Rensa ut – sammanfattning och utvärdering

Nu är rensningsåret slut, även om det tog lite över ett år för mig att komma i mål. Jag är nöjd med att jag tog mig igenom trots allt. Flera utav uppdragen hade jag kunnat göra betydligt grundligare men vissa blev riktigt bra! Hade jag gjort alla veckor lika noga som de bästa hade kanske vårt hem varit perfekt rensat vid detta laget. Det hade jag tyvärr inte tid med. När jag bara tittar i bokens innehållsförteckning tänker jag att: ett helt år! Det måste ju räcka! Och en vecka för varje av dessa ändå rätt små uppdragen. Vilken baggis. Fast så var det ju inte riktigt. Det vanliga vardagslivet tar förvånansvärt mycket tid och kraft. De få timmar som blir kvar när mat, nattningar, lek, social samvaro, hämtningar, lämningar, jobbet, handlingen, tvätten och städet är gjort är inte många. Även om man tar en hel vecka på sig. Jag hade nog lite väl höga mål för året och trodde att jag skulle hinna göra mycket mer.

De projekt jag är mest nöjd med och som fortfarande består är verktygsskåpet. Varje gång jag öppnar det blir jag glad att det är så bra ordning och så lätt att hitta. Det är inte riktigt lika fint nu som när det var nysorterat men fortfarande väldigt fint och i bra ordning. Pysselskåpet blev också rätt bra men eftersom jag fortfarande inte skrivit på etiketterna vad som är i lådorna är det ändå svårt att hitta. Garderoben gjorde jag en rejäl omstrukturering i (inte under garderobsveckan visserligen) och den är rätt bra fortfarande. Där krävs det dock underhåll på ett helt annat sätt än med exempelvis verktygen. Varje gång ren tvätt ska in i garderoben måste den ju in på rätt sätt, annars blir det kaos direkt. Hallen blev bra men behövs anpassas för fyra familjemedlemmar nu. I efterhand kan jag också se att detta är ett av de mer välskrivna inläggen. Jag önska jag kunnat hålla uppe den nivån resten av året!

Några projekt är sådana som behövs göras om och om igen. Skafferiet och kylskåpet exempelvis. Där kommer det in ny mat på veckobasis och det funkar inte att sortera kylen en gång och sedan aldrig mer, den måste liksom sorteras om lite hela tiden. I skafferiet jobbar vi på att äta ur de livsmedel som sällan används och sedan inte förnya. Det visade sig vara lite svårare och lite mer tidskrävande än jag trodde. Jag tänkte att vi äter en rätt men nått gammalt skrutt varje dag i en vecka så är vi av med det sen men det har inte funkat. Vi har fortfarande lite olika mjöler vi aldrig rör (det beror mycket på min nya glutenallergi) och en del teer som aldrig dricks.

Några saker jag fick gjorda under året kommer glädja mig länge fram över, som att jag äntligen lagade mitt pärlhalsband. Visserligen gick det sönder igen strax efter men då reklamerade jag givetvis. Nu är det bra gjort och håller förhoppningsvis länge.

Egentligen tror jag att jag behövt göra denna boken varje år under ett par år för att komma igenom alla lagren av rensning och nostalgi. Det orkar jag dock inte lova något om. Men jag kommer alldeles säkert återkomma till boken många gånger för rensningsinspiration. Då kanske jag kan ta ett område som verkar behövas/verkar roligt just då och på så vis komma till rätta med överflödet på sikt.

Om själva boken nu då: Jag gillade upplägget med ett projekt i veckan och en kortare beskrivning/inspirationstext till varje område. Eftersom jag gillar att bocka av på listor är den lilla rutan vid varje projekt en stor bonus!

Jag tyckte också att upplägget var smart med exempelvis högtidspynt till första advent och förrådet sist (har man rensat flitigt i alla kategorier ska det ju inte vara så mycket kvar) Att rensa bland lampor och mattor på vintern känns också logiskt. På sommaren har man kanske inte användning för lika många.

Boken är också full av tips på hur man blir av med saker, intervjuer med experter och teoretiska avsnitt om varför vi samlar. Dock utan att någonsin bli präktig eller dömande. En trevlig, lättsam rensningsinstruktion som jag kommer använda mig av igen! Och då är den redan så läst att pärmen börjar mjukna 🙂

Saker jag själv kunde gjort bättre: Jag önska jag rensat mer flitigt på vissa områden. Men det är så klart inte lönt att önska det, jag får bara förlåta mig själv och fortsätta rensa. Jag tror man ska ge sig själv rejält med tid, det har ju tagit massor av år att ansamla överflödet. Då tar det också tid att bli av med det.

Jag tror att detta året hade varit perfekt till att använda instagram lite mer under processen men det kom jag på för sent.

Tack för ett fint rensningsår!

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Rensa ut – förrådet

Det går så långsamt så långsamt här på upploppet. Detta är ju faktiskt den sista resningsveckan i boken och sedan är jag klar! Det återstår en sammanfattning och utvärdering av något slag men sedan måste jag hitta på något nytt tema att ägna året åt. Det var ju meningen att Rensa ut – och lev lättare skulle blivit klar till årsskiften, istället är vi inne på sista veckan i januari. Nåja, det är ju ganska nära målet.

Så för att toppa rensningen är det då dags för rensningarnas rensningar. Nämligen förrådet. Eller förrådEN om man har fler. Vi har faktiskt två. Ett i källaren där det nästan inte finns någonting. Vi måste dock ha kvar det eftersom våra barnvagnar står där, vi kan inte gärna bumpa upp dem till vinden varje gång vi använt dem. Anledningen till att vi väljer att ha resten av våra saker på vinden är att vår källare drabbats av både översvämning och avloppsläck de senaste åren. Då blir ju allt ändå förstört. Och saneringen efter pälsängrarna verkar plötsligt som en baggis i jämförelse med avloppsvatten… Det positiva med dessa läckor och ohyror är att jag varje gång tänker: man ska inte förvara saker bara för att de kan vara bra att ha, det är inte värt att sanera varje gång. Så jag blir mer och mer motiverad till att tömma förråden och bara ha kvar det allra nödvändigaste. Sedan kanske steget från tanke till handling varit lite långt men tanken finns i alla fall!

Inför denna rensningen tänkte jag prova en ny strategi. Jag skriver en lista på vilka saker jag tycker det är rimligt att förvara i våra förråd, utan att gå och kolla i dem alltså. Sedan checkar jag av mot listan och de saker som inte är med överväger jag att göra mig av med. Om jag inte kommer ihåg dem (och därmed skriver dem på listan) är de kanske inte så viktiga.

Här kommer mina listor:

Källaren:

• 2 x Barnvagn
• Bobbycar
• Springcykel
• Kasse med sandleksaker
• Bärplockare
• Stor kratta och håv
• Cykelkorg
• 2 x Pulka

Vinden:

• Flyttlådor och bananlådor
• Extramadrassen
• Stora originalförpackningarna vi bestämde oss för att spara
• Jul-lådan
• Ett litet bord
• Lådor med barnkläder i väntan på att växas i
• Hoppgungan
• Delar till Stokke sleepy, mellanstorleken
• En låda med tavlor
• Sovsäck

Dessa saker kan jag tycka att det är rimligt att förvara i ett förråd. Vi behöver dem, fast inte just nu och därför kan de stå undanställda. Alla barngrejer ska ut efter att Lilla hjärtat haft dem men det förrådet kommer väl hela tiden fyllas på eftersom Hjärtegrynet växer ur sina kläder. Extramadrassen kommer ju fram med jämna mellanrum men eftersom den är så stor vill vi inte gärna ha den nere i lägenheten. Tavellådan gräver vi i ibland när vi vill sätta upp något nytt eller byta ut något. Bordet hör till ett set med stolar som vi använder. Sovsäcken är det vi använder minst. Kanske hade vi kunnat göra oss av med den.

Nästa steg är att gå upp (och ner) och kontrollera att det inte är massa annat skräp i förråden.

I källaren gick det bra. Slängde en kasse med trasiga papper i (?) och konstaterade att den andra pulkan nog är på vinden. (den flyttade jag ner senare) Ena vagnen står i trappen just nu pga arbete i källaren. Två grejer jag glömt stod här: zinkplattan bakom vagnen som hör till ett planteringsbord vi har på balkongen (tog bort den en dag när den blåst ner och jag tänkte att det verkade livsfarligt) och en kasse med gamla balkonggrejer. Dem ska jag antingen sätta upp igen till våren eller skänka.

På vinden var det lite mer grejer. Först i bild syns min kista med minnesgrejer (överfull) och under den är min sambos. Egentligen hade jag velat möblera med dessa i lägenheten men just nu är det lite många kistor här. Jag är inte helt säker på att det är helt okej att ha så där mycket i nostalgilådan men det är ett eget projekt.

Tavellådan visade sig vara två lådor. Den ena syns i bild ovanpå skänken. Skänken skulle jag ju skänka (haha) bort under möbelrensningsveckan men fick inget napp. Ska prova igen.

Min sambos gamla micro hittade jag och lyckades övertala honom om att vi ska sälja. ÄNTLIGEN! Den var tydligen väldans bra den där micron. Dock tror jag inte vi blir rika på en 15 år gammal micro…

Här ser man den andra tavellådan samt delar till Stokkesängen.

Längst in hittade jag två mangelkorgar. Har alltid tyckt de var fina men vet inte vad jag ska ha dem till just nu. Någon som har en bra idé? Vi hade hjärtegrynets gosedjur i en ett tag men det blev så dammigt.

En extra barnmadrass fanns också, de följde med sängen vi köpte på blocket. Vi har bytt till en ekomadrass så denna är över. Planen är att sälja den tillsammans med sängen om ett par år. Men det verkar ju så långt att vänta. Kanske jag säljer den redan snart… En kontorsstol jag tänkt klä om men aldrig kommit till skott hittade jag också. Om föreningen hinner beställa en container innan jag klätt om den åker den nog med där.

På hyllorna var det bra ordning. Originalförpackningar högst upp. Barnkläder, sovsäck och frysväska i mitten och fåtölj, jullåda, mer barnkläder och mer originalförpackningar längst ner.

Frysväskan och fåtöljen hade jag glömt. Frysväskan använder vi ibland, ett par gånger per år kanske. Lite för sällan tycker jag men lagom tycker min sambo. Den blir kvar. Fåtöljen gillar jag jättemycket men den behövs verkligen kläs om. Det är dock för svårt för mig att göra själv så jag måste lämna den till en tapetsör och har inte kommit till skott än.

Min sambo hade också en del grejer på vinden jag inte hade koll på. Tennsoldater, dataspel osv. Dem får han ordna med själv.

Några grejer hör till lägenheten och vi bör ha kvar dem till en försäljning. Det finns bland annat en dörr, ett par lister och extra luckor till köket.

Några filtar och tyger som hjärtegrynet vill bygga koja av tog vi ner och tänkte börja använda. En gammal eltandborste gick till elåtervinning.

Det var allt! En ganska lindring förrådsrensning ändå.

Vad har ni i era förråd?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

Rensa ut – tavlor

Min favorittavla hemma hos oss.

2016 är slut och så borde även mitt rensningsår vara. Nu blev det ju inte riktigt så eftersom jag missat ett par veckor. Två uppdrag har jag därför kvar innan jag ska summera och sammanfatta och se hur rensningarna har stått sig.

Den här veckan är det därför dags för tavlor och andra väggprydnader.

När vi just flyttat in i vår lägenhet hade vi knappt några tavlor på väggarna alls. Ingen av oss ägde särskilt många tavlor och de vi väl hade var mest nödlösningar som ingen gillade. Så vi brydde oss inte om att ens sätta upp dem. Men vi gillar båda två tavlor och tycker inte att det räcker med endast snygga tapeter. Vår lägenhet har dessutom väldigt stora rum, så stora att de rymmer flera funktioner allihop. Då kan tavlor i olika grupperingar bli som rumsavdelare som markerar gränsen mellan de olika funktionerna. Exempelvis har vi i vardagsrummet en stor tavla över soffan och en grupp småtavlor över skrivbordet. Det gör att rummet känns mer som två rum med olika funktion tycker vi.

Vi har både pråliga oljemålningar med guldramar, inramade planscher eller vykort och fotokonst. Jag tycker inte det är så noga att allt ska se enhetligt ut utan blandar gärna hej vilt allt möjligt jag tycker är fint. I sovrummet har jag satt upp ett fint vykort med häftmassa på sidan av garderoben. Det tycker jag räcker fint för att förgylla en annars tråkig garderobssida.

I hallen har vi alltid en väggkalender med bilder från förra året. Min sambo har som tradition att göra en under januaris första dagar, då passar vi samtidigt på att titta lite på bilderna från året och tänka på vad vi gjort. Den gamla kalendern sparar jag för mina scrapbooking projekt, perfekt sätt att få billiga förstoringar. Eftersom årets kalender inte kommit än är hallen lite kal än så länge men några saker sitter där på väggen:

Vår souvenirhylla med ett foto och en pryl från varje ställe vi semestrat på och en tiger gjord av en krukskärva under. Den gröna avlånga tavlan har jag köpt i Salvador i Brasilien för tio år sedan. Den sitter bara uppe med häftmassa vilket inte är optimalt. Våra väggar är så otroligt mjuka att det alltid är ett projekt att sätta upp något som involverar slagborr, plugg, plastfix och diverse tids- och energikrävande åtgärder. Häftmassa funkar ju direkt så att säga.

Över hjärtegrynets säng hänger en annan favorit:

Denna plansch kommer från ett konstmuseum i Danmark och jag köpte den för massa år sedan med planen att ha den i mitt barns rum i framtiden. Ramen är en enkel från Ikea.

Efter att ha gått en vända och tittat på alla våra väggprydnader har vi bestämt att inte ta ner något. Dock finns det en låda på vinden som innehåller tavlor. Bland dem borde jag rensa lite mer. Ingen blir ju glad av en låda med oupphängda, otittade tavlor som bara står.

Allt som allt tycker jag att tavlor är trevligt och tillför mycket till ett rum och känslan där. Alla våra olika tavlor påminner oss om tillfället när vi köpte dem (mest på resor) personen som målat/fotat dem eller vem vi fått dem av.

Vad har ni för slags tavlor hemma?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander. 

 

Rensa ut – ljuskällor

Nu är det dags att ta en titt på hushållets lampor och ljuskällor! Ingen taiming kunde vara bättre för det är när vi har julpyntet uppe som är jag mest nöjd med vår belysning här hemma. När vi tar ner ljusstakarna och stjärnan känns det alltid så himmelens mörkt på kvällarna. Det ser jag som ett tecken på att vi egentligen borde skaffa lite mer mysbelysning som vi ersätter med julpynt när den tiden kommer.

Jag har hört att man ska ha sju (någon säger fem?) belysningspunkter per rum och gruppera dem enligt följande:

• Allmänbelysning – stora lampan i taket som lyser upp hela rummet. Ska vara tillräckligt ljusstark för att man ska kunna dammsuga ordentligt.
• Arbetsljus – lampan över matbordet eller skrivbordslampan
• Punktbelysning – spotarna på bokhyllan som mest snyggbelyser
• Mysbelysning – lampan i fönstret

Jag kan säga direkt att alla bara ett av våra rum klarar testet med 5 – 7 lampor och alla kategorier representerade. I alla andra rum skulle det behövas extra. Inte bara för att uppfylla listan såklart utan för att vi saknar vettigt ljus. Vi har ingen lampa över matbordet, varken det stora eller det i köket, och det är lite irriterande faktiskt. I sovrummet har vi bara allmänbelysning och varsin sänglampa och det duger oftast men så fort man ska göra något annat än att dammsuga eller läsa i sängen är belysningen bristfällig.

Det blir helt enkelt inget utrensat denna veckan utan istället en notis till mig själv om att vi borde skaffa fler lampor. Men inte vilka som helst såklart utan vi ska tänka igenom exakt vad vi saknar och endast skaffa dem.

Bloggen Trendenser hade under hösten ett bra inlägg om hur man kan tänka med belysning hemma.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.

Rensa ut – möbler

Så här i slutet av rensningsåret kommer de lite större prylarna. Smart upplägg tycker jag, har man rensat flitigt under året kanske man frigjort en och annan förvaringsmöbel som alltså nu kan rensas ut.

Vi har inga överflödiga möbler hemma just nu, snarare har vi skaffat mer förvaring i år (till familjegarderoben) och nya möbler (spjälsäng till lilla hjärtat) Men det står faktiskt ett par möbler i vindsförrådet. En gammal tv-bänk som var alldeles för hög och djup till den tv vi har nu. Den är gjord för en tjocktv och var säkert jättebra till den men till vår gigantoplattvariant är den helt fel. Jag har försökt skänka bort den en gång tidigare men fick inget napp. Dags för ett nytt försök.

På vinden finns också en trasig kontorsstol som vi borde dumpa men har inte kommit till skott eftersom vi då måste iväg till tippen.

Mitt absolut bästa tips för att bli av med möbler är att skänka bort dem på Facebook. Jag är med i en Bytes/Skänkes-grupp och i den är det nästan alltid någon som kan tänka sig att komma och hämta gratisprylar. När jag lägger upp saker där blir jag oftast av med dem inom ett dygn.

Är det en finare möbel som vi vill ha betalt för tycker jag Blocket har funkat bäst.

Sen kunde jag inte låta bli att tänka lite på detta med överflödiga möbler. Vilka är egentligen överflödiga? Är det de som inte används? Bord som inget äter vid, stolar ingen sitter på och hyllor inget ligger på? Eller sådana som inte får plats i möbleringen? Lilla favoritbordet som brukade stå i hörnet men nu står där en barnsäng så bordet fick förflyttas upp på vinden tills vidare? Jag kan säga direkt att ska kriteriet vara att inget ska ligga på bordet för att det ska vara överflödigt kommer inga möbler någonsin bli överflödiga här. Så fort det finns en anställningsyta belamras den. Den senaste är att hjärtegrynet en dag bestämde att vår fotpall till fåtöljen skulle stå i hörnet närmast hallen. Så fort han ställt den där annekterades platsen (mest av mig) till lilla hjärtats bärdon och ytterkläder eftersom hon inte fått någon plats i hallen än. I matrummet/hjärtegrynets rum har vi ett litet set med bord och pall som jag ärvt av min mormor. Superfina möbler som jag verkligen gillar men som just nu bara är avställningsyta för sakerna vi flyttat från matbordet när vi ska äta där. Jag vill egentligen ha dessa möbler i vårt sovrum men det är stört omöjligt nu med spjälsängar och sånt där.

På bilden högst upp syns en stol som står vid sidan av vårt jättevitrinskåp. På andra sidan står en likadan. Ingen sitter ju här i hörnet (utom hjärtegrynet en dag när han var sjuk?) men vi drar fram stolarna när vi behöver extraplatser. Kanske är de överflödiga. Kanske kunde de lika gärna stå på vinden. Det är ju trots allt inte makalöst ofta vi är fler än 10 personer här och måste använda alla sittplatser vi har. Just nu är de mest okynnesstolar. De matchar skåpet och vi tycker de är snygga, alltså är de kvar. Men använda blir de sällan.

Sängbord är en annan sån där möbel som lätt blir överflödig tycker jag. Just nu har jag inget, istället står där en spjälsäng, och jag saknar det inte ett dugg. Det enda jag behöver bredvid mig på natten just nu är lilla hjärtats sovgrejer och dem har vi i spjälsängen. Fattar inte hur jag kunde fylla två lådor i mitt sängbord innan. Vad hade jag ens där? Min sambo, som har ett likadant sängbord som jag har sladdar och laddare i en låda och inget alls i den andra. Om vi hade vetat det när vi letade sängbord för sex år sedan hade vi troligen köpt några utan lådor. Det räcker ju med en plats för lampa, sin bok, öronproppar och väckarklocka (eller mobilen då)

Vad tycker ni? Måste alla möbler användas för att få vara kvar?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.

Rensa ut – högtidspynt

Ja, nu var det ju hög tid att ta tag i den här rensningen igen. Jag missade förra veckan när familjen fick influensan och min tid och ork plötsligt gick upp i rök. Det är stor skillnad på att ha storbarnet på förskolan 30 timmar i veckan, mot 15 nu (egentligen 10 eftersom han varit hemma en extra dag varje vecka hittills) Jag hade ju såklart fattat att det skulle bli skillnad på 30 och 15 men min planeringshjärna hade inte riktigt hängt med utan trodde glatt att allt skulle hinnas ändå! Gärna börja träna också. Och rensa. Och julstöka. Ja ni hör ju, det var fullkomligt ohållbart redan från början. Men det var ju inte det jag skulle skriva om egentligen. Utan om att rensa! Vad passar bättre att rensa bland såhär i juletider om inte bland julpyntet!

Det borde ju vara en baggis. Det man gillar står redan framme eftersom alla (?) satt upp sina stakar och stjärnor nu. Det som är kvar i lådan ska alltså ut.

Jag har satt upp några av mina favoriter: 2 stakar, 1 stjärna, kransen på dörren (som kunde vara en bättre variant men den vi har är okej så tills den fallerar nöjer jag mig) girlangen med alla bilder på våra vänners leende barn, apelsiner och clementiner på fat med några julkulor mellan för glittrets skull, julaskarna jag gjorde för ett par år sedan…

Men många pyntfavoriter ligger oanvända i år. Kalenderhuset vi målat och pyntat blev överflödigt när hjärtegrynet fick en legokalender av sin gudmor (bästa morgonräddaren, en timmes legobygg kan få vilken 3-åring som helst på ett strålande humör) Allt granpynt som mattan, kulorna, guldkottarna och foten är kvar på vinden eftersom det inte blev någon gran i år. Ljusslingan gick sönder förra (eller var det förr-förra?) året och vi har inte skaffat någon ny heller. Kanske nästa år.

Egentligen tycker jag nog de mysigaste pyntet är myslamporna, som stakar och stjärnor, och hyacinterna som luktar så ljuvligt. Men eftersom min sambo är allergisk, tydligen mer i år för detta har vi inte märkt förut, kan vi inte ha hyacinter. Jag fick ge bort dem vi hade och då såg köksfönstret väldigt tomt ut. Jag hämtade ner ett par askar med pynt men kom på att finast blev det om jag bra ställde dit askarna. Så nu står de i köksfönstret och ser juliga ut och själva prydnaderna får inte ens komma upp.

Om man lyfter på locken:

Ser man nästan allt vårt granpynt. Kvar på vinden är kulorna och mattan.

Det enda pynt vi har i den där kistan som ingen gillar är tjockt glitter i silver och blått. Har aldrig fattat grejen med tjockt glitter. Endast sparat eftersom det var onödigt att slänga (logiken?) och min förra rumskompis inte ville ha det fast hon köpt det.

Det åker alltså ut nu!

Har man annat högtidspynt (som halloweenpynt eller påskpynt) kan man passa på att rensa bland det också den här veckan. Eller göra likadant som med julgrejerna: vänta tills högtiden infaller, sätta upp det man gillar och hiva ut resten (eller lämna till loppis såklart, sånna grejer verkar gå bra second hand)

Jag tog en titt i påsk-kaninen och lät de fem påsk-kärringarna vara kvar.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.

Rensa ut – musikinstrument

Musikinstrument kan verkligen skänka mycket glädje och njutning för den som kan spela eller vill lära sig. Musik är min, och även min sambos, stora passion och därför har vi flera instrument hemma och ett par hyllmeter noter. Det är ju underbart med så mycket musik men som med allt annat kan det bli för mycket prylar och tillslut måste man faktiskt rensa.

Många har ett eller ett par instrument liggande hemma som inte spelas på. De flesta instrument som inte spelas på blir faktiskt sämre. De stämmer ur sig och tappar klang om ingen vårdar dem och spelar ibland. Då kan man ju antingen börja spela på dem eller göra sig av med dem. Ofta är det idé att sälja eftersom de flesta instrument är värda en del pengar. jag tror att det vanligaste kategorierna av instrument folk har liggande hemma är sitt eget skolinstrument man hade som barn, eller något man ärvt. Har man ärvt ett instrument kan det hända att man sitter på en riktig guldgruva. Det där med att de ökar i värde rör dock mest stråkinstrument som fiol och cello. Är de av fina märken och har sina papper i behåll kan man tjäna en del på att sälja sådana instrument. Piano och flygel är sällan värda så mycket. Många vill bli av med sina gamla pianon och är man ute efter ett är det oftast bara att kolla på blocket efter någon som vill bli av med ett mot hämtning. Här i Malmö hade musikhögskolan utförsäljning av gamla (nästan ospelbara) flyglar för ett par år sedan. Vill man mest möblera med en flygel för att det är snyggt är ju ett sådant instrument perfekt! Dock måste man tänka på att pianon och särskilt flyglar är mycket svåra att flytta eftersom de väger så in i norden mycket. Det finns flyttfirmor som kan ta på sig att flytta dem och då bära med bälte och sånt men det kostar, och inte alla firmor vill ens ha sådana jobb. Jag skulle gärna ha ett piano hemma, men vilken pärs att flytta upp det för alla trappor och sedan flytta med det när vi väl köper vårt nästa boende. Nä, kanske när vi bor på ett ställe vi tänkt stanna länge och helst utan trappor. Då kanske det kan bli ett piano här med.

Småinstrument – som de som syns på bilden – är sällan värda att sälja. Från vänster till höger: två skakinstrument, blockflöjt och melodika. Nere i hörnet syns en lekgök. Skulle jag sälja dem skulle de inte ge mycket pengar, högst någon hundralapp för melodikan bedömer jag. Dessa är instrument som hjärtegrynet har i sitt lekrum och ibland spelar på. En blockflöjt kan ju vara rätt påfrestande att lyssna på när traktören är nybörjare men ändå är det just med blockflöjt många barn börjar. Jag har sett många affärer som säljer inredningsprylar som även har en del för barn, då ofta instrument i trä. Min erfarenhet är att dessa är i usel kvalité, sällan stämmer eller ens kommer i närheten av att pricka tonerna och alltså knappt går att kalla instrument. Trummor som inte ens har någon resonans har jag också sett, helt värdelöst! Köp inte sånna! Vill man ge ett barn ett instrument för att hen ska kunna spela lite eller klinka, köp ett som i alla fall går att använda. Annars kan man lika gärna ha dem som dekoration direkt. Nu blev jag visst lite hård här men detta stör mig så mycket. De liksom marknadsför sig som instrument, kostar en del, och kan aldrig ens framställa en melodi även om den som spelar är musiker till yrket och faktiskt kan spela. Även lergöken vi har är en man kan spela på. Det är stor skillnad på instrument och instrument.

Om vi övergår till de lite dyrare instrumenten som man gärna vill sälja kommer direkt en svår fråga – pris.

Blåsinstrument blir generellt inte värda mer ju äldre de blir. Får man tillbaka det man gav ska man nog vara rätt nöjd. Det tänker jag också är en rätt bra regel att gå efter när man ska sätta pris, utgå från vad du gav, dra av ett par procent och låt eventuella tillbehör du skaffat ingå. Vet man inte vad man gav kan man kolla på blocket efter liknande och se vad de kostar eller kolla mot tillverkarens nya instrument. Skolinstrument kan man sälja på blocket om man är bekväm med det. Men mitt bästa tips är ändå att ta kontakt med kulturskolan i sin stad. Fråga om kontakt med den berörda instrumentläraren och hör sedan om hen har en elev som vill köpa instrument. Detta görs med fördel i början av höstterminen, då behöver många elever byta upp sig eller vill köpa efter att ha hyrt under de första åren. Under sommaren är det en sämre idé att ringa, kulturskolan har ofta långt sommarlov och min erfarenhet är att föräldrarna inte vill betala massor med pengar för ett nytt instrument som ska börja med att ligga i en låda under ett par månaders tid.

Om man inte vill hålla på så mycket med försäljningen kan man sälja till en instrumentbutik. Här i stan finns Windcorp som säljer skolinstrument, bara blåsinstrument, och tillbehör som noter, notställ och liknande. Till dem kan man sälja sitt gamla instrument och få ungefär 60-75% av vad man själv kan sälja för. De utför också reparationer och det kan vara en god idé att se över instrumentet innan du säljer.

Se till att ventiler och rörliga delar är oljade och smorda, tvätta ur instrumentet ordentligt. Dammsug lådan och tvätta munstycket. Är det av metall eller plast kan det med fördel spritas inför försäljning. Detta kan man gärna göra innan man börjar spela på ett instrument man köpt begagnat också.

Ett stråkinstrument kan man ta till en fiolbyggare och få värderat eller hjälp med att sälja. Tvätta inte av ett instrument i trä med annat än fuktig trasa!

Jag har ett instrument liggande här som jag inte spelar på och aldrig heller kommer spela igen. Anledningen till att jag kan vara säker på det är att jag utvecklat kontaktallergi mot en av metallerna i legeringen. Bättre då att sälja och göra något kul med pengarna. Just detta instrument är inte av ett jättefint märke men ändå värt en del pengar. Jag har försökt sälja det innan och dessutom haft det på utlån men hittills inget napp. Nu ska jag nog göra ytterligare ett försök, det hade inte varit dumt att ha de där pengarna även om instrument är fina inredningsdetaljer.

Min sambo har en del av sina noter i dessa snygga tidningssamlare.

Noter är svårt att rensa bland tycker jag. Det går fort tills man har allt för många och ofta är det halvdanna kopior man får. Jag har provat att ha dem både i samlare och i pärmar men tycker inte riktigt att något funkar. Som förvaring kanske, men när jag väl ska ha något är det trots sortering och kategorisering ändå för svårt att hitta. Tror nästan jag skulle behöva ha en databas för att få ordning på det och så mycket jobb kommer jag inte lägga på noter! För att kunna hitta lätt skulle jag behöva kunna söka både på titel, kompositör, sättning och genre. Nu överväger jag om det ens är någon idé att spara alla lösblad. Hittar jag inte bland dem kommer jag ju aldrig kunna använda dem. Kanske är det någon av er som har ett bra förslag på hur jag kan få ordning på alla mina noter?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.

Rensa ut – plast

Den här veckan är det semestervecka i Rensa ut-boken och tid för reflektion kring plast. Plasten har ju kommit att ta en väldigt stor roll i våra hem och nu skulle jag säga att det är omöjligt, även för den mest inbitne plastbantaren, att bli av med all plast. Vill man gärna leva ett liv utan plast men ändå inte timra sin egen stuga (plast finns i de flesta moderna byggmaterial) och spinna sitt eget garn (så man slipper plastbeläggningen) samt leva utan internet (plast i alla apparater som kan ta emot internetsignal) och elektricitet (plast kring kablarna) så måste man acceptera att en del plast kommer man få stå ut med. Vi har valt att försöka minska på plasten. Men vi har inga ambitioner att bli av med all plast eller ens det mesta. En gång var jag på ett bröllop där jag beskrevs i det lilla programbladet som att jag lyckats rensa bort all plast. Då var det nog mest en lite raljerande, överdriven beskrivning av något som verkade rätt konstigt och extremt i just det sällskapet men om det hade varit helt sant hade det varit mycket imponerande!

Vi har valt att försöka hålla nere plasten i leksakerna, köket och kring sovrutinerna. Det är de områden som känts viktigast för oss och eftersom vi visste innan att vi inte skulle bli av med allt fick vi helt enkelt bestämma vad vi skulle prioritera. Jag tror inte att någon som inte vet om detta och kommer hem till oss ens märker något. Vi har kanske lite färre saker i våra köksskåp och använder salladsbesticken i stekpannan. Hjärtegrynets lekrum är inte fullt med plast och inte heller överbelamrat med leksaker, men eftersom vi inte bor så stort kan det nog passera som platsbesparing. Ekologiska madrasser syns ju inte för den som inte letar väldigt väldigt noga.

Det är inte så att jag har egentligen har något emot att stå för att vi håller nere på plasten, men jag vill inte pracka på någon budskapet om plastens giftighet helt oombedd. Det kan ju leda till onödig oro och skuldkänslor hos någon som inte visste. Dock tror jag att det idag, efter många larm om cocktaileffekt och ftalater, är ganska spritt att plast kan vara mindre bra för hälsan. Kanske har inte alla läst på och bestämt sig för hur man vill göra men jag tror inte att så många är helt ovetande om att diskussionen finns. Det har skrivits både om vilket hot mot hälsan plasten är och om vilket hot mot ekonomin plastbantningen är. Jag tror man ska använda sig av försiktighetsprincipen så långt det går. Samtidigt ser jag ingen mening med att ta ut sig totalt i jakten på det giftfria livet. Det måste finnas en balans. Försöker man undvika värstingarna hoppas jag att det i alla fall gör att belastningen totalt sett blir mindre. Jag oroar mig självklart för vad alla nya kemikalier ska ställa till med för mina barn när de växer upp men jag oroar mig inte längre för vad de ska göra med mig.

Många andra bloggare har skrivit bra om att minska plasten i sitt hem om man verkligen vill satsa på en plastbantad hemmamiljö. Jag länkar till dem istället för att gå in allt för mycket på hur man ska göra och var man ska börja

UnderbaraClara har en guide för nybörjare till plastbantning. Tips på den alltså, är du nybörjare, börja här!

Sara som har bloggen Saras eviga har en hel serie om plastbanting. Hon kallar det kemikaliebanting men det får ungefär samma effekter. Serien har sju delar och här är en länk till den första.

Ekomorsan har också en serie, här är första delen.

Bloggen Kemikaliesmart har en kategori som heter plastbanta där man kan fördjupa sig.

Kottkriget har en smart översikt med massor av tips från lite olika områden.

Hur gör ni med plast hemma? Allt, inget eller lite mittemellan?

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander.

Rensa ut – skolmaterial

Nu skulle man ju kunna tro att jag helt glömt bort veckans rensning men misströsta inte! Jag har bara varit lite upptagen med att leta efter det jag ska rensa. Vilket jag idag bestämde betydde att uppdraget är slutfört. Kan man inte hitta det man ska rensa ut så är det kanske för att det redan är utrensat?

I grundskolan kunde vi i vissa ämnen välja att köpa läroboken vid läsårets slut, jag köpte en bok. Hemkunskapsboken. Av någon outgrundlig anledning trodde jag att den skulle bli väldigt användbar när jag flyttade hemifrån (?) och behövde tillgång till alla basrecept. Kanske hade det kunnat bli så. En av mina vänner ringde en gång en annan vän för att fråga hur man kokade potatis. Vän nr 2 svarade att man bara kokar dem i vatten tills de är klara varpå vän nr 1 skrek i panik: MEN DET MÅSTE JU FÖR FAN FINNAS ETT RECEPT?!?

Kanske hade det kunnat bli så för mig med men när jag flyttade hemifrån hade jag redan rätt bra koll på vissa sånna basrecept (och nu finns ju ALLT på internett) och den där hemkunskapsboken öppnades aldrig. Eller jo, i den finns ett recept på kolasnittar som vi bakade senast till hjärtegrynets dop. Så lite användning fick jag för den! Men sedan dess måste den alltså blivit utrensad för nu kan jag icke finna den. Och då har vi bara fyra kokböcker så i den stora mängden kan den inte gärna försvunnit. Är man ute efter en bra första kokbok för hemmifrånflytten tror jag också att det finns många som är bättre än just hemkunskapsboken.

En av mina klasskompisar beslutade efter åttan att köpa vår fysiklärobok. Vi andra tyckte hon var skvatt galen. Vad skulle hon med den till? Hon som inte ens var intresserad av naturvetenskapliga ämnen. Sedan visade det sig att det var för att hon råkat somna i den och dreglat så att sidorna bucklat sig och rivits sönder lite. Hon vågade inte lämna tillbaka den eftersom det var för pinsamt! Jag tror faktiskt att hon har kvar den än idag, har för mig att jag såg den i hyllan sist jag var där.

Från högskolan trodde jag att jag hade fyra böcker kvar. En vet jag är hos mina föräldrar (Hallå, ni kan slänga den nu!) och de tre andra kan jag inte hitta. Hmmm. Hoppas jag rensat ut dem. En kanske jag lånat ut och aldrig fått tillbaka. Vilket ju är lika bra eftersom jag annars hade behövt rensa bort den nu.

Vad jag däremot har kvar är en del läromaterial från min senaste utbildning som skulle kunna vara användbart om jag själv ska undervisa någon gång. Vilket är ganska troligt eftersom jag 1. är frilans och 2. redan har börjat lite. Det handlar då om enkelt material som kan användas om man exempelvis vikarierar en kort period eller enstaka tillfälle och då behöver ha något till hans.

Jag har också sparat ett par arbeten från grundskolan och gymnasiet för nostalgin. De ligger tillsammans med dagböcker och kalendrar i min minneslåda (kista)

De senaste åren har jag gjort alla mina inlämningar digitalt varför den här veckans rensning även omfattar en mapp i min dator. Den har jag inte rensat än men planen är att endast behålla de två större uppsatserna jag skrivit och endast den slutgiltiga versionen. Resten ska jag sortera bort (om inte det också redan är gjort dvs)

Jag tror att man lurar sig lätt när man spar massor med material från grundskolan eller universitetet. Mina läroböcker från grundskolan hade varit synnerligen inaktuella idag och även en del kurslitteratur från mina första universitetsår. Dessutom är det inte så troligt att man läser böckerna igen ändå. Anteckningar ännu mindre troligt! Idag finns ju allt en googling bort och även om det kan vara mycket skräp och tveksam vetenskap är det oftast bara att solla lite samt vara lite källkritisk.

Jag har sparat ett par anteckningsblock, men då är det inte för anteckningarna från föreläsningar eller lektioner, utan för de små saker mina vänner och jag skrivit i marginalerna. Ni vet när man inte skulle prata och störa utan istället skrev i varandras block? Vissa av mina block är helt fulla med sånt och innehåller rätt lite anteckningar från lektionerna. Oklart vad det betyder, haha. I de blocken har jag helt enkelt dragit ut alla sidor utan sånt på (kanske därför det inte är några lektionsanteckningar kvar) och bara sparat de roliga sidorna.

Såklart har jag kvar ett par berättelser jag skrev på lågstadiet och liknande (det är sånt jag tänker att nästan alla har?) men inga matteräknehäften eller läroböcker, de känns meningslöst att spara.

Minimalisterna har skrivit ett bra inlägg om att rensa bland anteckningarna från högskoletiden och det kan läsas här.

Vad har ni sparat?

Rensa ut – brev och vykort

Detta med brev kan ju antingen vara ett jättestort, nästan omöjligt och ohanterbart projekt om man har väldigt mycket brev. Eller så kan det vara som för mig. Nästan löjligt lätt. Jag har ett riktigt brev att sortera den här veckan. ETT! Det har jag förvarat i en plastficka i en pärm tillsammans med andra viktiga pappar och medlemskap som inte låter sig sorteras in i någon av mina andra pärmar. Alltså – sortering klar!

Fast vänta lite. Helt sant är ju inte det där med ett brev. Jag har också en hel del brev från min barndom. Från gamla brevvänner och ex-pojkvänner. Alla de ligger i min minneskista som står på vinden och där har jag rätt bra koll redan. Jag har sparat de brev som betydde något för mig och de andra slängde jag. När jag var liten (eller yngre i alla fall) var det många som hade många brevvänner, så även jag. Fast vissa blev det ju ingen varaktig kontakt med, ett par brev bara och sedan inget mer. De breven, där jag knappt kommer ihåg vem avsändaren var, slängde jag. Jag fick också högvis med teckningar av mina småkusiner, av dem har jag sparat en från varje kusin. Resten fick också gå i återvinningen. Av vykort har jag bara sparat dem som innehåller något mer än bara: Hej, här är vårt hotell, solen lyser, maten är god. Den sortens vykort ser jag mer som en hälsning. Idag hade man kanske skickat ett mms med den informationen och ingen förväntar ju sig att man ska spara på ett mms för evigt. Så inte heller med alla vykort.

Den lilla post som tar sig in hos oss som inte är av reklam, räkningar, viktiga papper eller tidingssort är nästan uteslutande i tre kategorier: inbjudningar, julkort eller gratulationskort.

Alla dessa tre använder jag i olika pyssel. Är det en inbjudan tillbringar den först en tid uppsatt på ugnen (kylskåpet har extra lucka och därför inte magnetiskt annars hade vi haft dem där) och sedan, när bröllopet/dopet är över hamnar de i en klippbok. I den samlar jag alla inbjudningar, save the date, tack-kort, programblad och annat sådant som hör bröllop, dop och barnafödslar till.

Jag vet att detta med klippboken inte är en slutgiltig lösning. Jag kommer ju troligen inte ta fram och titta i boken som ett album på min ålders höst (Eller? Kanske kommer jag det?) Men nu tjänar den som en inspirationsbok. Ibland när någon av våra vänner ska skicka en inbjudan eller liknande tar de sig en titt i boken för att se hur andra gjort. Likaså gör vi. Och varje gång jag sätter in något tittar jag igenom den och tänker på alla dessa roliga tillfällen och högtidligheter.

I samband med att våra barn föddes har vi fått en ansenlig mängd gratulationskort och presenter. Med hjärtegrynets har jag pysslat en sida till hans babyalbum med några utav dem. Några andra klippte jag ut fina delar av som fick bli dekorationer på andra sidor. Jag har samma plan för lilla hjärtat och har sparat de kort hon fått. På motsatt blad i hjärtegrynets album sitter sidan där jag skrivit ner alla presenter och vem som gav. Tänker att det kan vara roligt att minnas och utan lista hade det ju varit stört omöjligt!

Julkorten har jag gjort en dekorationsgirlang av. De har en helt egen bloggpost som finns här.

Jag har sparat alla grattiskort vi får och tänker att de ska bli en liknande girlang att komplettera våra vimplar med.

En annan sak om detta med brev. När vi rensande ut min mormors hus efter att hon gått bort förra sommaren hittade vi massor av brev. Det föll på min mammas lott att ta hand om dem och jag kan bara säga att jag våndas med henne. Så otroligt svårt det måste vara att rensa bland någon annans brev. Just detta kan man ju ha som motivation till att rensa hårdare, hellre göra det själv än att någon annan ska göra det senare.

För övrigt tycker jag att det skulle vara väldigt roligt att både skriva och få fler brev. Så synd att det aldrig blir av att jag skriver bara!

Hur är det med er andra? Vad händer med era brev och vykort?