Dop-presenter

Här om dagen frågade min svägerska efter tips till dop-present och när jag nu väl tänkt ut några förslag passar jag på att publicera dem här med. Våra bästa tips för present till antingen dop, namngivning eller nyföding:

• Barnböcker. Jag ska skriva ett eget inlägg med boktips någon dag men Barnkammarböckerna är ju en klassiker till dop och så fina och lästa här hos oss.
• Första kokboken. Antingen Mosa, Mixa, Mumsa eller Första och Andra Mosboken.
• Barnbestick i rostfritt stål med rundade kanter, inte så stor skål i skeden och i mindre format.
• Matset i giftfritt material. Typ rostfritt eller bambufiber.
• Sandleksaker i stål och trä
• Haklapp
• Ryggsäck till förskolestart. Kolla efter en miljömärkt.
• Knopp-pussel i trä eller sniffer/bokstavspussel
• En klean kanteen-flaska. Hjärtegrynet har fyra stycken i olika utföranden och har användning för alla.
• Dragleksaker. Brio har många, vi gillar hunden och humlan.
• Något handgjort. Vi fick ett lapptäcke (som sonen sover med varje natt) en handmålad pall (såå fin!) och vi har fått otaliga stickade och sydda saker av Docksjö. Alla lika fina och välgjorda!
• Lära-gå-vagn.
• Kläder, fast det kan vara svårt. Vi fick mycket kläder och använde bara vissa. Alla var fina men många så opraktiska. Kolla med föräldrarna vad de gillar och vill ha samt vilken storlek som skulle passa innan.
• Träklossar.
• Lära-gå-skor från till exempel Kavat. Kan bli vanskligt med storlek dock. Ta i i överkant om du är osäker. Vårt gryn hade aldrig skor minde än st 22. Kavats lära-gå finns upp till storlek 26 och de är jättebra att gå i även för ett lite äldre barn som redan kan.
• Silikonbrätte att frysa hemgjord barnmat i. Eller påfyllbara klämpåsar. Kan dock vara bra att veta att familjen vill göra egen mat då så man inte späder på alla måsten.
• Iskubsform i stål att frysa smakportionerna i. Obs, för samma som ovan.
• Giftfritt gosedjur. Om inte barnet har tusen hemma redan. Å andra sidan vet man aldrig vilken som blir favorit. Kanske är det just den som du ger i dop-present 🙂
• Dekorationer i högtidsdagar som födelsedagståg, flagga i trä, vimplar på tråd.
• Giftfritt (och kromfritt) fårskinn att ha på golvet, i vagnen. Om inte föräldrarna är veganer så klart.
• Rejäl fårskinnsmössa för kalla vintrar. Vi har en som är helt oslagbar på vintern. Samma obs som ovan.
• Ull-underställ. Det finns fina giftfria och mulesing-fria.
• Presentkort på framtida upplevelse. Passar kanske bäst när barnet är lite äldre men kanske gör det inget om presenten väntar flera år. Då kan ju upplevelsen vara att gå på museum, åka ut i skogen, åka till badhuset (mycket senare då)
• Pengar på barnets konto.

Så klart är det ju alltid bäst att ge något som mottagaren vill ha. När det kommer till barnpresenter tycker jag inte att det är någon konstigt att fråga föräldrarna innan vad de tycker. Kanske vill de absolut inte ha några fler leksaker eller önskar sig bara silversparbössor till dopet. Om man inte känner att man kan fråga kan man köpa ett kort med kvittofack och fästa på presenten. Då kan föräldrarna byta utan att fråga givaren om det är okej. Detta kan ju vara bra om det är risk för dubletter också.

Länkarna är bara ett förslag för att kunna visa ungefär hur jag menar. Jag har valt företag som jag själv handlar från och därför blir det mycket laplandecostore, medvetenmini, ekoleko och lotuseco. Helt enkelt för att jag gillar dessa företag och alltid har fått ett bra och trevligt bemötande där, förutom att jag fått bra produkter.

Avokadoplantan

För två år sedan roade jag mig med att plantera alla avokadokärnor vår familj genererade. Ganska många kom upp, många dog rätt snabbt, resten gav jag bort. Utom en planta som nu har växt till sig rejält! Faktiskt så mycket att den för ett par veckor sedan nådde upp till taket samt såg otroligt skranglig och tråkig ut. Sambon min tycker inte alls att den är någon fin växt och för att blidka honom klippte jag av hela toppen och satte den i en vas istället. Någon vecka eller så var båda delarna ganska fina. Sedan började bladen på stammen som satt i vasen se torra ut. Mycket konstigt. Den hade gott om vatten och jag hade snittat den som man ska. Men inga rötter syntes och bladen blev torrare och torrare. Så jag snittade om den några gånger. Typ en gång i veckan. Den blev kortare och kortare men inga rötter. Bladen torkade lite mer för varje gång och nu ser den ut såhär:

Inte en så vacker växt inte.

Underdelen är lite finare men fortfarande skranglig. Vet någon av er något om att sköta ett avokadoträd? Jag har förstått att det egentligen är ett ganska stort träd. Typ päronträdsstorlek. Så kanske måste de stå utomhus i riktig jord för att må bra? Eller göra jag något fel med vatten/gödning/jord/kruka? Någon som vet?

Det var annars en väldigt uppskattad present att få ett avokadoträd. Nästan alla mina vänner här i Malmö har nu fått ett. De dör ganska lätt så jag tror inte många lever än men alla blev glada över att få en egenodlad avokadoplanta.

Odlingstips: Stoppa ner avokadokärnor i en kruka med jord. Vänta fyra månader. Vattna ibland. Om grodden som kommer upp är vit kommer plantan inte klara sig. Är den grön plantera om kärnan med grodd och rötter och allt i en lite större kruka. Njut av detta fina träd medan det är litet och oskrangligt. Meddela mig om du kommer på några skötselsnilleblixtar 🙂

Quorn – kundkontakt

Jag brukar alltid kontakta företag och klaga om jag tycker att det är något fel på varan jag köpt. Så även om det är mat, så när vi hittade en liten sten i en quornprodukt kontaktade jag dem via mail. Jag berättade om stenen och fick svar efter ett par dagar att jag skulle skicka den på analys i Storbritannien. Även om det kändes lite hysteriskt att skicka ett brev med en liten sten hela vägen dit för bara typ 35 :- som jag betalt för quornet, gjorde jag det. Efter någon vecka fick jag detta brev tillbaka:

De skriver typ att de är ledsna för att vi fick ett ”främmande föremål” i vår mat och att de inte vet vad det är. Med brevet fick jag också två värdecheckar för quorn. Max 140 kronor är de värda. Generöst!

Det enda negativa jag har att säga om den här konsumentkontakten är att det inte riktigt är samma sak att ”ersätta portot” som att få värdecheckar på en produkt man klagat på. Det kan ju hända att jag är så missnöjd att jag aldrig mer vill köpa från detta märke och då ska jag ju inte behöva stå för portot. Just i detta fallet är vi dock inte så missnöjda och vi kommer att köpa quorn igen. Dock blir de kommande två paketen gratis 🙂

Kapselgarderoben

Efter utmaningen med fyra plagg i en vecka blev jag inspirerad att testa ytterligare ett garderobsexperiment. Kapselgarderob kallas det och går kortfattat ut på att man bestämmer sig för ett visst antal plagg man ska ha i sin garderob under en viss tid. Efter lite tankearbete har jag bestämt mig för att börja lätt i den här första perioden. 40 plagg ska väljas ut och tidsperspektivet blir ca 3 månader. Jag kommer inte följa ett visst datum slaviskt utan istället se hur det går med vädret. Vintergarderoben kommer fram när vädret kräver vinterskor och vinterjacka. Dock senast den 11 december eftersom jag vet att jag måsta ha mitt lucialinne då (ny kör ni vet) och jag la det i vintergarderobskassen. Ett förstadatum kanske kan vara 15 november. Innan dess är det inte troligt att det blir så kallt att jag måste ha vinterkängor.

Då kommer jag till vad som ska ingå i de 40 plaggen. Jag har valt att ha med skor, ytterkläder, vardagskläder och festkläder. Utom tävlan är träningskläder (och springskor) och myskläder (det är samma plagg för mig så det blev lite larvigt att hålla på med gränsdragning) underkläder, strumpbyxor (alla jag har just nu är svarta) sjalar, vantar, mössor och sånt, skärp och smycken. Väskor har jag också valt att inte begränsa. Jag använder bara en till vardags ändå och de andra som är aktuella är handlingskassar och ryggsäckar.

När jag skulle bestämma vilka plagg som skulle få vara med gjorde jag såhär:

• Jag tog ut allt som fanns i min garderob och gick först igenom det lite snabbt. Alla sommarkläder i en påse (här kunde jag snabbt konstatera att min ursäkt för att inte ta undan sommarkläderna inför hösten för ”jag har ändå inte så många plagg som jag BARA har på sommaren, de flesta har jag året runt” bara var lögn. En hel papperskasse med plagg jag vet att jag bara använder på sommaren ställdes undan) Alla kläder jag kunde tänka mig att ha med i kapseln la jag i snygga högar på sängen. Kläder jag inte var säker på om jag skulle behålla i en kasse och alla andra kläder, som jag alltså vill ha kvar men som jag inte ville ha med i kapseln i en annan kasse. Även utpräglade vinterkläder åkte ner här. Som lucialinne, väldigt varma koftor och en röd klänning jag ALLTID har på jul.
• Jag tänkte igenom vilka slags festliga eller formella tillställningar jag ska gå på de närmsta månaderna och valde ut två finklänningar för dessa.
• Jag passade också på att ta undan tre svarta plagg (som inte kommer räknas) för att ha några konsertkläder för min nya kör. Jag vet inte än vad de har för klädkod men svart är ju en klassiker. Skulle det krävas annat kommer jag att göra undantag för scenkläder.
• När jag räknade plaggen på sängen var det 48 stycken. Jag räknade med att ytterkläder och skor skulle bli ungefär 10 st så mitt mål var att plocka bort 18 plagg för att hamna på 40.
• Jag började med att ta undan dubletter. De var många så där kom jag ner bra. Sedan tittade jag om det var något plagg som inte matchade med så många andra. Där fick jag undan ett par till. En kofta som kändes lite för varm fick flytta till vinterlådan och en blus som är väldigt tunn till sommarlådan. En kofta som kräver ett linne som inte är så urringat fick också flytta till vinterlådan. Alla mina bra linnen är slut så nu finns det bara de lite mer avslöjande kvar och det kändes inte som något jag kommer bära mycket under hösten.
• När jag var klar hade jag 30 plagg på sängen. Då var det bara till att rannsaka sig själv och sin tvättkorg och komma på att faktiskt kanske det fanns något i den jag hade velat ha med. Håhåjaja, jag fick helt enkelt vänta på att tvättiden skulle komma för att kunna komma vidare.
• Två dagar senare var tvättdagen kommen. Jag hittade två plagg till jag ville ha med (resten av det som låg i tvätten var ytterligare dubletter, suck. Hur mycket kläder har jag egentligen?!?) Ett plagg jag valt tog jag undan och sedan hade jag 8 platser kvar i min kapsel för ytterkläder.

Jag har lämnat en plats för ett par svarta jeans en kompis tagit undan för mig. Jag tror och hoppas att de kommer sitta som en smäck och bli hösten favoriter. Jag brukar ärva kläder av henne så det känns relativt riskfritt. Funkar de inte alls kanske kjolen jag tänkt sy av ett par byxor blir klar och hoppa in som ersättare.

Jaha, så vad kom med då?

Ytterkläder och skor:

• Svart 3/4- ärmad höstjacka i ull. En fantastiskt fin höstjacka men lite kort användningsperiod pga ärmen.
• Rosa skaljacka – funkar även som regnjacka
• Rosa dunväst – förlänger säsongen på alla mina andra jackor. Vill inte vara utan.
• Svarta sneakers – höstens favoriter.
• Svarta klackkängor – perfekta snyggskorna men orkar inte gå i varje dag.
• Svarta stövletter från Reike. Bekvämaste skorna jag ägt men börjar bli slitna på riktigt nu.
• Gummistövlar – tillräckligt snygga för att komma undan som vardagsskor men också att leka i leran med.
• Regnbyxor. Klarar jag mig inte utan under en potentiellt regnig höst.

Byxor och kjolar:

• Två par jeans. Ett par lite prydligare (även om jag nu ser att de håller på att gå från snygga och lite slitna till bara slitna) och ett par som alltid är på när vi går till lekplatsen.
• Ett par leggings som är lite mer av ett statement-plagg och därför inte kan komma undan som strumpbyxor.
• Ljus jeanskjol
• Marinblå kjol med vita mönster
• Brun knälång kjol
• Guldbrun kort kjol
• Svart trikåkjol

Koftor och kavajer:

• Svart långkofta
• Vit långkofta
• Marinblå Ramona
• Rosa kofta med knytband
• Rosa knytkofta
• Kort kamelhårskofta
• Grå kortärmad kavaj
• Vitaktig kavaj med 3/4-ärm och spännen i ärmen.
• Beige stickad tröja med spetsinfällningar

Toppar och blusar:

• Marinblå prickig blus
• Rosa prickig topp
• Gul-vit prickig blus
• 5 linnen i svart, vitt och rosa och grått
• Svart långärmad t-shirt
• Seglarblusen

Klänningar:

• Svart blommig klänning
• Rosa stickad klänning
• Svart finklänning med bling i kragen
• Rosa finklänning med rysch på axlarna.

Jag kommer alltså göra undantag för scenkläder både för kläder och skor om det inte råkar falla sig så att jag har något passande i kapseln redan. Går något sönder under perioden kommer jag försöka laga det i första hand. Går det inte kommer jag ändå inte ersätta plagget om inte väldigt många går sönder, då får jag kanske överväga att göra om kapseln lite.

Kassen som jag la kläder jag inte var säker på åkte ut direkt efteråt. Cyklade förbi Myrorna och lämnade den och nu minns jag knappt ens vad som var i. Känns helt rätt!

Det ska bli kul att se hur det här går. Min garderob känns otroligt luftig och fin och jag ser redan fram emot att ta fram mina tre kassar (en för vinterkläder, en för dubletter och andra som inte kvalificerade sig och en som redan står på vinden sedan tidigare rensningar. Och en för sommarkläder då men den kommer väl inte fram till vinterkapseln) som inte fick vara med och shoppa loss i dem om tre månader. Då kommer jag kanske ha glömt vad som finns där i och det blir verkligen som att köpa nytt av sig själv. Fast gratis då!

Från och med idag är det kapsel som gäller för mig. Nu tror jag den största utmaningen kommer bli att komma ihåg att jag inte ska använda de andra kläderna. Jag la undan allt som var praktiskt att lägga undan men jackor och klänningar hänger kvar i garderoben i hallen. Inte röra!

Jag vet att fru Minimalist just börjat med sin kapselgarderob och jag såg på Instagram att Ekomorsan också kör. Hittade även ett inlägg på hennes blogg.

Någon mer som kör just nu och som har skrivit något inspirerande om detta? Eller kanske har ni andra alltid så här få plagg i garderoben?

3-månaderslådan

Försökte ta efter Minimalisternas fina förslag om att lägga saker jag inte vet om jag ska spara i en låda och sedan göra en ny validering efter 3 månader. Jag la ner massor med kläder och skor i lådan och ställde upp den på vinden. Sedan har jag ägnat nästan två år till att stirra lite på den där lådan varje gång jag är på vinden men inte orkat ta tag i projektet. Så förra helgen var det äntligen dags. Jag bar ner lådan som vägde som en mindre elefant och började plocka ut allt för att sortera.

Tre plagg kom direkt in i garderoben. Jag kunde för mitt liv inte komma på varför jag ratat dessa eminenta plagg då för två år sedan.

Några plagg är jag så nostalgisk inför att jag la tillbaka i lådan direkt.

Resten tog jag kort på och ägnade sedan veckan åt att försöka byta bort på facebook. Kläder är dock väldigt svårt att byta bort enligt min erfarenhet. Nästan alla verkar ha för mycket kläder. Efter en vecka skänkte jag bort nästan allt.

De jag inte kunde slita mig från ställde jag tillbaka på vinden. Nu var lådan relativt lätt och nästa gång blir det lättare att rensa.

Av de tre jag började använda igen är det bara ett som fortfarande är kvar. Ett par byxor som jag egentligen tycker jättebra om har jag bestämt mig för att sy om till en kjol. De sitter inte så fint över benen så fast jag gillar designen jättemycket använder jag dem inte. Som kjol kanske de gör sig bättre. Men här var jag tveksam. Vad är bäst? Skänka bort ett par byxor för att någon annan ska få glädje av dem eller försöka göra om dem så de passar mig men riskera att det blir fiasko och ingen kan få nytta av dem. Vad hade ni gjort?

En skjorta tycker jag om men kanske är den lite för isblå för mig ändå? Den är i tveksamma-lådan nu igen. Kanske går den att färga men det är inte alls säkert att det är värt det. Troligen åker den ut i nästa rens.

Jag är i alla fall glad att jag äntligen tog tag i den där lådan. Nu ska det inte få gå två år tills jag gör om samma sak igen.

Äntligen kör!

Sverige är ett riktigt kör-land. De flesta jag känner sjunger eller har sjungit i en kör. Alla vet vad en kör är och stämsång är inte okänt och fast det är mycket vackert är det inte exotiskt. På flera av mina långresor med mina tjejkompisar har vi blivit ombedda att sjunga och lyssnarna har berättat hur exotiskt och ovanligt det är med stämsång och körsång. En gång var tre vänner till mig och jag i Thailand. Vi sjöng i en kör tillsammans och det råkade vara så att vi sjöng i fyra olika stämmor. Thailändarna (och en del andra turister) var helt i från sig av glädje när vi sjöng några svenska sånger. Likaså i Argentina och Brasilien var glädjen stor när vi (då med tre andra vänner) sjöng några visor. Jag hade inte tidigare tänkt så mycket på hur speciellt det är med kör. Jag har nästan alltid sjungit i någon kör och tagit det för givet. Nu har jag dock varit borta från körsången i nästan sju år. Någon enstaka advents- och första maj-kör har det blivit men inget på riktigt. Jag hade börjat sakna det. Så i höst hade jag bestämt mig för att leta upp någon kör att få vara med i. Jag hade tänkt mig en kyrkokör som kanske sjöng lite på Gudtjänsterna någon gång ibland men när jag nämnde detta för en kördirigent jag känner (för att fråga om han kunde rekommendera någon lämplig kyrkokör för en avdankad och inte längre så uppsjungen sopran) ville han genast att jag skulle vara med i hans kammarkör. Det var ju ett erbjudande för bra för att tacka nej till. Så nu är jag med! Efter lite överläggande med dirigenten fick jag hoppa in i första altstämman och det röstfacket passar mig perfekt just nu. Kan inte förstå hur jag kunde komma upp och vissla så där på höjden innan.

Vi har repeterat två gånger hittills under hösten och det ser ut att bli ett riktigt kul år med många fina produktioner och flera sångarutmaningar.

Jag är så glad att jag tog upp det här intresset igen. Jag trivs som fisken i vattnet omgiven av massor med härliga människor att sjunga tillsammans med.

Hjärtegrynet tittar på mig när jag övar mina stämmor här hemma. Så säger han: ”Imse Vimse Spindel!!” och tittar uppfordrande på mig! Vivaldi, släng dig i väggen, Imse Vimse är ändå alltid bäst!

Lagom temperatur på barnets mat

Vårt lilla hjärtegryn har hela sitt liv varit känslig för att maten är för varm. För kall tycker han inte så värst mycket om heller. I början var det ett evigt parerande med 5 sekunder i micron, skölja pasta i kallt vatten och göra gröten så tidigt att den kunde stå i fönstret och svalna en stund innan den skulle ätas. Nu har vi dock kommit på några knep som gör att det hela går fortare och inte behöver planeras in i detalj. Kanske någon mer än vi behöver lite tips?

• Gröt får lagom temperatur på ett ögonblick om den blandas med frysta blåbär. Hallon funkar också. När det skulle vara puréade bär frös vi helt enkelt in purén i små kluttar och tog fram ett par till varje frukost/kvällsmat. (Lägg purén i små kluttar på en tallrik eller bakplåtspapper eller i en iskubsform av stål. Frys in. När kluttarna är genomfrusna kan man lägga alla i en burk för att de ska ta mindre plats och inte få massa frost på sig) Numera accepteras också att ha mjölk på gröten för vår lille, praktiskt!
• Varma mackor är en favorit här hemma men ack så svårt med temperaturen. Alltid är det någon eländig tomat i mitten som är supervarm. Vi har börjat lägga frysta (skalade) räkor under osten när mackan är klar. Då tinas räkorna samtidigt som mackfyllningen svalnar.
• Grytor och soppor blandar vi fryst majs eller räkor i precis innan servering. Allt blir sådär härligt ljummet.
• Potatis och pasta sköljes i kallt vatten innan vi ger dem till grynet. (Detta funkar ju på all mat som är fast och inte faller sönder i vattnet)
• Vissa rätter kan man liksom lägga ovanpå ett laget fryst majs så svalnar de fort och majsen blir varm. Använder detta när vi äter rotfrukter i ugn med fisk i ugn. (Kör allt i ugnen samtidigt så minimeras matlagningstiden)

Alla dessa tips bygger ju så klart på att barnet tycker om räkor och majs. Händelsevis är det vårt gryns två favoriter så det är ju givet att vi använder mycket av dessa två varor. Lätt att hitta ekologiska med!

Vi försöker oftast lägga upp grynets mat på hans tallrik lite innan allt annat är klart så hinner det också ånga av lite men vill han ha mer mat sen är dessa tips fortfarande guld värda här.

Fyrplaggsveckan över!

Idag var sista dagen i utmaningen Four Fit Challenge (och såhär började det) och jag fick äntligen lägga kläderna i tvätten. (Dock inte jeansen, brukar inte tvätta dem lika ofta som andra kläder, hur gör ni med jeans?) Det gick förvånansvärt lätt när jag väl kom in i det. Slapp tänka på morgonen, slapp högen med ”pågående” kläder bredvid sängen. Ni vet kläder som inte är så smutsiga att de ska tvättas men ändå använda någon dag och kanske inte tillräckligt rena och strukna för att få komma tillbaka till garderoben.

Veckan kändes någorlunda representativ för min vardag och bjöd på både festligare tillfällen och lekutflykter i parken. Alla dessa klädkoder klarade mina fyra plagg utan problem.

Min enda invändning, egentligen, till att ha det såhär jämt är att det blev onödigt komplicerat när jag hade behövt mer än ett ombyte per dag. Som när jag blev fullkomligt genomblöt i regnet på väg hem och sedan skulle iväg igen en stund senare. Eller när jag lyckades få massor av matkladd på mig en dag. (Idag var det som tur var så nu skulle ju allt tvättas ändå)

Ingen har sagt något om att jag varit mindre varierad än vanligt med mina kläder (det trodde jag iof inte att någon skulle göra heller men man vet ju aldrig säkert) och jag har inte heller känt mig så särskilt tråkigt klädd. Det har helt enkelt funkat ganska bra! Jag funderar nu starkt på att försöka mig på projekt 333 eller kapselgarderob. (länken går till wikipedia men där kan man i alla fall läsa lite om vad det går ut på)

Idag gör personerna bakom initiativet Vi gör vad vi kan en insamling här i Malmö. Den sker mellan 12 – 15 i Fiske och Fiskars gamla butik på Regementsgatan 12. (Samtidigt pågår en jätteloppis kallad Sloppis längs hela Regementsgatan) Jag tänkte gå ner med en jacka och ett par skor eftersom det var två av de saker som efterfrågades på deras sida. Så läste jag det här inlägget Sara Johansson skrivit. Nu vet jag inte längre om jag borde gå ner med sakerna eller inte? Kanske är det fel och bara ett sätt för mig att döva mitt dåliga samvete? Kanske blir sakerna bara en belastning för den lokala sophanteringen på stället de kommer till? Kanske kommer de ändå till användning. Jag vill inte gärna belasta med mina gamla grejer som ju jag är skyldig att göra mig av med på ett klimatsmart och etiskt sätt. Att dumpa grejer på människor i stor press känns cyniskt.

Så klart vill vi alla göra något. Det är otroligt frustrerande att sitta hemma och vara maktlös när massor av människor flyr och lider.

Många har delat bilder på facebook, många har startat egna insamlingar, många vill engagera sig, många bloggar om detta. Var det rätt att publicera bilden? Var det fel att starta diskussionen? Är en egen insamling en bra idé? Alla diskussioner handlar om oss. Ja, visst är det så. Men det är ju för att det är det vi har att förhålla oss till. Det är helt ointressant för mig att diskutera om hur många som ska få komma och hur hjälpen ska se ut. Jag tycker alla ska få komma och tror att de som har utbildning för det är bättre lämpade att bestämma hur det ska gå till. För mig är det inget att diskutera. Vilka bilder man delar och inte delar på facebook däremot kan jag ha en åsikt om. I sammanhanget kanske det är en idiotisk diskussion. Men bara för att andra är kris och behöver vår hjälp ger inte det oss rätten att använda deras kroppar på propagandabilder.

Det tar emot att publicera mina vanliga, triviala blogginlägg just nu. Samtidigt är jag själv inte i kris. För mig går livet vidare. Det är ett stort privilegium att jag kan sitta här i min sköna soffa och välja vad jag vill blogga om. Jaha, idag ska det vara allvarligt. Idag kan jag hålla det ytligt.

I hallen står en påse med en jacka och ett par skor. Insamlingen är redan i full gång.

 

Ramona

Äntligen är min Ramona klar! Jag är omåttligt stolt att jag klarade att sticka en HEL KOFTA!! Dessutom har jag fäst alla ändar, sytt i knappar, blockat och nålat upp enligt måtten i mönstret, mätt med måttband noga noga för att det ska bli rätt. Känner mig som en stickare på riktigt!

Mönstret heter alltså Ramona och jag köpte det på Ravelry. Garnet heter Super Soft och kommer från Magasin Duett. Knapparna köpte jag häromdagen på Garn Davidshall men eftersom jag mindes fel köpte jag en för lite och fick ta en ur min knappsamling. När jag la ut knapparna tyckte jag det såg fint ut med två udda så då valde jag det. De två udda kommer nog från en AJ’s tyger i Karlskrona.

Det tog mig nästan en oändlighet att sticka koftan. Jag började under sportlovet och stickade raglan-uppläggningen (raglan är alltså en sorts kofta som har sömmar, eller falska sömmar, i rak linje mellan hals och armhåla) säkert 10 gånger och repade upp. Tillslut blev det rätt och då stickade jag som en dåre i typ två veckor. Sedan hände inget på massa månader och sedan tog jag fram den i somras igen. Stickade klart allt utom ett par centimeter på framkanten. För två veckor sedan tog jag äntligen tag i det hela igen, gjorde klart, blockade, fäste allt och sydde i knappar. Nu återstår bara att börja använda den. Tyvärr kliar garnet som någon slags kardborre men jag har fått tips om att tvätta den med balsam. Hoppas det hjälper! Annars tror jag mer och mer på min stickningskunniga svägerska som säger att jag ska göra en provlapp och tvätta den, gå runt med den i fickan och se om det verkligen är värt besväret att sticka hela koftan. Ska komma ihåg det till en eventuell nästa kofta…