Billig bebis – första året

Så mycket kostar ditt barn, så dyrt är första året, så mycket behöver du spara för att ha råd med en nyfödd. Och så vidare! Jag blir så trött på när barn räknas i pengar och bebisar ses som en utgift eller ekonomisk belastning. Detta har jag ju upprört mig över innan men idag tänkte jag ge lite svar på tal till alla dessa uppräkningar om vad allt kostar för en bebis.

Ledigheten – är den största posten. Såklart tjänar man mindre pengar om man inte jobbar. Det är ju ingen rocket sience direkt. Men! Många kollektivavtal har försäkringar som fyller upp till 90% av inkomsten (om man tar ut 7 dagar/vecka) och när man är hemma kan man oftast se till att ha lägre utgifter. Tro det eller ej men det är dyrt att jobba. Ät mer hemma, ät billigare, baka eget bröd, jämför priser på mat osv.

Blöjor – kan kosta massor om man köper dyrblöjor som Libero Touch eller andra liknande. (Våra vänner som får sin andra barn vilken dag som helst har budgeterat 600 kr/månad) Gör din plånbok och planeten en tjänst och använd tyg. Billigast är att riva gamla lakan till vikblöjor, sy inlägg av gamla handdukar och köpa ett gäng begagnade PUL-skal.

Kostnad: lakan och handdukar – alla gamla slitna du har liggande hemma, passa på att fråga släktingar och familj om de också vill bli av med något. Troligen blir de glada och tycker du gjort dem en tjänst. Köp PUL-skal i facebookgruppen för sånt, då kan du hitta för 50 kr/st. Köp 6 st. Totalt 300 kr och lite tråd till symaskinen.

Alla våra tygblöjeinlägg. Av strax över 100 st har jag köpt de 22 vita för 70 kr plus porto (inklusive 6 skal) de två gröna för 20 kr st och alla andra var gratis att antingen göra eller få.

Kläder – Köp på loppis för en femma styck eller få en hel kasse i en bytesgrupp på facebook. Många är så glada att bli av med alla sina bebissaker att de nästan betalar dig för att ta emot. Ha bara ett par plagg hemma i början, du kommer få så oändligt mycket, särskilt om det är första barnet i kretsen. Alternativ: se till att vara sist i kompisgänget, då kan du få alla de andras grejer, de kommer tacka dig för att du tar emot. Se till att alla dina vänner kommer på besök första tiden. De har nästan alltid med kläder.

Kostnad: ett par paket ballerina att bjuda besökarna på. Men glöm inte att ingen klandrar en nyförlöst som inte bjuder på fika.

Vagn – dyrt och onödigt. Köp en begagnad trikåsjal för första tiden, sälj den sen och köp en begagnad sele. Kostnad 300 kr i värdeminskning när du säljer selen tillslut. Alternativ: få en vagn gratis av kompis med stora barn.

Sovplats – samsov så behövs ingen säng. Gör ett eget babynest/babybädd av uttjänta t-shirts och handdukar eller en bordsfilt.

Inuti vår skötbädd finns en uttjänt bordsfilt, perfekt tjocklek och lätt att tvätta. Tvättlappar av gamla handdukar och en överbliven bit ribbat tyg.

Skötplats – gör en egen skötbädd av en bordsfilt och sy överdrag av något du har liggande hemma. Tvättlappar river du av gamla kläder och alla småbitar som blev över när du gjorde blöjor, sovplats och skötbädd.

Hygienprodukter – hämta ut alla gravidboxar och gå på alla ditt MVCs temakvällar och föreläsningar. Registrera dig på MAM så får du en napp gratis. Med alla gratisgrejer har du i princip allt du behöver för första tiden. Behövs ändå något: utnyttja alla de miljoner rabattkuponger du fick. Kostnad: energi och en bra cykel för att hämta upp alla boxar.

Mat – amma länge och kör sedan BLW-metoden. Kostnad: något förhöjd matkostnad för mamman och efter 6 månader, en blodkorv i månaden. Bonus: donera så mycket mjölk du bara orkar, det ger en extra inkomst och dessutom får du låna en förträfflig bröstpump gratis.

Matstol och matgrejer – en begagnad Antilop på blocket får du nästan gratis. Bebisen kan gott äta på vanligt porslin, fäst tallriken med häftmassa i bordet så kan den inte kastas. Sked får man i en av boxarna. Haklappar ersätts av tygservett/kökshandduk med påsklämma i nacken.

Dop – ha gärna ett stort dop och få massor av presenter. Kyrkan är gratis att vara i, klänning kan man låna där och för allra billigaste varianten kör knytkalasfika hemma hos er. Omatchande porslin är charmigt och dessutom inne just nu. Gör dekorationer själv av material du har hemma. Skicka inbjudan och tackkort digitalt för ekonomin och miljön. Ha en detaljerad önskelista om speciella grejer saknas, alla vill ge saker som kommer till användning. Även helt okej att önska sig pengar till bebisens eget konto, då kan ni bestämma efteråt vad det är som behövs.

Kostnad: kaffe och mjölk.

Aktiviteter under föräldraledigheten – vila, sova, gosa, vagga, promenera är alla mycket billiga nöjen för en förälder. Öppna förskolan är gratis och så också kyrkans barntimmar och dylika. Här i Malmö finns gratis babyrytmik på Malmö Live. Skaffa en mammagrupp att hänga med (har du ingen bra via BVC så gå med i en på facebook) och se till att träffas hemma hos varandra eller promenera i parken. Kostnad: en femma för kaffet i kyrkan, bjudfika ett par gånger för mammagruppen (okräset släkte så rån och nettokaffe kommer ses som högsta lyx)

Kläder och grejer för mamman – sy tygbindor och amningsinlägg själv. Speciella amningskläder behövs inte, kör med dina vanliga. Köp en begagnad amningsbh. Kostnad: 50 kr plus porto.

Barnförsäkring – gör som FarbrorFri och OnkelTom och låt barna vara oförsäkrade. När de börjar förskolan har de försäkring via kommunen.

Kostad: den gnagande oron om man inte är övertygad om försäkringsfrihetens förträfflighet.

Övrigt – tvättmedel, vatten och el kommer öka en del i och med tvättmängd och ökad tid hemma. Budgetera för detta och se till att ha ett bra elabonnemang. Eller bo i lägenhet och ta del av den gemensamma tvättstugan.

 

NOT: Detta är menat som ett raljant inlägg och inte någon absolut kunskap. Jag fattar också att alla har olika förutsättningar och att det ibland krävs pengar för att kunna spara pengar. Hur absurt det än låter verkar det vara dyrt att vara fattig och billig att vara rik. Barn har ju också olika behov och vissa är säkert dyrare än andra. Jag vet också att inte alla kan amma och har mer än en gång förfasat mig över hur dyrt det är med ersättning.

 

Börja äta med BLW-metoden

Lilla hjärtat är nu sju månader och i vår BVC-babygrupp ligger stort fokus på vad barnen ska äta och äter. Vid vilken ålder ska man introducera fler än 1 mål, vad ska det målet bestå av, hur mycket ska man amma/flaska, hur stora ska bitarna vara vid vilken ålder, hur får man puréerna helt släta?

Varje gång denna diskussion kommer upp känner jag mig först lite dum eftersom vi oroar oss noll för allt detta (förutom just när jag träffar denna grupp) och sedan lättad. Vi har valt att introducera mat med BLW-metoden (Baby Led Weaning) och förutom att det funkar otroligt bra för oss tar det även bort all min noja kring maten.

I BLW introducerar man mat genom att helt enkelt låta bebisen sitta med vid matbordet när det äts och äta det som resten av familjen äter. Bebisen äter själv och ingen vuxen blir då upptagen med att mata och truga och distrahera utan alla kan äta samtidigt, samma mat. Så klart blir det inte tillräckligt lång ätstund för en vuxen i början men rätt snabbt kunde vi börja få riktig matro hela familjen.

Vi tänker en del på i vilken form vi lagar maten för att det ska vara lättare för vår yngsta medlem att ta själv men de allra flesta rätter vi lagar till vardags är sådant som hon kan utforska och greja med och oftast smaka också. Alltså inga speciella burkar, pureer, smoothisar, smakportioner eller något sånt.

Så fort hon kunde sitta ordentligt utan att säcka ihop och kunde greppa och föra handen till munnen började vi erbjuda mat från våra tallrikar.

I BLW-böcker och artiklar talas det om att man MÅSTE vara 6 månader för att klara detta men jag tyckte att eftersom det är dessa två färdigheter (sitta med rak rygg tillräckligt länge för att äta samt greppa och föra handen till munnen) som krävs kunde vi börja när de var inlärda istället. Det finns ju liksom ingen magisk gräns natten mellan 5 månader och 29 dagar och 6 månader där det är helt säkert att färdigheterna är på plats utan det måste ju vara individuellt, som med allt annat.

En logoped jag var på föreläsning med talade också om dessa två färdigheter samt om hur tungan och käken rör sig. I början kan barnet bara röra tungan och käken samtidigt och bara upp och ned, så småningom lär de sig röra tungan utan käken samt i sidled, då är det lättare att äta.

För oss innebar allt detta att vi började med mat redan vid 4 månader. Lilla hjärtat var superintresserad och helt omöjlig att ha med vid matbordet om hon inte fick smaka. Så vi började erbjuda ett par bitar att utforska varje gång hon var vaken när vi andra åt. I början var det bara vid middagen (detta avråder ju BVC från, man ska tydligen börja med lunch, men då sov vår lilla alltid) och i takt med att hon var vaken mer och mer blev målen och möjligheterna till att försöka oftare, fler. Nu är hon sju månader och smakar något litet varje gång vi äter. Fortfarande rör det sig inte om några jättemängder mat, hon har inte ”kommit upp i portion” som de säger på BVC, men hon tränar sig och får i sig lite varje gång.

Jag ammar fritt fortfarande och upplever inte att amningen minskat så vansinnigt mycket, de mål hon äter mycket mat blir det säkert lite mindre amning efter men fortfarande ammar jag mellan varje matmål.

Så här såg middagen ut idag för vår yngsta familjemedlem. Tallriken är en sushitallrik som har lafgom höga kanter att fösa upp maten mot. På undersidan sitter den fast i bordet med en rejäl klutt häftmassa. Helt kastsäkert än så länge!

Vad äter vi då?

Helt vanlig barnfamiljsmat skulle jag säga. Varannan vecka har vi Linas Flexitarian-kasse och hittills har nästan allt gått att ge till bebisen, i alla fall delar av rätterna. Resten av tiden är det mycket fisk, rotsaker och potatis, ägg, ostar (som halloumi och feta) pasta, tomatsås och en del kyckling och färsmat. För järnets skull har vi blodkorv/pudding i frysen och steker en liten bit per dag till barnen.

Frukost, kvällsmat och mellis är alltid gröt, macka, yoghurt, frukt eller plättar eller en kombination av dessa. Allt detta funkar bra till bebisen och hon kan äta det själv. Plättar är båda barnens favorit och i dem kan jag passa på att stoppa ner alla möjliga olika mjöler för att få upp näringsinnehållet.

Vi låter henne kladda fritt med gröt utan att mata och hon smakar lite varje gång men min plan är att göra grötpinnar eller grötmuffins så hon lättare kan hålla själv och äta.

BLW-metoden tilltalar mig också eftersom man inte måste ha massor av grejer för att kunna börja. En stol där barnet sitter bra, en haklapp/förkläde om man vill och så en rejäl skurtrasa och ett öppet sinne 🙂 Vet vi att det blir mycket kladd låter vi bebisen äta i bara blöjan (då tar jag en ful tygblöja eftersom den garanterat blir kladdig) och en tygservett runt halsen med en påsklämma bakom nacken. När måltiden är klar får hela bebisen tvättas av i handfatet och servetten och blöjan går i tvätten. Vi torkar inte under tiden lilla hjärtat äter utan tar allt efter. Det blir oftast väldigt kladdigt men eftersom vi uteslutande låter henne äta i köket gör det inget.

Förkläde och haklapp från Sunflower design

Vi har ett jättebra förkläde som min mamma köpt från Sunflower design. Där jobbar unga tjejer med att sy saker som de sedan säljer. Just deras förkläden är extra bra tycker jag och dessutom är det verkligen en god sak man sponsrar när man köper där. Det kan jag verkligen rekommendera! Förklädet tvättas i 60 grader var 5e dag ungefär och är sedan som nytt igen. (Jag såg att de inte har något bebisförkläde på hemsidan just nu men man kan med fördel fråga om det, så syr de nya)

Många frågar om inte barnet sätter lättare i halsen när de äter stora bitar? Jag upplever att det snarast är tvärt om. Eftersom barnet får chans att tidigt träna sig sätter de mindre i halsen. Hjärtegrynet började också äta med BLW och har aldrig satt i halsen. Dock är det gott om klökningar eller kväljningar. Dessa kommer när barnet fått i sig en för stor bit eller när maten kommit för långt bak i munnen och syftar till att skydda mot att sätta i halsen. Det kan se otäckt ut om man inte är van men det enda som händer är att matbiten kommer upp. Vi har aldrig tyckt det varit någon fara och inte behövt ”sitta på händerna” som jag läser om i BLW-böcker. Ett tag hade jag dåligt samvete för att jag inte oroade mig tillräckligt för sätt-i-halsen (av alla saker man kan oroa sig för liksom) men efter att ha lyssnat på ovan nämnda logoped samt läst på i ämnet är jag nu lugn. Får barnen träna sig i ätande kommer det inte vara ett problem. Dock finns det en del saker och former på mat vi valt bort eftersom de kan orsaka luftvägsstopp om det vill sig riktigt illa. Korvslantar, råa morotslantar, hela nötter, opoppade popcorn osv. Dessa avstår vi tills barnen är betydligt äldre och det känns inte som någon uppoffring alls. Min sambo vill gärna tugga på de opoppade popcornen i botten av skålen men nu får han ta dem ur kastrullen eftersom vi ser till att de inte finns i skålen hjärtegrynet ska äta från. (Kanske en knasig utvikning om detta med popcorn – det äter ju bebisen inte än på ett år typ, men jag har sett en fasansfull historia florera om ett barn som satte just detta i halsen. Att barn sätter i halsen är ju inte en risk som försvinner bara för att bebisen blir ett barn utan den består ju i många år)

Järnrika livsmedel i våra förråd

Om man helt väljer bort industrimat och industrigröt bör man räkna lite på järnvärdet i maten bebisen äter för att det ska bli tillräckligt. Enligt livsmedelsverket ska ett barn under 6 år få i sig 8 mg järn per dag. Det är lika mycket som en vuxen man! Industritillverkat grötpulver är järnberikat och därför bör man själv också berika om man gör all mat själv. Vi har valt att göra det genom att servera blodkorv/blodpudding, paltbröd och leverpastej och använda oss av järnrika mjöler och gryner som skrädmjöl och hirsflingor.

Gluten introduceras som för andra bebisar, alltså långsamt. För oss innebär det att lilla hjärtat får en brödbit, rånbit eller pasta att suga på en gång varje dag ungefär. När jag gör plättar gör jag dem glutenfria för att jag själv också ska kunna äta dem.

Det finns mycket litteratur i ämnet och jag rekommenderar att man läser på innan man börjar för att känna sig så säker och trygg som möjligt. Det gjorde jag inte så mycket med hjärtegrynet och då vågade jag inte gå emot alla andras råd. Nu har jag däremot läst ordentligt och känner att jag har rejält på fötterna för att kunna stå emot när andra vill berätta för mig att vi gör fel.

Boken BLW på svenska – länken leder till Bokus men jag lånade på mitt bibliotek.

BLW-sidan utförlig sida på svenska med recept, tips, näringsämnen osv

Baby led weaning Ungefär samma som ovan fast på engelska.

 

Vill du prova BLW så kör på! Man kan alltid ge puréer och mos också, men det är riktigt skönt att slippa 🙂

 

EC – inledning, bakgrund och länkar

Vi har börjat så smått med EC. Det står för Elimination Communication och syftar till att tolka bebisens kiss- och bajssignaler så att man kan sluta med blöja. På svenska pratar man om blöjfri bebis eller tidig pottning. Vi är inga experter och har inte som mål att slippa blöjor snart men eftersom det inte finns så mycket skrivet om detta på svenska tänkte jag fylla ut materialet lite. Vi är alldeles i början än men jag börjar med att skriva bakgrund och lite länkar om man vill läsa mer så återkommer jag när vi hållit på ett tag. På så sätt kan ni vara med längs vägen tänkte jag. Om någon läsare har erfarenheter får ni gärna komma med tips eller maila mig ett gästinlägg i frågan.

När hjärtegrynet låg i magen plöjde jag alla tv-program om graviditet jag kunde hitta. I ett av dem pratade de lite löst om EC utan att nämna det vid namn. Sedan gick programledaren in för att bevisa för den entusiastiske blivande fadern att EC vad svårt, omöjligt och äckligt. Jag skrattade lite (för det skulle man ju) och tänkte bara att det där paret nog var lite galna. Sedan kom grynet och jag började läsa lite föräldratidningar. I en av dem var det några artiklar om EC som jag läste men avfärdade. Det verkade som att de föräldrarna hade helt andra slags barn än jag. Jag googlade lite och hittade ett par gamla blogginlägg. Inget uttömmande dock. När jag försökte låta Hjärtegrynet ligga på en filt, stirra på honom i ett par timmar för att hitta kiss-tecknen hittade jag inga. Så jag gav upp efter ett par dagar (dessutom var det ju dötrist att sitta där och stirra) Vi var på en kurs och en av ledarna berättade att hans fru hade bestämt att deras lilla bebis inte skulle ha blöjor. Istället gick hon upp med honom varje morgon när han gjorde tecken, för att låta honom bajsa på toaletten. Jag stod bland ett gäng medelålders män och skämten duggade tätt om att det bara var som han trodde, det var därför frun var så sur på sin man, han hade så dålig koll att han inte ens visste att deras son hade blöjor etc.

Jag googlade lite till.

När hjärtegrynet kunde sitta började vi med potta, men (som jag förstått att flera varit med om) tog intresset för pottan abrupt slut när han började stå. Jag gav upp. Var lite bitter för att jag inte fattat grejen (var jag så dum eller var det bara omöjligt?) och tänkte att bättre lycka nästa gång.

Nu är det ”nästa gång” och den här gången är jag mer hoppfull om att det ska funka.

Lilla hjärtat ger tydliga kiss-signaler någon minut innan hon kissar och det gör allt så mycket lättare. Egentligen var det inget beslut att börja; det gick liksom av sig själv. Ungefär så som det verkar göra för de andra jag läste om då med hjärtegrynet.

Vi började hålla lilla hjärtat över handfatet vid varje blöjbyte från att hon var ett par veckor. Rätt ofta kom det något. Jag tänkte inte att det var så mycket communication över det, mer rutinpottning. Men så för ett par veckor sedan blev det plötsligt så tydligt att gnället betydde kissnödig. Varje gång hon gnällde till på sin filt tog jag upp henne och erbjud att kissa i handfatet. Det funkade nästan varje gång. Bajs däremot har jag inte lyckats med lika bra än. Jag var lite rädd att börja med EC för att jag fått för mig att jag var tvungen att spendera hela dagen i badrummet, egentligen tror jag det är icke ECare som säger detta. Hittills är det dock minimal skillnad mot förut. Lilla hjärtat accepterar inte blöta blöjor (hjärtegrynet verkade inte lika brydd) så vi har fått byta direkt på henne sedan hon var ny. Alltså inga 6 – 8 blöjor per dag här inte utan snarare 12 – 15. (Oberoende av tygblöjor eller engångs) Att byta 15 blöjor tar marginellt mindre tid än att låta bebisen kissa i handfatet 15 gånger. För mig känns det rimligare att försöka med EC då.

Min plan är att låta henne kissa i handfatet varje gång jag ser signalen och att fortsätta erbjuda varje gång hon vaknar från tupplur. Hittills har jag mest missat när vi använt tygblöjorna, kanske klämmer de inte åt lika mycket och är lättare att kissa i för henne, och när det varit bajs. På natten har hon engångsblöja och vi tar inte upp henne för att kissa än. Det hade dock varit intressant att försöka det någon gång.

Jag tänker inte ta på mig några mål om blöjfrihet innan 1 år eller innan förskolestart men visst hade det varit underbart om det funkar. Detta är ju också ett steg i mitt Zero Waste-projekt MEN jag hade inte dragit igång detta om det inte gick så lätt. Tygblöjor är ju också zero waste-kompatibelt.

Här är ett gäng länkar för den som vill läsa mer:

Blöjfri bebis har mycket bra basinformation.

Gruppen Blöjfri bebis på Facebook.

AnniesEnkla har skrivit ett inlägg på sin blogg.

Blöjupproret är en förening för tygblöj- och ECanvändning. De har mycket information på sin sida.

Ekobebisens blogg har ett inlägg som jag läste när hjärtegrynet var liten.

Minimalisterna har skrivit ett inlägg om EC

EC Sweden – sidan är lite gammal men här finns ändå bra info.

 

Allt detta material (och det faktum att jag är med i Blöjfri bebis-gruppen på facebook) gör att jag känner mig bättre rustad denna gången. Skriv gärna om ni har tips! Allt emottages tacksamt!

 

Fler inlägg i serien (länkarna börjar fungera i takt med att inläggen publiceras)

EC – Inledning, bakgrund och länkar

EC – Kom igång

EC – Resultat

EC – När?

EC – Var?

EC – På språng

EC – Hur?

EC – Varför?

EC – Prylar

EC – Bebis på pottan

Vaskskrapa och kokosnöt

En kökspryl som vi haft lite svårt att hitta plastfri är vaskskrapa. Visserligen kändes det inte som det viktigaste att byta ut eftersom den 1. inte har kontakt med mat (som ska ätas) och 2. inte är så stor och därför inte kräver så mycket plast. Dock syns den i köket, är oerhört ful och används rätt frekvent. För ett år sedan ungefär gjorde jag slag i saken och köpte en kokosnöt för att fylla funktionen. Jag hittade en instruktion till hur man skulle göra på Ihearteco och den funkade bra. Jag trodde aldrig nöten skulle dela sig bara genom att jag knackade lite på den med en hammare men det gjorde den minsann! Sedan hackade jag upp de tre hålen i botten med typ en mejsel eller nått, minns inte riktigt. Eftersom jag använde mig av de hål som naturligt finns i nöten var det inte svårt. I instruktionen finns också en kostnadsberäkning, dock baserad på att nöten används 6 månader. Jag kan redan säga att vår nöt kommer användas betydligt längre än så. Nu har jag redan använt nöten i ett år och är riktigt nöjd! Den är utmärkt till att skopa upp skalrester och liknande ur vasken och hålen i botten gör att vatten kan rinna ut. För små slafsrester som gröt och sånt är den inte så bra eftersom kanterna inte är flexibla som på en plastskrapa men jag brukar bara ta nöten och hälla lite vatten runt om så resterna samlas i bottensilen, sedan tömmer jag silen istället.

Den största skillnaden för vaskskrapbruket är dock en inställning hos mig själv. Om inte skalen går omvägen via vasken behövs ju ingen skrapa och det blir inte äckligt i vasken om inte mat hamnar där. Numera skalar jag morötter och potatis direkt ner i kompostpåsen och när jag ska skära upp mycket frukt eller grönsaker har jag kompostpåsen (jag tar en ny) bredvid mig på köksbänken och lägger bara skalen rakt ner i den. Matresterna skrapar jag ner i kompostpåsen istället för att skölja ur. Det blir ju mer miljövänligt också!

När jag var liten bodde min kompis farmor och farfar i en stuga ute på landet. Där fanns ingen sophämtning och de försökte därför minimera hur mycket sopor de producerade. Man kan se det som att de var väldigt tidiga med zero waste eller att de var något ålderdomliga. När jag var liten såg jag det nog som det senare men nu har jag helt bytt åsikt. Jag tänker på hur de levde och de små knepen de hade för att minska sina sopor och ser det som en inspiration till att själv minska vårt hushålls sopor. De använde en kokosnöt som vaskskrapa, något som jag inte själv kom ihåg men som min mamma berättade när hon såg att vi gjort likadant.

Nu är jag väldigt imponerad av nötens hållbarhet. Ett år senare syns det ingen som helst skillnad på den och den kommer säkerligen att kunna gagna oss i många år framöver.

Fattiga veckor

I media skrivs det mycket om hur fattiga alla är i januari och massor med spartips finns att läsa i tidningarna. Jag har dock aldrig känt igen mig i detta utan tycker alltid att juni är den allra fattigaste månaden. Troligen är det för att jag är (eller var fram tills att jag gick till mitt kära arbetsförmedlingen och skrev in mig igår) student. CSN för juni är minimalt och oftast har jag inte haft tid att jobba så mycket i april och maj eftersom studierna tar mycket tid i slutet på våren. Sommarjobbslönerna har inte hunnit komma och i bästa fall kommer det något litet i slutet på juni men oftast fick jag betalt i slutet på augusti när jag sommarjobbade. Därmed är de här veckorna de absolut fattigaste på året.

Här kommer mina bästa tips för att klara årets fattigaste veckor:

• Se över dina utestående lån och utlägg. Jag hade betalt hämtmat för ett par kompisar någon gång och även en examenspresent som vi skulle dela på ett litet gäng. Inga stora summor men väl en slant. När jag smsade och påminde (supertrevligt och helt utan att gnälla eller tjata) swischade alla inom fem minuter.
• Leta upp alla extra kontanter i extraväskor, innerfickor och plånböcker. Just detta året är det ju viktigt av en annan anledning, småsedlarna blir ogiltiga efter den 30e juni och måste växlas in innan dess. (även tusenlapparna men jag tror inte chansen är särskilt stor att jag har några sådana) Jag har ofta en 50-lapp eller en 20a liggande i innerfickan eller busskortsfodralet för att ha ifall nöden inträffar. Alla dessa ska jag alltså letas fram.
• Föräldrar kan se över om de har nått gammalt vab som inte är utbegärt. Kanske är det bara jag men jag glömmer ofta begära ut pengarna och när jag nu kollade hade jag ett par dagar kvar. Det tar ju lite tid innan de pengarna kommer och de är inte så vansinnigt stora men ändock!
• Kontrollera och begär ut semesterersättning, reseersättning och bortglömda löner. För mig som frilansar är det ofta det glöms eller slarvas bort. Jag försöker bli bättre på att ha koll på allt så jag får rätt lön för mina jobb men nu kom jag på att jag hade två hela veckors innestående lön från förra året! Skandal att de är så sega att betala men bra att jag kom på det så jag kan tjata lite till.
• Begär ut ersättning från saker du lagt ut för jobbet/föreningen/skolan. Jag hade ett par småresor till Lund som ju inte ger så mycket men väl en liter jordgubbar per väg. Hade också lagt ut för mat en gång när jag blivit lovad 100 kronor från föreningen. Guldläge att begära in dem.
• I slutet av terminen kanske man har fått stipendium om man är student? Det har jag fått i år (jippiieee!) och ju fortare rekvisitionsblanketten lämnas in desto fortare får man ju pengarna. Lönt att skynda alltså.
• Passa på att äta ur skafferiet. Jag ser det som en chans att ta tag i skafferirenset igen och kokade igår bönor att frysa in. Så nöjd med att äntligen ha gjort detta. Resten av månaden ska vi försöka göra åt så mycket som möjligt ur skafferiet och frysen så vi sedan kan fylla på med aktuella och fräscha grejer.
• Byt grejer mot mat eller andra grejer på exempelvis facebooks bytesgrupper. Jag byter oftast mot ekofrukt eller mörk choklad och då tycker alla att det känns så billigt och bra. Jag får en klase bananer och en påse äpplen och de får en trave assietter eller dylikt utrensat. Jag tycker verkligen att det är jag som drar vinstlotten och är mycket gladare för fin frukt än second handade assietter men om man ser på hur lätt och snabbt mina byten går tror jag motparten också är mycket nöjd. I veckan har jag en hel hög med grejer av olika kaliber jag ska försöka byta. Bra motivation att få det gjort!
• Sälj kläder på Tradera, Sellpy eller Simplet. Tar lite tid och ger inte så stor vinst men kan vara värt det. Eller prova att byta kläderna mot andra kläder på SwopShop här i Malmö. Rolig affär med roligt koncept. Då kan man dock bara byta mot andra kläder och inte pengar eller mat. Grejer tycker jag går lättare att sälja på Blocket. Vi sålde vårt gamla vitrinskåp på Blocket under hösten och fick mer för det än vi gett när vi köpte.
• Planera räkningar som ska betalas årsvis till årets rikaste månad (för mig är det ofta mars) Det är bara försäkringarna för min del och de är alltså redan betalda.
• Ät matlåda, ta med kaffe hemifrån, lägg upp en bättre budget, spara en buffert blablabla allt sånt som jag (och säkert alla ni med) fattar egentligen.

Kan tillägga att det alltså inte är synd om mig på något endaste sätt. Ingen behöver akutswisha mig för att jag ska kunna köpa mat till familjen. Min sambo är ju inte student utan har en högst normal lön och betalar mer än gärna för familjen och mig. Dessutom finns det ju sparkonton och buffertar och allt sånt så det går verkligen ingen nöd på oss! Jag ser helt enkelt dessa skrala veckor som en chans att åtgärda ovan nämnda problem. Det är ju helt olönt att INTE begära ut vab eller låta utgångna sedlar bara ligga och samla damm.

För lite mer inbitna sparare som tycker allt ovan är trams och basic kan jag rekommendera sparbloggar som Snålcoachen och FantastiskaFarbrorFri samt recept från PortionenUnderTian här från Sverige eller MrMoneyMustache och EarlyRetiremetExtreme om man läser på engelska och verkligen vill gå på djupet.

Vad kostar kaffet?

I perioder dricker jag en skvätt kaffe om dagen och just nu är jag inte i en sådan period. Egentligen hade jag kanske velat vara helt giftminimerad under graviditeten men den där enda koppen kaffe ett par gånger i veckan har jag hittills lyckats ursäkta. En kopp om dagen alltså, kanske fem dagar i veckan. Men vad är egentligen billigast och bekvämast? I många jämförelser jag sett jämför man det absolut dyraste och bekvämaste med det absolut billigaste och krångligaste. Alltså svindyrt starbucks kaffe med hemmabryggs från eldorado. Sedan lägger man ihop alla vardagar och ser hur mycket det kostar på ett år. Mitt år skulle bli 200 dagar eftersom skolan är öppen 4 veckor om året, 5 dagar i veckan. Dock känner jag inte riktigt igen mig i dessa två scenarier. Vi köper alltid ekologiskt och fairtrade-märkt kaffe då det är inte lika billigt och köper jag på café är det för att jag är ute efter att sitta på ett café och inte bara för kaffet. Eller att resten av sällskapet hämtar från ett café och jag skulle känna mig dum om jag kom dragande med egen kopp, så känns det ju i vissa sällskap.

Istället har jag fyra vardags-senarior att jämföra:

1. Köpkaffe från skolans kafeteria
2. Automatkaffe från skolan
3. En kompis bjuder på kaffe från sin pressokanna
4. Medtaget hemifrån

Mina fyra alternativ kostar som följer och ger på ett år en kostnad om:

1. Köpekaffet kostar 15 kr utan påtår. Då kan man inte betala med kort och jag har sällan kontanter. Gränsen är 30 kr så hittar man en vän som också ska köpa och kan tänka sig att swisha istället kan man komma undan med 15 kr. 3000 på ett år.
2. I automaten kostar det 5 kr men är då nästan odrickbart. 1000 på ett år.
3. Kompisen är av den generösa sorten och just därför brukar jag alltid bjuda på något till kaffet. I realiteten betyder detta att jag köper en skvätt mjölk och två kakor i kafeterian vilken oftast kostar mig 5 kr. Bara mjölk får jag för 2 kronor. (Ligger sjukt bra till hos damen som äger eftersom jag vet vad hon heter, alltid frågar hur hon mår och småpratar lite) Även här 1000 på ett år om jag köper kaka men bara 400 om jag är ego och bara köper mjölk.
4. Hemma har vi kaffe från Arvid Nordquist. Ett paket om 450 g kostar 45 kronor och på det får vi ut ungefär 50 koppar. Vi kan säga 45 för enkelhetens skull, alltså en krona per kopp. Vår bryggare kan inte göra mindre mängd än två koppar så 2 kronor per termosmugg. Jag har alltid mjölk i kaffet. Antingen sojamjölk som kostar 20 kr per liter, två deciliter i min termosmugg ger 4 kronor. Ibland har jag vanlig ekologiskt standardmjölk istället och den kostar bara 2-3 kr för två deciliter. Detta ger alltså 6 kronor per dag för sojamjölk och 4 – 5 kronor för standard. 800-1200 kr på ett år.

Sen är det bekvämlighet och tillgång:

1. Köpekaffet är bekvämt för jag slipper hålla på att ta med termosmugg som ska diskas och bäras och hållas reda på. Dessutom händer det att jag är kaffesugen fast jag på morgonen bestämt mig för att jag inte skulle bli det den dagen. Flexibelt alltså. Någon annan har bryggt kaffet och fixat med mjölk och allt sånt. Bekvämt och tidsbesparande. Ett minus är dock att kopparna är stora och för mig blir det alltid för mycket. Jag tar bara 2/3 kopp kaffe, fyller på med mjölk men har ändå plats i koppen och dricker aldrig upp. Gör jag det blir jag helt speedad resten av dagen. Kafeterian är bara öppen på vardagar och dagtid, ibland är det kö. Lite osmidigt.
2. Mängden i automans muggar är egentligen perfekt för mig, dessutom är automaten alltid öppen och tar kort även för 5 kronor. Synd att det smakar så illa.
3. Ska jag dela kaffe med kompisen måste jag ju anpassa mig efter när han dricker samt fixa mjölk på något sätt. Dessutom är jag i en slags evig tacksamhetsskuld eftersom han bjuder. Också minus är att vi båda då äter en kaka till kaffet när vi egentligen bara ville ha kaffe. Allt för att fixa tacksamheten. Kanske kunde jag istället köpa ett paket kaffe till honom ibland eller ta med kaka hemifrån som då är nyttigare. Det kräver ju planering och bärande av kaka dock.
4. Tar jag med själv måste jag komma ihåg, ha tid, samt planera och släpa på muggen hela dagen. Jag dricker aldrig så mycket kaffe heller så det känns alltid slösigt att ta med så mycket bara för att maskinen inte klarar mindre mängd. Det perfekta här är att min sambo också ska ha kaffe samtidigt, dock händer det mycket sällan eftersom jag nästan bara tar med kaffe när jag åker hemifrån tidigt och sambon inte vill ha förrän vid 10-tiden.

Slutsats:

Billigast och minst slösigt att snylta på kompisen, föga förvånande, då är det ju någon annan som betalar för kaffet.

Även om kafeterian är dyrast är det gott kaffe och jag häller inte ut så mycket som om jag tar med själv.

Kanske bäst om jag köper kaffe när kompisen inte är där, tar med bara om sambon ska ha samtidigt och delar med kompisen när tillfälle uppenbarar sig och sedan kompenserar honom på något sätt när jag känner att det blivit många gånger.

Allt som allt känner jag inte att detta är en prioriterad utgift att ta tag i. I tidningsexempel ser det ut som man skulle kunna spara ihop till hela semestern bara genom att ändra sina kaffevanor men så tror jag inte det är för mig eftersom min kaffevana inte är konstant.

Vad tror ni? Finns det någon förmögenhet att spara på nya kaffevanor?

Årsuppdatering

Bloggen tog visst ett sommarlov på flera veckor utan att jag ens märkte att tiden gick. Trodde jag skulle vilja skriva massor under ledigheten men tji fick jag. Nu är ju sommaren på intet sätt slut, i alla fall inte här i Malmö, men vardagen börjar så smått komma tillbaka. Jag tänkte att en uppdatering på nyårsmålen var på sin plats. Även om mer än halvtid gått tycker jag det känns skönt att stämma av inför ny termin snarare än inför nytt halvår. Nu ska vi se.

Jobbet

Trogen mitt löfte sa jag upp mig och slutade i maj pendla till Karlskrona. Det var det bästa beslut jag tagit på mycket länge! Ser fram emot en lugnare höst med mer familjetid, energi och bättre hälsa. Eftersom jag ska läsa klart min master till hösten är inte jobbsökandet så akut just nu.

Skolan

Känns kul att börja igen om tre veckor. Nu kommer jag ha kraft att slutföra och äntligen bli klar!

Ekonomin

Än så länge är det ingen fara där. Vi vet ju inte än hur det kommer bli med jobb för mig under hösten så vi håller lite hårdare i pengarna än vanligt. Vi har inte gjort några mer förändringar i ekonomin sedan årsskiftet och de vi redan gjort ser ut att falla bra ut.

Dagen till ära har min sambo lyckats sälja sin första pryl på blocket och jag tror han är lite biten av blocketbacillen. Kanske blir det en oväntad kassako?

Jag ska ta tag i det där ekonomiinlägget jag tänk på länge nu. Mycket har ändrats sedan vår senaste budget.

Hemmet

Vi smårensar lite hela tiden och det blir lättare och lättare. Fortfarande har vi dock en lång väg att vandra.

Inga av de saker jag skrev att vi skulle skaffa har blivit skaffade än. Kanske behöver vi dem ändå inte?

Huset

Vi har ensats om att titta efter ett radhus i ett utvalt område här i närheten. Kommer det något så ska vi gå på visningen. Inget ledigt än dock men jag bevakar noga.

Hälsan

Efter en stor svacka strax innan sommaren är jag åter på banan! Känner mig starkare och friskare än på länge och hoppas att det är här för att stanna.

Jag har hittat en bra balans med kosten tycker jag och klarar nu även att dricka kaffe någon gång eller ta en macka på kvällen. Magen är gladare och huden klarare.

Jag småtränade lite under våren men det var egentligen inget att tala om. Ett pass här och ett pass där. I slutet på semestern vågade jag mig ut i löpspåret igen och sprang 6 km utan att ens blinka! (typ) Nu har jag sprungit 2 gånger i veckan och tränat yoga på ribban 1 gång i veckan i ett par veckor. Det får jag ändå räkna som att jag börjat träna 🙂 Har två träningspass inbokade i veckan med. Känns härligt!

Vännerna och familjen han jag se ganska mycket av under semestern men det är ju ett undantagstillstånd. Under hösten ska jag satsa på att planera in fler träffar även på vanliga dagar. Tror det är bra för mig.

Sömnen är mycket bättre nu och semestern erbjöd mycket vila. Hoppas att det håller i sig under hösten.

Garderoben

Kläder slits ut på löpande band nu och jag klipper av, syr om, återvinner, lagar som bara den. Några nyförvärv har fått ersätta men inte lika många som åkt ut.

Budgeten på 4000:- för våren har just gått åt och i det stora hela är jag nöjd med hur jag spenderat den. Någon miss jag grämer mig lite över men det är ju inte lönt. Höstens budget på 4000:- är dock indragen på grund av arbetslösheten. Men jag tror inte att det blir några problem att klara mig ändå. Får jag några extra kassatillskott kommer jag kanske använda lite till kläder men inget behov är akut.

Pyssel

Klippboken blev klar och överlämnad men några scrapbooks är ännu inte scrappade. Kanske när mörkret faller till hösten?

Stickningen

Ramonan är nästan klar. Egentligen är det fånigt att den inte är helt klar för den har legat i flera månader orörd fast det bara är pyttelite kvar att sticka.

Hjärtekatterna är inte påbörjade och inget annat har stickats eller virkats sedan disktrasorna. Mer av det till hösten!

Bloggen

Under de många veckorna som inget skrivits här har desto mer tankearbete förekommit. Jag har mycket jag vill sätta på pränt men lovar ingen frekvens efter senaste experimentet med blogglöften.

 

Hoppas ni alla haft en bra semester!

Arbetslös

Från och med idag är jag officiellt arbetslös. Jag firade dagen med att titta på den här filmen som bloggaren Lev med konsumera mindre tipsat om. Efter det känner jag mig ganska lite motiverad att engagera mig i att söka jobb och förhållandevis mycket motiverad att köpa ett hus med en stor tomt och bli självförsörjande.

Men drömmen måste ju betalas också. Ett besök på arbetsförmedlingen för inskrivningssamtal var oundvikligt.

Nummerlapp – Detta klarade jag nästan direkt, det var bara lite svårt att förstå vilken FÄRG jag skulle ta. Sedan såg jag ordet ”Nyinskrivning”. Under ordet hängde de gula lapparna, jag siktade på dem.

Vänta – En konst jag behärskar till fullo. Klarade till och med att läsa några lappar OCH hålla reda på när det var min tur. Vad jag inte klarade var att ta de broschyrer jag ville ha. LYFT PÅ LUCKAN stod det med stora arga bokstäver. Vilken lucka?

Min tur. Möta handläggaren. ”Har du skrivit in dig på datorn och tryckt på SKICKA?” – Ajaj, fail på första mötet. Nej, jag hade inte tryckt på skicka. Gör om gör rätt.

Sitta vid datorn – Fylla i alla uppgifter RÄTT. Ungefär 15 gånger fick jag gå tillbaka för att något var fel. ”Söker du A-kassa?” Ja. ”Söker du jobb i hela Sverige?” Nej, endast Skåne. ”FEEEEL!! FÖR ATT KUNNA FÅ A-KASSA MÅSTE DU SÖKA JOBB I HEEEELA SVERIGE.” Suck.

Äntligen klar. Ny handläggare.

Litet rum, liten intervju, Liten hög med obegripliga papper. Tydligen är jag på fel arbetsförmedling. Tydligen får jag inte komma till ”rätt” arbetsförmedling om jag inte kan styrka att jag hör hemma där. Tydligen måste man bli kallad dit. För att kunna skriva in mig måste jag därför säga att jag letar jobb i en helt annan bransch, en som alla får leta jobb i, inte bara de som kan styrka och blir kallade. Frukostvärdinna, skriver min handläggare in. Utbildning saknas. Så enkelt kan man alltså hoppa över fem år på universitet. Jag blir ombedd att komma förbi med bevisen senare i veckan. Efter att de är uppvisade ska de skickas till ett par ställen. Men först visas. Allt för att få komma till den där mystiska ”rätta” arbetsfömedlingen. Det är dock oklart om min rätta arbetsförmedling hinner kalla mig på ett, förmodligen ganska mystiskt och hemligt, planeringsmöte innan nya terminen börjar. Då blir jag istället avskriven och kan ägna mig åt att gå på CSN. Jag önskar nästan att de hinner kalla mig, det känns så hemligt att jag blir nyfiken. Min stackars arbetsförmedlare tittar på mig med växande förtvivlan och försöker mer och mer desperat förklara för mig vad jag ska göra för att inte gå miste om den eftertraktansvärda SGIn. Alltid denna SGI. Det är ju ändå det viktigaste vi har.

Aktivitetsrapporter ska jag skriva under sommaren. En i månaden. De ska lämnas in mellan den 1-14 månaden EFTER aktiviteten skett. Det är ännu oklart om dessa aktiviteter som jag ska göra för att ”föra mig närmare arbetsmarknaden” ska leda till det oåtkomliga jobbet på min rätta arbetsförmedling eller mot frukostvärdinnejobbet som jag just nu alltså söker. Om det handlar om frukost kanske mitt dagliga intag av just frukost kan räknas? Det är ju trots allt jag själv som både plockat fram, lagat, ätit och diskat.

Kopieringsassistent sökes? Jag ställer upp! 

Rags to riches

Idag ska jag på finloppis här i Malmö. Det är gänget bakom second hand nätshoppen Rags to riches som fixar pop-up loppis på Malmö konserthus. Här kan man läsa mer om evenemanget och personerna bakom det. Samt botanisera bland webb-utbudet. Jag har fått veta att det hela börjar klockan 11, men jag kan inte se att det står någon tid på hemsidan. Hoppas att det är 11!

Jag har inga stora shoppingplaner, min klädbudget tillåter ju inte några stora utsvävningar, men jag vill gärna gå dit och kolla runt lite. Det verkar som ett väldigt bra koncept och kanske kanske hittar jag något som kan rymmas i även min budget.

Efter det är det lunch på kafé Agnez tillsammans med hjärtegrynet och några vänner som står på dagsplanen. Vilken toppendag!

 

---

 

Uppdatering senare på kvällen:

När vi kom fram till konserthuset var det kö hela vägen runt till baksidan. Kön nådde inte riktigt fram till bankomatkön men den var lång den med. Det borde jag ju kunnat tänka ut, att jag skulle tagit ut pengar på vägen. Orutinerat…  Vi ställde oss i alla fall i kön och väntade samtidigt på vårt lite försenade sällskap. Igen fara där, nästan en timma senare kom vi in, de andra hann gott och väl!

I kön gick flera rykten om att ”allt var i storlek XS” , ”folk tar bara överpriser” och ”det är redan utplockat”. Mina förväntningar var minst sagt låga. Vi funderade till och med på att gå vidare utan att ens ha gått in! Men det var tur att vi inte gjorde det, för väl där inne visade det sig att det fanns hur mycket som helst kvar, det var väldigt olika storlekar, och det gick utmärkt att göra riktiga fynd. Det var dessutom väldigt mycket folk. Vi orkade inte gå runt så länge, det var trångt och varmt, men jag hittade två spetslinnen som låg på ett bord i utkanten av loppisen där det inte var riktigt lika trångt. Mitt sällskap köpte en liten Marc Jacob-väska som hon var väldigt nöjd med. 

Svart spetslinne från Malene Birger, 70 kronor och syrenlila linne från Filipa K, 50 kronor. Helt i linje med min garderobsplan och ryms gott och väl i budgeten. Perfekt för mig alltså, jag ser redan att båda kommer bli nya favoriter.

Totalt sett tyckte vi att det var riktigt toppenloppis! Vi kommer definitivt gå dit igen om det blir fler tillfällen! Hoppas på större lokal nästa gång, även om konserthusfoajén får mig att känna mig som hemma.

Sedan skulle vi ju fika på favoritfiket Agnez, men det var stängt för renovering hela februari. Senare i vår, då ska jag hänga på Agnez innergård många många eftermiddagar. Det är ändå det bästa fikastället i hela Malmö 🙂 Ses vi där?

Vårens klädbudget

Jag har bestämt mig för att prova en årsbudget för mina kläder. 8000 kr har jag gett mig själv, 4000 nu under vår/vintern och ytterligare 4000 kr till sommaren. (1 juli har jag fört in dem i budgeten)

Jag har redan använt en betydande del av de 4000. Såhär har de fördelats:

375 kr – blå balklänning tänkt för ett festligt tillfälle. Nu har tillfället kommit och gått och klänningen har jag inte sett till. Jag köpte den på ebay så det var ju helt klart en chansning men jag är ändå lite besviken att den inte hann hit. Jag har inte bestämt mig för vad jag ska göra med den när den kommer, det beror väl på om den passar och hur jag trivs i den. Återkommer i denna följetong.

595 kr – ceris balklänning från second hand affären Da Capo, som fick ersätta den blå på det festliga tillfället. I efterhand är jag väldigt nöjd med hur det blev. Jag kände mig jättefin i den cerisa och den sitter som en smäck. Hoppas att den kommer till användning fler gånger.

595 kr – svart långklänning från samma affär. När jag letade balklänning hittade jag också den perfekta svarta långklänning jag behöver i mitt yrke. Jag har letat så smått i flera år men aldrig blivit nöjd innan. Jag hoppas att den här klänningen ska följa mig länge. Dessutom kändes det bra att hitta den på second hand, inte bara för priset utan också för miljön.

178 kr – beige stickad vardagströja, också från Da Capo. Redan en favorit! Nu har jag lärt mig vilka färger jag ska leta efter och vilken stil som jag känner mig bekväm i. Den här tröjan matchar till nästan allt i min garderob och jag har haft på mig den i alla fall varannan dag sedan jag köpte den.

65 kr – vit kort kofta med guldiga prickar i någon slags ullblandning. Jag såg den i Myrornas skyltfönster och förälskade mig direkt. Den är precis så perfekt som den låter och matchar till nära nog allt i min garderob.

45 kr – grå vardagskjol i jeanstyg med små prickar, som jag hittade på Myrorna när jag provade guldprickskoftan. Kompletterar min kjolsamling fint och ger mig lite variation nu när jag knappt har några byxor kvar.

595 kr – Bh från Wonderbra som jag skulle ha under balklänningen. Men det funkade ju inte alls. Visst, ska jag bara snygg-gå och sitta fint kanske den sitter uppe, en timma typ. Men när jag lyfter upp min son, tar på mig skorna, lyfter armarna över huvudet, jaa, lever som vanligt helt enkelt, så åker den ned! Vilken skräpgrej. Som tur var kunde jag lämna tillbaka den igen så detta är egentligen inte någon utgift längre.

901 kr – två par skor (svarta ballerina och rosa sneakers) som jag köpte på nätet helt i enighet med min garderobsplanering. Nu har jag gått i dem hemma ett par dagar och lutar åt att skicka tillbaka dem igen. Jag har blivit väldigt kräsen har jag kommit på. När jag nu vet att jag bara har 4000 kr innan juli så vill jag att allt jag köper ska vara perfekt. Annars kan jag handla något roligare för pengarna. Jag vill ju gärna ha ett par ballerina till sommaren och ett par sneakers till våren men det blir nog inte dessa ändå.

Summa: 3303 kronor. När jag räknat bort bh och skor blir det istället 1853 kronor vilket ger mig 2147 kronor kvar att spendera under våren.

Min plan är att köpa:

Skor (ballerina, sneakers eller lätta vårkängor) för totalt 900 kr.

En ny bikini (alla de gamla är helt fel i storlek nu efter amning, det var illa redan i somras och det blir inte bättre av att allt är slitet och gammalt) för 600 kr. Ska kolla när Freya kommer med årets kollektion, har varit sugen på en från dem i åratal nu men alltid varit för sent ute. Men jag menar, i år tänker jag på detta i februari! Då bara måste jag ju hinna i tid innan allt är slut.

Se över underkläder/strumpbyxor. Nu gäller det att inte bli kaxig. Jag har inte köpt några nya underkläder, strumpor eller strumpbyxor på flera år. När jag sliter så mycket på mitt befintliga förråd kommer det ju förr eller senare att ta slut. Jag tänker att kanske måste det finnas kvar lite pengar här om det blir kris. 300 kr kan jag tänka mig att jag behöver.

Det ger mig 347 kronor kvar att spendera på plötsliga fynd! Jag ska givetvis inte börja köpa massa dumma, onödiga grejer igen utan hålla fast vid min plan och mina nya insikter om färg och stil. 347 kronor kan man få ganska mycket för på typ Myrorna. Eller så kan det bli något från Earth and More, dit vill jag gärna gå i sommar, de brukar ha bra kvalitetsgrejer. Till exempel så kommer min alltiallo-klänning därifrån. Kan jag hitta en till, lika bra klänning så kan det lätt vara värt att lägga pengar på den.

Jag har också lovat mig själv att jag ska sticka en marinblå kofta. Men frågan är om materialpengarna ska tas från klädkontot? Där har jag inte bestämt mig än. Kanske är det vettigt att räkna det på samma eller så tar jag det från mina ”fickpengar”. Jag budgeterar 300 per månad nu för oförutsedda utgifter, pysselgrejer, allt övrigt som är svårt att föra in på någon annan post. 300 kronor behövs nog för garnet så i sådana fall måste hela fickpengsbudgeten gå till koftan en månad. Hmm, vi får se. För övrigt börjar det bli dags för ett nytt budgetinlägg här på bloggen. ”Vår budget” är fortfarande det mest klickade inlägget här och den börjar bli riktigt inaktuell. Nåja, det kommer snart.

Har ni någon klädplan eller budget för våren?