3 tips för en smidigare småbarnstid

• Förvara extra täcken och kuddar med påslakan/örngott på. Du kommer tacka dig själv den natt du måste byta allt i hela sängen pga kräksjuka eller liknande. Vem vill står och krångla på ett påslakan mitt i natten när alla är supertrötta och allt måste bytas samtidigt?
• Börja middagsmatlagningen med att skala ett par morötter och skära i stavar. Även gurka och sånt funkar bra. Då kan hungriga småbarn ta en stav istället för att ligga och skrika ut sin hunger på golvet.
• Satsa på att involvera barnet så mycket som det bara går i hushållsarbetet. Laga mat funkar bra med småbarn tycker vi. Särskilt om det är en rolig maskin inblandad. Mixern och vispmaskinen är succé här hemma. Men också att hälla i saker i grytan och röra är roligt. Mät upp kryddor och andra ingredienser i skålar (låtsas att du är en tv-kock) så är det lättare för barnet och föräldern behåller kontrollen över hur mycket som hälls i. Lägga in tvätt är en annan bra uppgift. Eller ställa skor i snygga rader. Till och med dammsuga funkar här. Då får vi ju dock leva med att endast fria ytor blir städade samt kanske inuti soffan eftersom man då får använda den otroligt roliga soff-borsten. Istället för att trycka in allt sånt när barnen äntligen roar sig själva eller sover för då kan man nämligen ägna sig åt sig själv då! Läsa en bok, glo in i väggen, sockerfika, prata ostört och jaa, möjligheterna är oändliga. Men då måste ju allt annat bli gjort när barna är vakna.

3 ekologiska tips för röda babyrumpor

Hjärtegrynet verkar ha hud av stål. Eller i alla fall en väldigt motståndskraftig hud. Han har i princip aldrig varit röd, haft utslag (mer än vattkopporna och en omgång virusprickar) eller behövt smörjas. Men lilla hjärtat däremot. Hon blir röd och fnasig och vi, aningslösa föräldrar, stod där handfallna inför detta nya bebisproblem. BVC ville bara ge oss krämer och krämer och vi var inte så särskilt pigga på det. Bepanthen hit och Inotyol dit! Vi tyckte det kändes helt fel att smörja när problemet inte var att hon var torr. Inte särskilt miljövänligt verkade det vara heller. Istället provade vi tre andra metoder.

• Byt blöjsort. Vi fick en Pampers i en av startbagarna och en dag hade vi bara den kvar så då åkte den på. Resultat? Illröd bebis! Enligt vår erfarenhet verkar Libero snällare än Pampers men Naty ännu snällare (fraktfritt på Apotea) I tygblöjvärlden är naturmaterialen snällare än microfleece och fuskmocka. Har man pocketblöjor med fuskmocka kan man ju lägga i en bit bomullslakan och ändå använda blöjorna. 

• Minska vätan. Lufta så mycket det går, se till att det är torrt inan ny blöja sätts på och byt direkt det är något i blöjan. Kanske en självklarhet med kan ibland vara svår att få till, särskilt om man är mycket på språng. För att få ordentligt torrt i ljumskarna använder vi Imse vimses flanell-lappar och avslutar med att blåsa. Det blir mycket torrare än med riviga frottélappar.

• Börja med EC. Om bebisen inte har kiss och bajs mot huden blir hen inte lika röd. EC kan även bidra (på lite sikt) till att bebisen småskvätter mindre och därför inte behöver vara fuktig hela tiden. Gäller även bajs.

• Om kräm ändå krävs tillslut har Weleda en som inte innehåller paraffin och vasselin. Dock har Weleda äkta eteriska oljor i sina produkter och de kan vara allergena. Babyserien är deras snällaste produkter men är man väldigt allergisk är det kanske inte så bra. Det finns också rent ullfett (lanolin) att köpa med det kan man också vara allergisk mot. Ibland kanske det krävs ett par timmar med kräm för att få bukt med utslaget. Sen kan man börja med något av ovanstående så det inte kommer tillbaka.

Några tillägg: Vår bebis blir röd av fuskmockan i vår (enda) pocketblöja även om den är helt torr. Samma med Pampers. Det verkar inte bara vara vätan utan också friktionen som är problemet.

Andra engångsblöjmärken vi provat och ratat: Minstingen (känns lika våta som bomullstygblöjorna) Icas egna (Mer lika Libero) Libero Touch (funkar bra och lika snälla som Naty men inte eko som Naty trotts samma prisnivå)

3 tips för mammahälsan efter förlossningen

• Var ärlig mot din BVC-sköterska med hur det känns och hur det går med bebisen. Det ÄR jobbigt ibland (eller hela tiden) och det är okej att tycka det! Det är ingen idé att försöka vara tapper, särskilt inte mot BVC-sköterskan som ju är där för att hjälpa, utan berätta hur det känns så du kan få rätt hjälp.

• Läs bloggen bakingbabies av fysioterapeuten Mia. Hon kan så mycket om kvinnohälsa och bäckenbottnar. Här finns massor att hämta! Även för den som knappt fått en förlossningsskada.

• Ladda ned antingen appen TÄT eller MammaMage och kom igång med knipet och träningen. Knipet gjorde så oerhört stor skillnad för mitt mående de första veckorna. Utan knip = ont, trött och oerhörd tyngdkänsla. Med knip = inte ont, inte trött förrän efter flera timmars bärande och stående, ingen tyngdkänsla.

Tre lätta åtgärder som gjort så stor skillnad för mig!

3 favoriter i BB-väskan

Inför förra förlossningen läste jag massor av listor om vad vi borde packa ner i den mytomspunna BB-väskan. Nästan allt på den där listorna kom med och mycket användes ändå, vi var ju där i tre dagar då så vi hann igenom alla eventualiteter och bra att ha grejer. Den här gången blev det lite mer hals-över-huvud-packning och listorna var totalt bortglömda. Det vi hade siktat in oss på att få med var våra 3 favoriter:

• Babynest – vi har en ergonomisk variant som heter Cocoon-a-baby och är som en tjock, skålformad madrass. Vitsen är att bebisen ska ligga mer som i famnen än bara platt på rygg och då sova bättre, få färre sånna där nyföddreflexer då de väcker sig själva och inte bli så platt i bakhuvudet. Vi skriver under på alltihop! I vår egen, högst ovetenskapliga, studie av sovande bebisar kom vi fram till att i alla fall våra barn sover ungefär en timma längre i cocoonen jämfört med platt på rygg. På BB hade vi cocoonen mellan oss i sängen när vi sov eller i plastbaljan. Den där baljan är så gigantisk att det kan vara smart att ha något att sätta i för att inte bebisen ska ligga i liksom en öken av landstingethanddukar. Såg många andra som också hade vanliga nest med sig och hade dem i baljorna. För övrigt hade vi inte kunnat ha bebisen mellan oss i sängarna om vi inte haft nest med, det var ingen dubbelsäng direkt. Vad vi också borde haft, fast glömde, var sovsäck till bebisen. Då kan hen inte sparka av täcket och inte heller få det över ansiktet. Hjärtegrynet sov med sovsäck tills hans var 1,5 år då han började vilja gå upp själv. När de är små kallas kanske sovsäckarna sovpåse men vi har en tjockare variant nu på hösten/vintern och inte bara de där man drar ihop med ett snöre i botten. Våra är från Snoozy, de gör de finaste, men vi har en från Ikea också som är helt okej. Annars kan man ju ta en vanlig åkpåse och vika luvan runt toppen av nestet/cocoonen. Då sitter det fast bra också. Red Castle (som gör Cocoon-a-baby) säljer egna soväsckar med som ska passa extra bra för deras nest men vi har inte provat dem.
• Nagelfil – båda våra små är födda med fina, starka, välväxta naglar vilket tyvärr gjort att de rivit sig i ansiktet väldigt mycket det första dagarna. Med hjärtegrynet var vi helt oförberedda på detta och fick inget gehör för vår fil-önskan förrän dag tre på BB. Lika med sönderklöst bebis. Inte kul. Vi försökte såklart bita av naglarna och riva och allt det där som BB-gänget sa åt oss men det funkade ju inte. Denna gång hade vi egen fil med och bestämde således själva. Lika med hel bebis utan rivmärken!
• Babyolja – det där becket är nästan omöjligt att få bort, det är liksom som ett tjockt klister, men det går så mycket lättare om man har en rejäl dutt babyolja på tvättlapparna. Därav hade vi med en flaska eko-babyolja samt en bunt torra papperstvättlappar. Tror ingen tvättmaskin i värden bör drabbas av outspädd beck så därför valde vi engångs för BB. Även egna Naty-blöjor kom med. Tygisarna fick vänta! På många BB-listor står det att en tub vaselin ska man ha med, men det går alltså lika bra med vanlig babyolja. Har man ingen med sig kan det hända att man får en i babybagen man kan använda. (Vii fick ytterligare en från Baby to be på BB, fast med lite annat innehåll, samt en till från BVC. Det gör att jag alltså fått 9 babybagar av olika sorter. Fast två var identiska) Oavsett eko eller inte hjälper oljan till att ta bort becket utan att bebisen blir helt röd på grund av för mycket skrubbande.

Bubblare: Babyskyddet. Hade vi förra gången men inte denna. Visade sig mycket svårare än vi trodde att få tag i taxi som hade och vi var grymt missnöjda med att få vänta en timma på taxi! Hade vi haft eget hade det ju gått på ett par minuter…

För övrigt hade vi ju med vanliga saker som mössa och kläder till bebisen, ombyte till mig, journalen och sånna viktigheter men glömde helt bort andra saker vi trodde var oumbärliga. Som min necessär. Fast det gick utmärkt ändå. Jag fick duscha med Liberos babywash från reklamflaskan, kan berätta att den är det odrygaste jag varit med om, använde hela flaskan till en dusch, fast så är den ju inte avsedd för post-förlossningsmammaduschen heller. Pappamaten glömde vi också men det behövdes inte eftersom denna förlossningen gick rätt fort. Kontentan kanske är att man klarar sig bra utan det mesta (jag menar det händer ju att folk kommer helt oförberedda till BB när bebisen kommer tidigt eller oväntat, allt finns ju där om det är kris) men vissa saker är skönt att ha!

Bild från http://www.cocoonababy.com.au

3 barnboksförfattare för 3 olika åldrar (och en bonus)

Vi läser varje kväll för hjärtegrynet och har gjort det sedan han var 6 veckor. Kanske var det galet tidigt att börja men vi var så sugna på denna mysiga rutin att vi inte ville vänta. Nu (när han är drygt 3 år) läser vi fyra eller fem böcker per kväll, varannan kväll läser jag och varannan pappan. Oftast väljer sonen böcker, men ibland får även vi vuxna äran att välja!

Från 6 veckor till 6 månader ungefär läste vi det vi vuxna hade lust med och det var inte alltid vi kunde uppfatta om hjärtegrynet gillade boken eller inte. Det var mer för att skapa rutinen och lugna bebisen med våra röster som vi läste. Jag vet att vi ofta läste ur våra barnantologier och valde en ganska kort saga varje kväll. Så småningom tyckte vi att vi kunde se att han uppskattade vissa böcker mer än andra och valde då dem. Från ca 6 månader var det inte något tvivel om vad han tyckte och han började engagera sig mer i läsandet och vända blad och banka på böckerna (lämpligt då med Knacka på!)

Vi har redan ett mindre bibliotek här hemma att välja ur och även om vissa böcker passerat sin storhetstid, på grund av åldersanpassning mest tänker jag, så läses de flesta någon gång i månaden. Alla utom ormboken (Så lever ormen) den är för läskig….

Den första favoriten var Knacka på! av Anna-Clara Tidholm

Den har vi läst så mycket att vi är inne på vårt andra ex av boken. Det första blev helt enkelt sönderläst (och knackat!) Synd att inte den finns som kartongbok tycker jag, för hjärtegrynet ”läste” den mycket för sig själv när han väl kunde greppa och då hade kartong definitivt varit att föredra. Från 6 månader till 1,5 år ungefär var dessa tre böcker storfavoriterna. Jag minns när hjärtegrynet fick Ut och gå! av sin mormor, då var han kanske 10 månader. Hon gav den till honom medan hon själv knappt kommit innanför dörren och sedan satt de och läste boken 14 gånger i rad på pallen i hallen. Vilket fantastiskt omdöme!

Varför då? gjorde premiär strax efter och var lika populär. Just dessa ex av Knacka på! och Varför då? har jag faktiskt köpt när ett bibliotek sålde ut dem, de kostade mig 5 kr styck!

På sin 1-årsdag fick grynet Bus & Frö på varsin ö (Maria Nilsson Thore) i present. Vi försökte läsa den genast men från 1,5 år ungefär var den favorit. Då läste vi den varje kväll i månader i sträck. Tillslut blev jag ju tvungen att skaffa ett par till av samma författare för att få lite variation. Det visade sig att Livet på en pinne var minst lika bra! Den läser vi fortfarande ett par gånger i veckan och hjärtegrynet citerar den ibland i exempelvis dela-med-sig-situationer. (Förekommer också i boken)

Petras prick har vi läst en del också, om än inte lika frekvent, men en av kompisarna skaffade den ungefär samtidigt som oss och läser den fortfarande nästan varje dag.

Serien om tio vilda hästar (Lisen Adbåge och Grethe Rottböll) gjorde entré för kanske 10 månader sedan (alltså vid 2,5 år) och har lästs nästan varje dag sedan dess. Ett tag läste vi alla tre böckerna i serien varje kväll. Personligen tycker jag att Hästfesten är bäst men hjärtegrynet gillar Tio vilda hästar till toppen mest. De är gjorda som räknesagor och kan därför sorteras bland räkneböcker på biblan, där det kan vara svårt att hitta dem, men de är utmärkta böcker även om man inte är intresserad av just matte.I böckerna är det tio hästar med olika färg och namn som hittar på saker och vi har roat oss med att hitta på sånger till hästarna med. Mest populär är Dandy (med versen ”Femte fålen apelgrå” ur Staffanvisan som sång) och Rataplan som är gul och vi därför träffar på lekplatsen i närheten. Där finns en gul betonghäst.

En bubblare på min 3-lista är den här av Lotta Olsson och Charlotte Ramel. Det var nog den allra första boken hjärtegrynet fick och vi har läst den så vi alla kan den utan och innan. Det finns även ett par till i samma stil som också är bra men som vi inte äger (än) Liten liten snälling är min favorit och Trycka knappen hade en lång storhetstid här hemma. Vi läste dem från typ 6 månader till knappt 2 år. Dessa är kartongböcker och därför lättare för ett litet barn att greppa och bläddra själv.

Vi har givetvis läst böcker av andra författare också men dessa är de som lästs under längst tid. Allihop gör sig även mycket bra som presenter!

 

3 frukter jag hellre avstår om det inte finns eko

• Bananer – efter att ha hört hur mycket bekämpningsmedel som används på plantagen och hur dåligt de som arbetar med bananerna mår kan jag inte förmå mig att köpa konventionella bananer.  Om det innebär att vi måste avstå banan gör vi hellre det. När ekobananer är billigt köper vi mycket och fryser in. Då har vi alltid i reserv ifall det skulle vara slut. Frusen banan är perfekt att göra smoothie eller glass av.
• Annans – ingår på intet sätt i vår basdiet men finns det ekoannanas köper jag gärna. Jag har lärt mig att för en annanasodlande familj är skillnaden i pris på eko och giftig skillnaden mellan att kunna försörja sig och inte.
• Vindruvor – ingen frukt får lika ofta underkänt ur giftinnehållsynpunkt som vindruvor. De tunna skalen låter mycket av giftet komma in i frukten och går därför inte att tvätta bort. Samma sak med russin. Hjärtegrynet älskar vindruvor men vi köper det väldigt sällan. Vi har en vinranka på balkongen och får typ två klasar per år på den. Men hjärtegrynets gudmormor har hela uterummet fullt med vin så där springer hjärtegrynet och hämtar klasvis när det är rätt säsong.

3 saker om återvinning

• Om man funderar på om man ska lägga chipspåsen i plast- eller metallåtervinningen kan man krama ihop den till en boll. Om den stannar som en boll är det metall, om inte, plast.
• I tidningsåtervinningen ska det endast ligga trycksaker och kontorspapper. Det är alltså inte styvheten i kartongen/pappret som avgör vad som hamnar här. Vi får ofta erbjudanden om visningar, de är tryckta på ganska tjockt papper och skulle lätt kunna hamna bland kartongåtervinningen. Men om man tänker på att de är en tycksak, de kommer från ett tryckeri, då lägger man dem i tidningsåtervinningen istället, vilket är rätt. Presentpapper är ingen trycksak, så fast det är tunt som papper och ingen förpackning ska det vara i kartongåtervinningen.
• Ska man återvinna värmeljuskoppar är det ytterst viktigt att sära på koppen och vekhållaren. Vekhållaren är av järn och därför magnetisk, i motsats till koppen som är av aluminium. Så när stora återvinningsmagneten kommer och allt magnetiskt fastnar på den tar vekhållaren med sig koppen om de sitter ihop. Aluminiumet smälts då ned bland övrigt järnskrot och vinsten av att återvinna aluminiumet som koppen är gjord av, går förlorad. Om man inte särar på de två kan man nästan lika gärna slänga allt i soporna. Ett ännu bättre alternativ är att köpa värmeljus i kopp med påfyllnadsljus eller ljusbringare.

3 tips inför inskolningen

• Anpassa dagsrutinerna, som när barnet äter och sover, efter förskolans. När vi skolade in var det lite olika hur de andra föräldrarna hade gjort. Vissa styrde in sina barns rutiner för att matcha dem på förskolan, vissa inte. Vi behövde inte göra något alls eftersom hjärtegrynet redan hade styrt in oss i mat- och sovtider som passade med förskolans. Då blev det plötsligt lätt att förstå varför förskolan hade just de tiderna, de passar ju många barn så bra! Barn som inte hade anpassade tider hade en mycket jobbigare inskolning och föräldrarnas ursäkter om att ”mitt barn ska inte behöva ha några fasta tider om hen inte behöver” kändes lama. Det verkade inte alls värt att slippa ha rutiner hemma när jag såg hur jobbig inskolningen blev. 
• Ha barnvakt ett par gånger innan förskolestart. Det gjorde det både lättare för oss att lämna barnet och för vår son att bli lämnad. Vi hade alla tre provat upplägget innan med väldigt trygga personer (mor- och farföräldrar) och det hade funkat bra.
• Berätta för barnet vad som ska hända i god tid. Vi pratar mycket med vår son om vad som kommer hända och hur det har varit, över lag. Men inför en så stor förändring som förskolestart tror jag det är extra viktigt. Det finns också böcker man kan läsa tillsammans om det känns krystat att ta upp ämnet. 

Vi tyckte det var självklart att man skulle få ha med sig ett gosedjur om man vill och det fick vår son också ha. Men jag har hört om flera förskolor där barnen inte får ha med saker hemifrån. Helt galet tycker jag! Klart barnen ska få ha med sig något tryggt att ta till om det behövs. Annars har de ju inget sätt att hantera om det blir för mycket. Personalen har inte alltid tid hur mycket de än vill och alla barn vill inte pausa med någon. 

Vi hade en väldigt lätt inskolning över lag. Det kan ju så klart vara en slump eller bero på personlighet. Men det kan också vara så att alla tips gjorde att det blev lätt. Hade vi gjort det igen hade vi garanterat gjort likadant 🙂

3 skrivregler som får mig att både känna mig och framstå som smartare

• Att skilja på de och dem. Har flera kompisar som vägrar erkänna att det är någon skillnad alls. Men det får mig att känna mig så akademisk och insatt när jag vet när det ska vara de och när det ska vara dem.
• Att använda ” ” på rätt ställen. Roliga exemplen på när det blivit fel är många, här är en hel blogg med felanvändningar. Här är en annan samling. Det finns ett kul Friends-avsnitt på samma tema, tror det heter ”The one where no one proposes”. Kan tillägga att jag även lärt mig använda dem i googelsökningar. Mycket större träffsäkerhet utlovas!
• Att ordet men nästan alltid föregås av ett kommatecken. Jisses vad många extra komman jag fick skriva in i mitt examensarbete innan jag fattat. Tillslut gick det in i alla fall! Nu borde jag ju kunna efter alla de där timmarna.

Se där jag, jag fick användning av mina de- och demkunskaper även i denna lilla text. Ska tillägga att jag aldrig varit bra på skrivregler (och fick gå i extra skriv- och stavningsundervisning under hela mellanstadiet) och förmodligen behöver lära mig ett tjog till för att kunna passera som en riktig smarting. Just därför känns dessa tre som viktiga delsegrar för mig! Känn er fria att från och med nu anmärka på min grammatik och kommatering hur mycket ni vill! Såvida det inte rör sig om min personliga tolkning av ett ord såklart 🙂

3 inne-företeelser i samband med att skaffa barn som retar mig till tusen.

• Att det skulle vara fint och naturligt att inte läsa på om något inför att föda barn. Hur naturens krafter ska hjälpa en i stunden och allt bara ska komma automatiskt till en nu när man blivit mamma. Vilket trams. Ingen naturkraft kommer göra jobbet åt dig. (Eller i alla fall inte åt mig) Oförberedd är alltid oförberedd, jag har inte varit med om något annat sammanhang där det skulle vara eftersträvansvärt. Jag har hört blivande mammor säga med stolthet att de minsann inte läst några böcker eller frågat någon alls om råd utan att allt de behöver veta kommer att komma till dem helt av sig själv. Sedan tittade de nedlåtande på min hög med böcker om barnafödande, amning och att leva med barn. Hur skulle det göra mig till en sämre mamma att jag läser på om den gigantiska livsförändringen som snart kommer?
• Att det är fint att inte ändra sitt liv alls när man får barn. Detta hör jag ofta, mest från mina vänner utan barn. De säger nedlåtande att andra har ändrat hela sina liv bara för att de fått barn och att så ska de minsann inte göra den dagen det är dags för dem att skaffa barn. Varför skulle det vara fint att inte ändra sitt liv när en ny människa kommer in i ens liv? Jag förändrade mitt liv mycket när jag träffade min sambo, så också när vi fick vårt lilla hjärtegryn. Det låter snarare ganska egoistiskt i mina öron att inte anpassa sig efter sina nya familjemedlemmar. Inte till självutplåning så klart men att bara anpassa sig, varför skulle det vara fel?
• Att det gnälls på att det är så dyrt att skaffa barn. Ingen inbillar sig väl på riktigt att det skulle vara gratis att livnära en annan människa? Tidningarna gör listor över hur dyrt första året med barnet är och hur mycket pengar du kommer att spendera på ditt barn innan hen flyttar hemifrån. Ingen skaffar väl barn för att det är billigt? Och vad ska de annars göra med pengarna? Om det nu finns så många bättre saker att lägga pengarna på, men så skaffa inte barn då! Vi har inte öst pengar eller saker över vår son men visst har våra utgifter ökat, och våra inkomster minskat. Jag vägrar se min son som en utgift på x antal miljoner innan han flyttar hemifrån. I så fall hade jag lika gärna kunnat se min sambo och alla mina vänner som en utgift. Det handlar ju inte om pengar. Klart det är bra att ha en ekonomisk plan, men jag vill inte ha en sammanställning av hur mycket jag kan spara på att inte skaffa barn, lika lite som jag vill veta hur mycket jag sparar på att inte ha en sambo eller inga vänner. Vad ska jag ha pengar till om jag inte har barn, sambo och vänner? Då behöver jag ju inte ha dem!

 

Jag menar inte att trampa någon på tårna med den här lilla utläggningen. Snarare är det så att jag kanske sagt ifrån för lite när andra har trampat på mina tår och att jag fram tills nu byggt upp den här irritationen till att bli en smärre gallaflod.

Vad finns det för skaffabarnrelaterade saker ni irriterar er på?