Regnkläder uppföljning

Hade lite tur med regnjacka och stövlar och lyckades köpa begagnat men med byxor var det värre. Fel storlek och trasiga hängslen vad allt jag hittade. Har sett att Polarn o Pyret har bra hängslen på sina så jag ville kolla vad de säger om PFOA och PFOS eftersom jag hört att det var lite si och så med det innan. Mailade och fick följande svar. Det rör alltså deras skalbyxor.

 

Tack för ditt mail!

Våra ytterplagg består av polyamidväv med en beläggning av PU (polyuretan = plast) på baksidan. Beläggningen ser till att plagget är vattentätt samtidigt som det släpper ut vattenånga (dvs andas).
Yttertyget är impregnerat med en vatten- och smutsavvisande beläggning. Beläggning är vattenavstötande, dvs regnar det pärlar vattnet av tyget. Däremot sätter sig barnet i en vattenpöl blir väven blöt. (men membranet på insidan av tyget ser till att vattnet stannar på utsidan av väven och håller barnet torrt på insidan) Denna yta försämras successivt i tvätt och plaggen kan därför behöva återimpregneras om man tvättat mycket. Därför rekommenderar vi istället att torka och skölja av ytterplaggen i så stor utsträckning som möjligt. Då sparar vi också på vår miljö.

Ju fler gånger du tvättar diitt plagg desto sämre blir impregneringen. Rekommendera att återimpregnera våra ytterplagg med Nikvax. Det finns som både spray och impregnering som du tvättar plagget med i tvättmaskin. Kan köpas hos sporthandel eller välsorterad livsmedelbutik.

Alla våra funktionsytterplagg med vattenpelare är tillverkade med en beläggning, en impregnering samt tejpade sömmar för att för att stå emot fukt och väta. Nedan följer en förklaring:

– Beläggning: Det vävda yttertyget är på insidan belagt. Beläggningen är funktionell på så sätt att det står emot vatten till ett visst tryck som vi mäter i ”vattenpelare”, men släpper ut vattenånga. Det vill säga, det gör att tyget är vattentätt samtidigt som det andas! Denna beläggning, så som resten av plagget, slits av mekanisk bearbetning, som tvätt i maskin. Torka hellre av plagget med en fuktig trasa, i möjligaste mån, istället för att tvätta det för att öka dess livslängd.

– Impregnering: Yttertyget är impregnerat med en vatten- och smutsavvisande beläggning. Beläggning är vattenavstötande, dvs regnar det pärlar vattnet av tyget. Skulle barnet däremot sätta sig i en vattenpöl kommer väven att bli blöt, men beläggningen på insidan av tyget ser då till att vattnet stannar på utsidan av väven och håller barnet torrt på insidan. Denna impregnering försvinner/slits snabbare i tvätt, och vi rekommenderar att återimpregnera plaggen regelbundet varje säsong. Impregnering finns att köpa i exempelvis sportaffärer.

– Tejpade sömmar: För att det inte ska läcka in vatten i sömmarna på plaggen tejpas dessa efter att byxan har sytts ihop. På detta sätt finns inga hål i plagget där vatten kan sippra in.

Vår önskan är att fasa ut all användning av perflourerande ämnen så snart som möjligt. För att kunna göra detta driver Polarn O. Pyret ett projekt där vi testar den vattenavvisande förmågan för PFC-fria alternativa impregneringar. Målet med detta är att kunna fasa ut all användning av PFOA under produktionen och ändå ha produkter med acceptabel vattenavvisande förmåga. Den jacka du refererar till på vår hemsida ingår i den test av en alternativ impregnering som just nu görs.

Vi känner oss inte redo att helt gå över till något av de alternativ som finns på marknaden idag då dessa inte ger oss samma funktionalitet, något som våra kunder starkt efterfrågar. Vi vill också försäkra oss om att det alternativ vi byter till inte innebär några hälso- eller miljörisker. Det här är en jättestor fråga som hela branschen tillsammans med tillverkare av impregneringar jobbar hårt med, alla vill hitta ett bra alternativ men än så länge vet man ganska lite om de alternativ som finns.

Att kunder, som du själv, efterfrågar alternativ till fluorbaserad teknologi ser vi som positivt. Detta betyder ju att vi har en stark efterfrågan på alternativa produkter och då kan vi också sätta mer press på våra leverantörer och de stora kemikaliedistributörerna.

Välkommen att höra av dig igen om du har fler frågor. Du kan även läsa mer omd et på vår hemsida Vårt ansvar:  >http://www.polarnopyret.se/vart-ansvar<br />Mvh.

 

Detta tolkar jags om att det ÄR PFOA i beläggningen på byxorna (eftersom de bara snackar om nån jacka med den nya beläggningen) och därför köpte jag istället HMs regnbyxor (vanliga galonisar) som hade texten: ”Byxorna har en vattenavvisande ytbehandling utan miljöfarliga fluorkarboner.” som jag tyckte verkade tilltalande. Hoppas att de verkligen är så bra som de påstår och att de inte bara ersatt PFOA med nått lika giftigt.

Regnkläder

Vårt lilla hjärtegryn har upptäckt sandlådans alla härligheter och det innebär osökt att behovet av regnkläder eller skalkläder för utomhuslek i smutsiga och blöta miljöer plötsligt uppståt. Jag ägnade därför gårkvällen åt att surfa fram vilka som är bäst, om man kan köpa dem begagnat och vilka man inte ska ha. Jag hittade testfaktas test av både regnkläder och gummistövlar och letar nu efter de märken som fick högst betyg där. Eller jag ska i alla fall undvika de märken som fick anmärkning pga blyinnehåll och liknande. Gummistövlarna vill jag ju ska vara av gummi och inte PVC. Regnkläderna inte av nylon utan polyester med polyuretan beläggning eller ännu hellre nått som lindex verkar kalla ECO-beläggning. Inga perflourerade ämnen om jag ska köpa nytt. Om jag köper begagnat tänker jag att då är det ju inte jag som sätter mitt namn på sponsorlistan till företag som säljer perflourerade ämnen men å andra sidan är jag då med och skapar en efterfrågan på begagnade sådana kläder. Lite kluven där.

Har kollat tradera som en galning men då måste man ju vänta på att få dem och vårt behov är nu. Ska ta en vända på myrorna och emmaus nu efter lunch men hittar jag inget där blir det nog att köpa nya ändå. Tråkigt när det är så men svårt att råda bot på. Har ägnat mig en del åt proaktiv shopping, med alla dess problem och ibland fördelar som minimalisterna skrivit om, när det gäller barnkläder men jag förutsåg inte att regnkläder skulle behövas redan i st 80. Därav att det är svårt att hitta ekokläder med. Katvig exempelvis gör inte så små regnkläder.

Shoppa på resa

När jag rensat i min garderob har jag fått en stor hög kläder över som jag inte använder men som jag ändå har svårt att göra mig av med. Nu har jag identifierat en stor del av den som frukten av shopping på resa. Jag har funderat på varför det blir så och kommit fram till att det är lättare att shoppa när man inte är hemma av ett par olika anledningar.

– man har mer tid att flanera, strosa och se sig omkring och snubblar därför oftare över ”fynd”

– man tänker att ett klädesplagg är en bättre variant av souvenir och ursäktar därför klädköp med att man inte köpte någon sådan.

– man är inte tillräckligt duktig på att packa det perfekta setet och får därför hål i garderoben som man måste fylla.

– man inbillar sig att andra regler gäller på resa än hemma. Samma beteende som folk som dricker mer utomlands än hemma.

– det är billigt och man tror att man ”tjänar” på att shoppa på resa.

Jag har fallit offer för ovanstående många gånger och i många länder vilket nu märks i min garderob. Dessutom är det svårare att göra sig av med kläder man köpt istället för souvenirer eftersom det då känns som man inte ska komma ihåg resan lika bra. Såklart ett tankefel men svårt att bortse från för mig. Minimalisterna har två bra inlägg om detta. Nostalgisk ränta och souvenirerna. (Observera att de också skriver att kläder kan vara bra souvenirer men bara då om de passar in i din garderob och fyller ett reellt behov. Se deras egna länkar.)

Problemet med att shoppa på resa är ju inte själva shoppandet i sig. Det är gott och väl att ha ett klädesplagg som minnessak och vissa av mina resfynd är kläder jag verkligen använt mycket och älskat. Problemet är att många kläder inte blir använda. I min reseshoppinghög befinner sig kläder som lider av följande problem:

– ett annat mode gäller hemma mot vad som var fallet på resan. (i denna kategori hamnar exempelvis en vit strandklänning från Brasilien tillsammans med alla bikinis från Brasilien samt en kinaklänning från Thailand)

– kläderna provades när jag var solbränd och såg därför finare ut än de var. I Sverige blir jag sällan så solbränd som jag var efter fem månader i Brasilien. (här hittar jag många vita och klargröna plagg)

– eftersom jag reste med lätt packning på flera av resorna lurades jag att tro att jag behövde kläderna. När jag kom hem hade jag ju en hel garderob att återupptäcka, då var nyförvärven inte lika intressanta. (detta är en frukt av att jag ännu inte lärt mig att packa det perfekte setet)

– dålig kvalitet, exempelvis är de av syntetmaterial/de har krympt i tvätten/ de har tappat färgen/de har tappat formen eller hade fel form från början. Eller att de helt enkelt användes sönder på resan och nu mest befinner sig i garderoben av nostalgiska skäl.

– de är anpassade till ett annat klimat än Sveriges. Jag har t.ex. på tok för många sommarjackor som aldrig kommer till användning i Sverige.

Nu när jag identifierat varför jag behållit denna gigantiska klädhög (det blev en hel flyttkartong) i massor med år utan att använda något i den blir det lättare att gör mig av med hela klabbet. Har inte bestämt var de ska hamna än men troligen blir det mycket till Myrorna och lite till någon bytesdag eller bytesgrupp på facebook.