Presenter till en 1-åring

På fredag är det ett helt år sedan vårt lilla hjärta kom till oss. Det känns både som att året swishat förbi, samtidigt som jag knappt kan minnas eller föreställa mig en tid när hon inte fanns. En 1-åring bryr sig troligen inte så mycket om paket, kalas och gäster men vi ska ändå ha ett par mammor med bebisar här och fira lite. Den stolta storebrodern ska baka äppelmuffins säger han, likadana som vi hade när han fyllde 1. Och så kanske lite frukt och kaffe till föräldrarna såklart. Några paket blir det ju också och jag tänkte lista ett gäng bra presenter till en 1-åring ifall det är någon som behöver inspiration.

  • Boll – bollar är det största intresset just nu. Alla bollar är bra bollar och allt som är runt är en boll! Även Hjärtegrynet fick en boll i 1-årspresent av oss så jag tror jag just boll är ett ganska säkert kort. Då valde vi en fotboll st 3, märkt Fairtrade. Tror den är från Stadium. Denna gången ska vi leta reda på en lite mindre boll men också av typen utomhusboll som man kan ha även när man blir äldre. Mjukisboll för bebbar har vi redan och de är ju inte lika långvariga. En fotboll däremot består ju i åratal och kommer alltid till användning.
  • Uteleksaker – ute är allt kul och sandlådan är det nya, stora intresset. Så ett fint sandset att gräva och samla i är en bra present. Vi har ett i plåt med hink, formar, spadar, vattenkanna och kratta (tyvärr borttappad men väldigt rolig när den fanns) Formar är ju lite tidigt för 1-åringar men fint att ha ändå. Jag känner mig kluven till plåtspadarna. De är ju fina och hållbara och man slipper plast men helt livsfarliga i handen på viftiga småbarn. Eller arga storbarn med för den delen. Vi har dem ändå men bevakar stenhårt när det finns risk för viftskador. Kanske hade det varit bättre med någon i nån slags ekoplast. Hink är däremot klockrent i plåt och även vattenkanna och formar. De i plast är så dåliga i kvalitén i jämförelse och blir inte alls lika bra sandkakor (ändå viktigt för de perfektionistiskt lagda, som min 4-åring)
  • Ytterkläder – Kanske har 1-åringen just upptäckt utevärlden och slutat sitta i vagnen hela tiden. Då är det perfekt med nya ytterkläder! Första regnstället, stövlarna, lära-gå-skor, skalstället eller en rejäl vinteroverall. Vår 1-åring älskar skor och blev helt till sig när jag plockade ner vår gigantiska sko-ärvar-låda från vinden. Alla skor skulle provas på lillfoten. Sikken tur att vi har så många, och alla ska hon få! Tids nog.
  • Väska – att packa och packa upp är jättekul när man är 1 år och en egen väska kan göra stor succé. Vi har önskat oss en ryggsäck till lilla hjärtat för att hon också ska kunna ha en egen att packa när storebror gör det. Ryggsäck tycker vi är bra och vi har en hel parad med kånkar vid ytterdörren packade för olika ändamål. Barnen har tidigare fått (superfina) väskor i papp, korg och plåt men alla de har små spännen som de inte klarar än och en pappväska håller inte länge för småbarnshantering. Särskilt inte om de suger på den… Tips alltså att satsa på en i tyg utan småspännen.
  • Böcker – alltid aktuellt och alltid rätt! Favoriterna här just nu är Alla kläder på och Bilen säger brum. Läses om och om igen tusen miljoner gånger, alltid lika uppskattat. Här har jag fler boktips.
  • Plocklåda – en klassisk plocklåda är ju en slags packa/packaupp-leksak där man dessutom tränar känslan för form och 3D. Lilla hjärtat kan vara sysselsatt långa stunder med liknande lekar, att sätta lådor inuti varandra och trycka igenom smågrejer i hålen ovanpå våra trapp-pallar. Kan dock vara värt att säga att denna leksak inte bestod så länge varken hos oss eller våra vänner. Ser fin ut och kul ett tag kring 1 år men risk att det blir en hyllvärmare. Samma lek går ju att få till även utan just denna sak.
  • Stapelleksak – att stapla och bygga börjar bli kul här hos oss. Än är de vanliga småklossarna för små och vingliga men när hjärtegrynet bygger lego bygger lilla hjärtat med tomat- eller kokosmjölk-tetror eller med (rena) pocketblöjor. Den storleken är lagom för henne just nu och då kan de bygga bredvid varandra i en urgullig liten idyll. Hjärtegrynet fick en stapelleksak i 1årspresent som lite kom bort i den allmänna mängden leksaker men lilla hjärtat har hittat den och leker mycket. Den består av fem trälådor i olika storlek och kan staplas, sättas i varandra och har dessutom olikformade hål på sidorna. Som en stapel- och plock-leksak i ett. När perioden är över kan man använda dem som förvaring och avdelare i leksaksbänken. Därför gillar jag denna variant bättre än de där runda papplådorna med siffror. Alla jag sett har sådana är dessutom väldigt ätna på. Inte papp till en 1-åring tror jag.
  • Lära-gå-vagn – Kan vara perfekt i tajming eller så blir det lite sent att vänta till 1-årsdagen. Lilla hjärtat gick som en besatt men gåvagnen kring 9-10 månader. Nu är den visserligen med i lekarna men inte lika frekvent. Även detta är en otippat långvarig leksak som 4,5-åringen leker men nästan dagligen. Då är den släpvagn, bokvagn, buss osv. Att skjutsa lillasyster i racerfart är ju också kul… (heh)
  • Inredning – vid denna tid är det många barn som får eget rum (inte hos oss dock men vi bor ju i en 3a så det hade inte gått) Och då kan det ju passa med någon inredningsgrej. Kanske nattlampa (otroligt populärt här) eller fin ekomatta.
  • Knopp-pussel – också lite tidigt men lilla hjärtat övar pincettgreppet på allt och snart kanske hon är redo för pussel.
  • Samlarsaker – okej, detta lät fel men jag tänker såhär: Om föräldrarna redan tidigt kan bestämma sig för en leksak av samlar-typ så kan man fortsätta på det temat i åratal. Exempelvis har vi valt att ha duplo och lego men inte tågbana och lek-kök. Dessa leksakstyper är rätt skrymmande (tro det eller ej, det gäller även lego) och kan köpas till i nästan oändlighet. Har man bestämt sig för att det är duplo som gäller (kanske egentligen lite tidigt vid 1 år men vill man börja tidigt kan man ju förvara det ett tag) kan man alltid säga att barnen önskar sig duplo. Då slipper man massa leksaker som inte matchar något och man påbörjar inte tusen olika set av saker. Jag tycker inte man måste ha alla leksaker hemma, vissa kan få finnas bara på förskolan (som tågbana för oss) eller på kyrkis (de där klossarna som är som ett megaduplo) eller på BVC/doktorns väntrum (lek-köket) Om man lyckas få fram till presentgivarna att man önskar sig till ett av dessa stora set så blir det alltid lätt för dem att köpa och man själv behöver inte bli invaderad av leksaker som är svåra att hålla reda på. Förslag på samlarset: Duplo, lego, tågbana, lek-kök, dockskåp, pippihus, plast/trädjur, bilbana med garage osv.
  • Ätbart – glöm för allt i världen inte att man kan ge ätbara saker även till ett barn! Godiskaktus är vårt bästa kalastips och om man tar bort godisdelen och bara använder frukt och grönsaker tycker jag den kan få vara med på 1-årskalas med. Man kan spetsa småtomater, physalis, russin, blåbär osv istället för godis på tandpetarna. En festlig presentfrukt är annars ananas. Dock väldigt allergent och kan vara värt att kolla upp om barnet tål innan. Viktigt att köpa eko har jag lärt mig, eftersom odlarna annars inte får tillräckligt betalt. Klämmisar och småkex kommer vi lägga i vår gottelåda till lilla hjärtat, samt odlade blåbär, mango och några till frukter.
  • Upplevelse -så inne (att jag nästan blir lite anti bara för att) att ge upplevelser och det funkar givetvis även till barn. Till 1-åringen blir det kanske mest present för föräldrarna men det är ju å andra sidan rätt många av mina förslag. Babysim, babyrytmik, besök på badhuset, besök på djurparken, teater, cirkus, barnkonsert. Alla kan passa för en 1-åring. Det beror ju helt på vilket utbud man har i närheten. Här hos oss hade ett besök på Klonk (tyvärr slut för i år) terrariet, badhuset, en babysimkurs, babyrytmik varit uppskattat.

För småbarn kan inslagningen vara det allra viktigaste med presenten. Kanske är det bara pappret och bandet som är kul alls. Satsa på att slå in så barnet kan öppna själv och på ett roligt sätt. Tejp behövs inte. Lådinslagningar funkar bra samt att slå in med silkepapper som prasslar roligt och lätt rivs sönder. Slå in i tyg blir fint och återbrukbart. Bollen slår vi givetvis in som smällkaramell – det kommer bli succé känner jag redan!

 

Fler inlägg om kalas och presenter:

Kalasförberedelser – Hjärtegrynet fyllde 2 år och vi pyntade halva natten

Tårtan – Till 2-åringen hade vi fin och barnanpassad tårta

Present till en två-åring – Jag letade bra present till kusinen och var irriterad på utbudet

Treårskalas i en vecka – när Hjärtegrynet fyllde 3 firade vi också såklart!

När han fyllde 4 skrev jag visst inget på bloggen men instagram däremot!

Annonser

Den värdefulla tiden

Just nu sover mitt lilla hjärta. Storbarnet är på förskolan och jag har egentid, ensamtid, fritid, alldeles för mig själv. Detta fenomen uppträder inte särskilt ofta längre, det var tre veckor sedan sist och dröjer ytterligare två till innan det kommer igen. Så vad ska jag göra med denna korta, korta tiiiden som jag nu fått till skänks? Den måste ju tas till vara och användas på bästa sätt! Ska jag sova? Passa på att dricka kaffet ifred? Blogga? (uppenbarligen) Städa? Ta tag i allt som blivit liggande i evigheters evighet? Så där har jag ofta hållit på och vända och vrida på mina olika val i huvudet, vad är mest värt, hur ska jag få ut maximalt av min tid? Hur ska jag effektivisera och förbättra? Men vet ni vad, detta eviga vägande för och emot, det får mig att bli stressad! Över att göra fel val, prioritera fel sak. Eller över att tiden ska vara för kort och inte räcka till.

Just nu fylls mina flöden av massa snack om att tiden är så mycket värd. Den får inte förspillas för man har ju bara ett liv, barnen är ju bara små en gång och dygnet har ju bara 24 timmar. Det gäller ju att välja medvetet hur man använder sin tid! Inte slösar du väl med tiden? Det är ju att slösa bort sitt LIV!?!

Fast ibland tror jag att det är själva stressen över att fylla de där timmarna med rätt saker som är problemet. Hade man inte tänkt så mycket på hur viktig tiden är hade man inte heller behövt hetsa upp sig så enormt över att den är så kort.

Många gånger tror jag att det bästa är att bara låta tiden gå. Inte försöka fånga den och spara den och fylla den. Utan bara sitta bredvid och observera.

Nu sover barnet och jag sitter här.

Nu vaknar barnet och då sitter vi här tillsammans.

Nu lagar vi lunch tillsammans.

Nu äter vi.

Och så vidare.

 

Förrförra hösten var jag inte sugen på att göra något alls med min fritid. Inte sticka, inte träna, inte träffa någon. Inget. Så istället för att tvinga mig själv spenderade jag i princip alla kvällar jag var ledig med att titta på dåliga serier på tv. Bara fördriva tiden och få den att gå åt. Försvinna. Men vilket slöseri! Nej, så kändes det inte alls. Nu minns jag det bara som hösten när jag kollade på serier. Precis som andra höstar som kanske var hösten jag tränade yoga, hösten jag ammade (det var ju den senaste) eller denna hösten som jag troligen kommer minnas som hösten jag jobbade.

Inget hemskt hände för att jag inte fångade tiden. Ingenting blev sämre eller kanske bättre heller, det bara var som det var. Jag väntade på att tiden skulle gå och då gick den.

Precis som nu. Nu sitter jag här och skriver. När lilla hjärtat vaknar kommer jag gå in till henne. Inget blev gjort, inget blev fixat men ingen blev heller stressad över att inget blev gjort.

Kan man ens slösa bort sin tid? Det tror jag knappt. Jag tänker snarare att tiden är cyklisk. Låter man den gå kommer den bara igen. Tiden är inte en ändlig resurs som man måste spara på. Snarare en oändlig resurs som bara blir längre ju mer man stirrar på den. Visst finns det ett slut för just min tid i livet. Men bara för att livet en gång tar slut innebär inte det att jag måste fylla det med maximalt mycket innehåll. Jag kanske hellre bara vill vänta på att det ska gå och efter ett tag notera att jag kommit hit eller dit.

Så var det med tv-seriehösten. På våren kunde jag konstatera att jag nu sett klart på de där serierna och var redo att göra något annat. Sedan dess har jag inte känt något behov av att göra samma sak igen. Jag blev klar med ingentingandet. Och det bästa var att jag inte var ett dugg stressad över att jag slösade bort tiden, den bara passerade. Och kom tillbaka ny igen.