir nostalgisk och tänker tillbaka på den tiden. Ett litet nostalgiglimmer uppstår i ögonen på personen och hen vill mycket gärna berätta om hur det var då och varför. Från nostalgikern får jag höra rosenskimrande berättelser om hur fin magen var, hur perfekt bebisen blev och hur underbar förlossningen var. Intressant att även mammor som bara var gravida förra året eller kanske i våras redan kvalar in bland nostalgikerna. Besvaras med att lyssna på historien, ställa små följdfrågor vid rätt tillfälle så nostalgikern får berätta sin berättelse till slut och sedan är redo för annan konversation.

Kommentarerna kan vara: Men oj vilken mage! Min/min frus var precis så där rund och stor just innan förlossningen, är du bara i vecka 25?!? Ja, då kanske det är tvillingar, när jag/min fru var gravid sa alla… (förlorar sig själv i lång utläggning om svunna tider)

Din mage är så rund, så där rund var inte min. Min mage var mer såhär… (visar med händerna eller håller ut kläderna så jag verkligen förstår)

Tänk ändå så fint det är med en sådär stor mage. Min mage var precis… (något av ovan alternativ på fortsättning)

Så perfekt att vara gravid nu så bebisen kommer till hösten, det var så bra för mig/oss/min kompis med… (på grund av följande anledning…. Exakt detta hörde jag även förra graviditen, att det var så perfekt att barnet skulle komma i mars. Troligen hade allt varit perfekt bara det var samma som nostalgikerns)

Tänk att du fortfarande kan träna, det var det inte tal om när jag var gravid/fick barn på 70-talet. Då skulle man bara vila inför förlossningen. 

Förstå sig påaren: En person som aldrig varit gravid men kanske känner någon som varit det eller i alla fall sett på tv hur det är. Den här personen vill oftast bara ha något att säga överhuvudtaget (ungefär som att prata om vädret) och tar till alla små referenser från sitt eget liv för att kunna konversera. Menar sällan något illa eller att upplysa mig om något men kan i vissa fall uppfattas så. Besvaras med ett leende och ett konstaterande av att magen är som den är.

Kommentarerna brukar vara: Men oj vilken STOR mage du har! Är den inte ovanligt stor för att vara vecka 25? En jag kände var i vecka 25 och var inte alls så där stor! 

Din mage är ju inte så där högt upp/långt ned/rund/avlång/valfri annan form, som man ser på tv/på stan/på andra mammor.

Oj, vad du växer, så där fort växte inte min kollegas/kompis/släktings mage!

Titta! (Pekar på magen så att jag verkligen ska se att den är där, tolkar denna uppmaning mer som ett konstaterande, personen vill mest att jag ska förstå att den sett att jag är gravid)

Förfasaren: Vad jag än säger till förfasaren kommer hen att tycka att det ändå var a. bättre förr eller b. allt ändå är hemskt och förskräckligt. Det hjälper inte att dra upp ny forskning, förnuftiga argument eller försäkra om att det kommer gå bra, förklaringsenergin kan med fördel läggas på något annat. Jag ler, nickar och lyssnar minimalt så fort jag förstått kontentan (att det var bättre förr/allt är ändå förlorat)

Kommentare: Oj, vilken stor mage! Så där stor var INTE jag när jag var gravid. Nu för tiden går alla mammor upp så mycket i vikt, det vet du väl att det inte är bra för barnet.

VA?! Har du X antal veckor kvar och är redan såhär stor! 

Det är nog en riktigt stor bebis, det måste bli en jobbig förlossning.

Oj så jobbigt att vara gravid när det är så här varmt/så här regnigt/så här kallt.

Men stackars liten som är gravid och måste bära handväskan/syskonet/handla mat/gå upp för trappan/vara med på det här mötet/åka buss.

 

Jag tror inte att någon som kommenterar min mage egentligen menar något illa. De flesta vill kanske mest ha något att säga och försöker vara trevliga. Dock kan det bli en rejäl överdos för mig som hela tiden får min kropp bedömd och betygsatt. Under graviditeten är det oerhört stort fokus på kroppen och man får gå till barnmorskan för att mätas och vägas ideligen (vilket jag egentligen är tacksam för) så när alla andra också känner att de måste kommentar magen kan det ibland bara bli för mycket. Många säger givetvis också snälla saker som att magen är fin eller att jag kommer bli en bra mamma. Jag menar inget illa med detta inlägg, det är bara ett sätt för mig att skriva av mig så jag kan fortsätta ta emot alla mag-kommentarer i 14 veckor till utan att bli helt galen. Kanske är det någon annan mag-innehavare som känner igen sig?

Rensa ut – verktyg

Den här veckans rensning ska enligt boken bestå av garaget och verktygen. Eftersom vi inte har något garage nöjde jag mig med att endast rensa i vårt verktygsskåp. Det kändes i och för sig som en tillräckligt stor uppgift. Jag inbillar mig att ett garage är en sådan plats som riskerar att förvandlas till ett extra förråd och tillslut kanske inte ens cyklarna och bilen får plats!

Om man har ett sådant garage tror jag inte det är rimligt att rensa det som ett veckouppdrag utan kanske behöver man ge sig själv hela sommaren för att det ska gå. Inte vet jag.

Jag tog i alla fall tag i vårt verktygsskåp som är ett helt vanligt köksskåp fast utan hyllplan. Såhär såg det ut innan jag började:

IMG_20160612_115716

Jag har ställt en ärvd rullvagn från Ikea (tror jag) längst bak i skåpet för att få lite hyllor som man ändå kan se igenom. Innan jag gjorde det var kaoset ännu värre. Men nu hade det ändå kläggat igen en del med saker som inte alls hör hemma här så en genomgång kom väl till pass.

Jag tog ut allt och rengjorde skåpet och sedan började sorterandet. För det blev mest sortera och strukturera och inte så mycket rensa men allt skräp jag hittade slängde jag givetvis. En del tomma förpackningar gömde sig faktiskt här. Alltid en gåta hur de kommer tillbaka till skåpet och inte till återvinningen när både min sambo och jag kan svära på att vi ALDRIG lägger tillbaka tomma förpackningar. Nåja.

Efter typ en halvtimme av sorterande av udda skruvar och tejprullar ser det i alla fall ut såhär:

IMG_20160612_130649

Jag sorterade upp allt i någorlunda logiska kategorier (som tejp och lim på samma hylla) och satte sedan dit små skyltar så det inte ska vara några tvivel om var batterierna ska ligga. Framför vagnen passade en apelsinlåda mina föräldrar hade med sig sist, precis. Den innehåller nu alla verktyg och på fronten till den satte jag en tejp jag skrev på vad som var i samt var det ska ligga. I kanten står tre plastlådor på högkant. En är ett verktygssätt från Ikea, den blå är en låda för fiskedrag egentligen men vi har typ gem och andra småsaker i. Den passade jag också på att märka upp ordentligt. Den tredje lådan innehåller plugg och skruv och är något slags bas-kit min sambo köpt på Ikea inför sin första egna lägenhet.

Alla saker som inte hörde hemma i skåpet la jag på deras plats. Några saker som var sönder limmades, en kniv som gått sönder femton gånger typ slängde jag och en nedtrillad tavla hängdes upp igen. Två trasiga speldosor försökte vi laga utan framgång men ställde ändå in i bokhyllan för att pryda sina platser ett varv till innan de kanske slängs. Hjärtegrynet var väldigt fascinerad över hur speldosemekanismen fungerade och vi spenderade en god stund med att försöka räkna ut vilket kugghjul som drev vilket. Samt vilket det var som var trasigt.

IMG_20160612_130702

På insidan av dörren till vårt verktygsskåp har vi en plansch vi fick av BVC tror jag. Råd vid förgiftningstillbud, heter den och jag tänker att det är bra att ha den lättillgängligt och upptejpad så man bara kan öppna luckan och läsa vad man ska göra om barnet druckit lacknafta (framkalla inte kräkning, ge grädde att dricka, kontakta vården om besvär uppstår inom 4 timmar)

Jag har sett så smarta verktygsförvaringar där man har alla verktygen på en peggboard samt alla smågrejer i burkar med locken fästa i hyllplan. Det verkar så praktiskt om man har ett hobbyrum eller garage eller någonstans där man alltid kan ha verktygen framme. Men för oss som gärna vill ha det undanstoppat passar ett köksskåp med lådor bättre. Vi har övervägt ett komplett verktygsset i någon check förvaringsbox (finns som rullväska som vår granne har, snyggt med funkar sådär) men för oss verkar det bättre att köpa just de verktyg vi behöver och slippa förvara allt som kommer med på köpet.

Kan tillägga att en utav askarna på understa hyllan i vagnen endast innehåller Ikea-verktyg, typ sexkantsnycklarna man alltid får med. Det är ju inget fel på dem alls och vi använder dem ibland men varför måste man få så förtvivlat många? Kanske kan man helt enkelt skicka tillbaka de överflödiga till Ikea så säljer de dem igen? Ska maila och fråga.

 

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Graviditeten och jeansen

När jag var gravid med hjärtegrynet köpte jag ett par (helt oekolgiska och alldeles för billiga) gravidjeans på HM. De var svarta med lite blankt i och satt som en smäck. Jag hade länge letat efter snygga, svarta jeans som jag verkligen gillade och blev helt förälskad i dessa. Hade dem säkert varannan dag hela graviditeten och saknade dem massor när jag slutade med dem (pga förlossning) De passade till allt och var så där lagom mitt emellan snyggbyxor och vardagsbyxor. Helt enkelt de perfekta jeansen för mig!

Sedan när graviditeten var över uppfattade jag att det var sån hets att sluta med gravidkläderna och bevisa att man kunde komma i sina vanliga jeans. Så dumt egentligen. Alla ska liksom komma i sina vanliga kläder fortast möjliga, helst redan innan man lämnat BB. Snabbast vinner. Fattar inte i efterhand att jag gick på det där tramset men det gjorde jag i alla fall. Jag la undan mina kära, kära gravidjeans och tänkte att nästa gång får jag ju äntligen ta fram dem igen! Längtade redan då. Fattar ni så dumt va.

Sen blev jag gravid igen och fick öppna lådan med jeansen. HURRA! Där var de igen och satt lika bra även denna gången. Fast de var i betydligt sämre skick än jag mindes. Strechtrådarna började lossa och kika fram redan efter ett par veckor och det dröjde inte länge innan de var så hårt åtgångna att jag inte vill ha dem som vardagsjeans längre. Men då köpte jag faktiskt ett par nya svarta från Mamalicious och var en liten smula besviken eftersom det ju var omöjligt att ett annat par jeans skulle vara lika perfekta. Men jag hade fel! Dessa är faktiskt bättre! Det är inget blänk i dem och lite tjockare kvalité så inte riktigt likadana men mudden över magen är längre och tunnare så de är mycket bekvämare än de från HM. Faktiskt är skillnaden så stor att när jag nu har dessa vill jag inte längre ta på mig de två par blåa jeans jag också har från HM. De har den där dubbla, kortare mudden som sitter över halva magen bara. Så ett par svarta gravidjeans från Mamalicious har konkurrerat ut tre par jeans från HM. Inte illa.

Efter den här graviditeten kommer jag inte att sluta med mina nya favoritjeans för en så fånig anledning som att jag slutar vara gravid. För att säkerställa att jag inte hetsar med gamla jeans från per-graviditet har jag helt sonika slängt ut alla sådana. Nu har jag inga jeans att ta fram och kan därmed inte bevisa att jag kommer i den si eller så fort. SKÖNT att slippa i alla fall ett hetsmoment!

När de nya svarta går sönder eller jag känner att mudden är vägen är min plan att köpa ett par ekologiska svarta jeans som jag sedan ska ha alltid. Att investera i ett par riktigt bra och inte bry mig om om det är samma storlek som innan barnen eller kanske någon helt ny. Jag har nog redan glömt vilken storlek jag hade innan ändå, och om jag inte har det ska jag jobba aktivt på att förtränga det och välkomna mina nya, tvånbarnsmammakropp utan höftmåttskomplex!

Hodgkins lymfom – diagnosen

Jag ringer mina föräldrar men vet inte vad jag ska säga. De vet ju att jag varit krasslig. Jag säger att de letar efter cancer. Att jag måste komma tillbaka för provsvar på måndag. Någon av dem måste följa med. Så klart de gör.

Vi går dit. Läkaren är glad. Först tror jag det betyder att det inte var något. Men nej, visst har de hittat. Gladheten beror på att det verkar vara så tidigt och inte så utbrett. Läkaren säger att jag har goda chanser. Han ritar små staplar och ett slags diagram om hur goda chanser jag har. Efteråt kommer jag bara ihåg själva ritandet och övertygandet. Kanske var det staplar om hur många som överlever? Jag tror det var 90 %. Fast med undantaget, de som får nummer 1 eller 2 efter sin diagnos. Och de som inte får återfall. Just då fattar jag inte vad det betyder för mig. Vaddå återfall, hur kan han ens tänka på det nu? Det enda jag har i huvudet är att komma ut ur det där lilla kvava sommarvärmerummet. Det är inte varje dag man får ge en ung flicka en cancerdiagnos och veta att det kommer gå bra, säger läkaren. Jag fattar inte hur han kan säga det och LE.

TACK OCH LOV ATT DU INTE BEHÖVER GE EN UNG FLICKA EN CANCERDIAGNOS VARJE DAG, vill jag skrika.

På något sätt kommer vi ut till bilen, jag kan inte minnas att det är så dramatiskt med kollaps i trappan eller liknande, men det är som att vi är i en dimma eller bubbla. Inget når in. Vi pratar kanske med varandra men jag minns inte om vad. Gråter vi? Jag vet inte.

Jag vet bara att just då, där i bilen på parkeringen utanför vårdcentralen, fattar jag inte hur jag ska komma vidare. Det är inte det att jag hunnit bli så värst rädd. Jag funderar mer på saker som hur jag ska kunna sköta mitt jobb. Hur det ska bli med min planerade resa. Hur det ska bli för att de andra som tänkt åka på samma resa. Förstör jag för dem nu? Hur det ska bli med alla vänner, kommer de att vilja umgås med mig ändå? Hur ska jag kunna träna? Kommer jag klara att bo kvar i lägenheten?

Jag ska bli kallad till en specialist på Sahlgrenska. Fast det är mitt i sommaren kommer tiden att bli snart. De vill komma igång. Det ska tas biopsier och läggas i infärgningsbad. Infällningen tar två veckor. När det är klart ska jag pumpas full med gifter för första gången.

 

När jag blev sjuk fanns inte en massa bloggar om ämnet för mig att läsa. En del självterapeutiska böcker hittade jag, många hellre än bra. Nu finns ett helt annat utbud på nätet men jag tror ändå att min historia kan fylla ett tomrum. Jag skriver inte detta för att fiska medlidande utan för att någon som drabbas av sjukdomen idag inte ska känna sig ensam. För att någon anhörig ska kunna läsa en inifrånhistoria och förstå lite mer hur det är. För att fylla det fantastiska internet med berättelser ur verkligheten för andra att läsa. Jag tänker mig att jag berättar lite i taget, det är inte säkert att det alltid blir i logisk ordning. Välkomna att ställa frågor om det är något ni funderar på. Jag lovar att svara så sanningsenligt jag vågar. Tack för att ni läser!

Fattiga veckor

I media skrivs det mycket om hur fattiga alla är i januari och massor med spartips finns att läsa i tidningarna. Jag har dock aldrig känt igen mig i detta utan tycker alltid att juni är den allra fattigaste månaden. Troligen är det för att jag är (eller var fram tills att jag gick till mitt kära arbetsförmedlingen och skrev in mig igår) student. CSN för juni är minimalt och oftast har jag inte haft tid att jobba så mycket i april och maj eftersom studierna tar mycket tid i slutet på våren. Sommarjobbslönerna har inte hunnit komma och i bästa fall kommer det något litet i slutet på juni men oftast fick jag betalt i slutet på augusti när jag sommarjobbade. Därmed är de här veckorna de absolut fattigaste på året.

Här kommer mina bästa tips för att klara årets fattigaste veckor:

  • Se över dina utestående lån och utlägg. Jag hade betalt hämtmat för ett par kompisar någon gång och även en examenspresent som vi skulle dela på ett litet gäng. Inga stora summor men väl en slant. När jag smsade och påminde (supertrevligt och helt utan att gnälla eller tjata) swischade alla inom fem minuter.
  • Leta upp alla extra kontanter i extraväskor, innerfickor och plånböcker. Just detta året är det ju viktigt av en annan anledning, småsedlarna blir ogiltiga efter den 30e juni och måste växlas in innan dess. (även tusenlapparna men jag tror inte chansen är särskilt stor att jag har några sådana) Jag har ofta en 50-lapp eller en 20a liggande i innerfickan eller busskortsfodralet för att ha ifall nöden inträffar. Alla dessa ska jag alltså letas fram.
  • Föräldrar kan se över om de har nått gammalt vab som inte är utbegärt. Kanske är det bara jag men jag glömmer ofta begära ut pengarna och när jag nu kollade hade jag ett par dagar kvar. Det tar ju lite tid innan de pengarna kommer och de är inte så vansinnigt stora men ändock!
  • Kontrollera och begär ut semesterersättning, reseersättning och bortglömda löner. För mig som frilansar är det ofta det glöms eller slarvas bort. Jag försöker bli bättre på att ha koll på allt så jag får rätt lön för mina jobb men nu kom jag på att jag hade två hela veckors innestående lön från förra året! Skandal att de är så sega att betala men bra att jag kom på det så jag kan tjata lite till.
  • Begär ut ersättning från saker du lagt ut för jobbet/föreningen/skolan. Jag hade ett par småresor till Lund som ju inte ger så mycket men väl en liter jordgubbar per väg. Hade också lagt ut för mat en gång när jag blivit lovad 100 kronor från föreningen. Guldläge att begära in dem.
  • I slutet av terminen kanske man har fått stipendium om man är student? Det har jag fått i år (jippiieee!) och ju fortare rekvisitionsblanketten lämnas in desto fortare får man ju pengarna. Lönt att skynda alltså.
  • Passa på att äta ur skafferiet. Jag ser det som en chans att ta tag i skafferirenset igen och kokade igår bönor att frysa in. Så nöjd med att äntligen ha gjort detta. Resten av månaden ska vi försöka göra åt så mycket som möjligt ur skafferiet och frysen så vi sedan kan fylla på med aktuella och fräscha grejer.
  • Byt grejer mot mat eller andra grejer på exempelvis facebooks bytesgrupper. Jag byter oftast mot ekofrukt eller mörk choklad och då tycker alla att det känns så billigt och bra. Jag får en klase bananer och en påse äpplen och de får en trave assietter eller dylikt utrensat. Jag tycker verkligen att det är jag som drar vinstlotten och är mycket gladare för fin frukt än second handade assietter men om man ser på hur lätt och snabbt mina byten går tror jag motparten också är mycket nöjd. I veckan har jag en hel hög med grejer av olika kaliber jag ska försöka byta. Bra motivation att få det gjort!
  • Sälj kläder på Tradera, Sellpy eller Simplet. Tar lite tid och ger inte så stor vinst men kan vara värt det. Eller prova att byta kläderna mot andra kläder på SwopShop här i Malmö. Rolig affär med roligt koncept. Då kan man dock bara byta mot andra kläder och inte pengar eller mat. Grejer tycker jag går lättare att sälja på Blocket. Vi sålde vårt gamla vitrinskåp på Blocket under hösten och fick mer för det än vi gett när vi köpte.
  • Planera räkningar som ska betalas årsvis till årets rikaste månad (för mig är det ofta mars) Det är bara försäkringarna för min del och de är alltså redan betalda.
  • Ät matlåda, ta med kaffe hemifrån, lägg upp en bättre budget, spara en buffert blablabla allt sånt som jag (och säkert alla ni med) fattar egentligen.

Kan tillägga att det alltså inte är synd om mig på något endaste sätt. Ingen behöver akutswisha mig för att jag ska kunna köpa mat till familjen. Min sambo är ju inte student utan har en högst normal lön och betalar mer än gärna för familjen och mig. Dessutom finns det ju sparkonton och buffertar och allt sånt så det går verkligen ingen nöd på oss! Jag ser helt enkelt dessa skrala veckor som en chans att åtgärda ovan nämnda problem. Det är ju helt olönt att INTE begära ut vab eller låta utgångna sedlar bara ligga och samla damm.

För lite mer inbitna sparare som tycker allt ovan är trams och basic kan jag rekommendera sparbloggar som Snålcoachen och FantastiskaFarbrorFri samt recept från PortionenUnderTian här från Sverige eller MrMoneyMustache och EarlyRetiremetExtreme om man läser på engelska och verkligen vill gå på djupet.

Rensa ut – bilen

Idag är det ju tisdag, eller måndag, det var så knäppt med den där söndag/måndagen igår så jag blev alldeles förvirrad över när veckan började.

I alla fall ska det ju rensas någonstans den här veckan och då har turen kommit till bilen. Vi har så att säga rensat bort själva bilen. Eller, vi har aldrig haft någon bil. Istället cyklar vi och tar tåget när vi ska långt. Vi hyr bil ibland på Hertz som har ett kontor två kvarter från oss och är medlemmar i Sunfleet för kortare turer. Jag kan dock säga att det var riktigt länge sedan vi hyrde bil här i Malmö, eller utnyttjade bilpoolen, men det är skönt att veta att de båda finns till hans om vi skulle behöva. Nationaldagen firades med traktorparad i Harlösa och för denna slags utflykt hade Sunfleet passat utmärkt! Nu hade vi finbesök av mina föräldrar som hade med sig bilen och då åkte vi med dem, men hade vi varit själva hade vi tagit en Sunfleet-bil. Vi är pay-and-go-medlemmar just nu så vi betalar inget varje månad utan har istället ett lite högre pris per gång vi använder bilen. När vi körde mer (strax efter jag tagit mitt körkort för att jag skulle öva) var vi månadsmedlemmar och hade då ett lägre pris.

Har man en bil kan man ju passa på att städa och tömma den men om inte kan jag tipsa om en annan bil-utmaning som bloggen Ekoenkelt har. Utmaningen går ut på att köra bilen så lite som möjligt eller att nyttja andra motordrivna fordon (som bussen eller taxin) minimalt under den kommande veckan.

Själv åkte jag bil en del igår (Harlösa – Malmö t/r) men har mycket svårt att se att det blir några fler motordrivna fordon under resterande dagar i veckan. Cykeln är min bästa vän och den är ju nypumpad och fin nu. Jag har börjat få lite ont i ena höften (säkert är det för graviditeten) och då vill jag knappt gå ett kvarter ens utan tar cykeln överallt. Malmö är en riktigt bra cykelstad så jag känner nästan aldrig att bil är nödvändigt för oss. Det jag möjligen längtar efter är en lådcykel så jag kan få med mig både barn och veckans mat…

Enda gången jag saknar bil är när jag tänker på att bara slänga in barn och packning och dra iväg ut i sommarsverige på utflykter och kortsemestrar. Men då tänker jag på hur smart det är att åka tåg där man kan gå runt, fika om man vill, gå på toa utan att stanna och att jag slipper köra och då är det värt att det (eventuellt) tar lite längre tid och är mindre smidigt med packningen. Om bilsemesterbehovet blir skriande är det ju ändå billigare att hyra en bil en sommarvecka (och då få en nyservad och ny bil med bra däck, välstädad och försäkring ingår) än att äga en jämt och alltid bekymra sig för att den kan bli stulen/demolerad/gå sönder/inte ha någon parkering. Jag inbillar mig i alla fall att jag skulle oroa mig mycket för bilen om jag ägde en. Ni som har, är det så?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.