Rensing bland sladdarna

Häromdagen lyckade min sambo och jag äntligen rensa bland alla hushållets sladdar. (Efter att jag läst en inlägg på ämnet av minimalisterna, de inspirerar mig så mycket!) Jag hade rensat lite innan och tyckte att jag kommit en bra bit men när vi väl synkade våra sladdlådor insåg vi att vi tillsammans hade åtta USB – miniUSB. Det behöver vi såklart inte ha! Kan inte ens minnas när jag använde en sån sladd senast. Fem åkte ut och tre blev kvar, då tog vi ändå i, tre är kanske lite väl mycket det med. Det hade förmodligen räckt med en.

En gammal mobiltelefon hittades med. Jag hade sparat den förra gången jag rensade för jag tänkte att det kan vara bra att ha en ifall min nuvarande går sönder. Men nu bestämde jag att om den nuvarande går sönder kommer jag förmodligen att köpa en ny (kanske en fairphone?) och inte gå tillbaka till en gammal osmart mobil. Därför skickade jag idag den gamla till envirofone som köper gamla telefoner och återvinner dem. Väldigt smart verkar det, återkommer när försäljningen gått igenom och jag vet hur allt gick. Det blir ju inga pengar att tala om för mig men det var ju heller inte därför jag skickade den. Personligen vill jag mest bli av med den och veta att den inte ligger och läcker läskigheter ut i naturen.

Så var det ju det där med att rensa för rensandets skull. Alla sladdar vi nu skänker bort är ju fullt fungerande och skulle kunna agera som dubletter och ersättare för en sladd som eventuellt går sönder. Jag beräknar dock troligheten i att sju USB-sladdar skulle gå sönder (men den minimala användning de utsätts för i detta hushåll) till obefintlig och kan därför med gott samvete skänka dem till någon affär som förhoppningsvis kan sälja dem till någon som behöver en USB-sladd.

Resten av sladdarna/teknikprylarna var antingen trasiga ( = farligt avfall-bilen) eller tillhörde min sambo och då får ju hans samvete själv bearbeta det där. Mitt har redan fullt upp med annat!

Annonser

Framgångsfällan

För ett tag sedan såg jag en dokumentär på SVT som heter Framgångsfällan. Mycket i filmen var tänkbart och bra men det var särskilt en sak som fastnade hos mig och som jag fortfarande tänker på dagligen nu två månader efter jag såg filmen. Det var en forskare som sa att man kunde tänka på tre frågor innan man gjorde ett val.

Is it good for me? Is it good for my society? Is it good for my planet?

Det fascinerar mig att för så många val i mitt dagliga liv är svaret på minst en av frågorna nej. Ganska många gånger på två och faktiskt förvånansvärt ofta är det nej på alla tre frågor. (exempelvis: ska jag äta godis? Ska jag hoppa över träningen? Ska jag köpa den här produkten men petroliumingredienser?) Nu försöker jag eliminera alla val som genererar tre nej men det är inte helt lätt. Optimalt hade ju varit att alltid ha tre ja men det är ju som Docksjö skrev i sin kommentar inte lätt och kanske inte alltid eftersträvansvärt. Är det ibland så att samhället inte alltid vet vad som är bäst för det? Om jag köper en icke miljövänlig produkt ger det kanske skatteintäkter eller andra inkomster till samhället men på sikt är det knappast bättre för samhället att fortsätta förgifta planeten.

Om möjlighet ges att se filmen kan jag verkligen rekommendera den. Jag skulle gärna se den igen.

Om att rensa för rensandets skull

Det skrivs mycket på nätet nu om att rensa i röran, sortera ut och leva med färre prylar för att sedan känna sig lättare och mindre tyngd av tingen. Det är ju givetvis bra och jag håller med i mångt och mycket. Men jag har svårt att rensa för rensandets skull. Jag skulle gärna leva med färre prylar, har en mer lätthanterlig garderob och färre pågående pysselprojekt men det innebär också att jag skulle behöva slänga (skänka) mycket av det jag redan köpt eller samlat på mig under de senaste tio åren. Av någon anledning känns det lite som slöseri. Jag har ju slutat köpa in grejer/kläder/material så inget förnyas längre. Men att ”pyssla upp” allt mitt hittills ackumulerade material eller använda sönder alla mina kläder kommer ta minst tio år (känns det som) Tålamod är inte en av mina största tillgångar. Jag vill gärna bli klar med saker.

Så jag är sliten mellan att vara sparsam – och därför miljövänlig när jag sparar allt och använder till annat (typ upcykling) eller använder det jag redan har i garderoben – och en vilja att leva mer minimalistiskt och göra mig av med alla bra-att-ha-grejer, dubbletter och förnya garderoben till det perfekta setet (som minimalisterna har skrivit ett bra inlägg om) och således bli klar.

Ingen lösning i sikte än….