Glitterväska

Efter lång och trogen tjänst som partyväska hade den här lilla silversaken blivit lite trött och nött.

bild 1-8

Det silvriga var inte längre så silvrigt och någon glam-känsla var det inte alls tal om längre. Men jag gillade ändå väskan och det smarta låset, kedjan och storleken. Värt att göra något åt alltså.

Så jag gick till Panduro och fick hjälp att välja ut en passande färg för ändamålet. Först hade jag tänkt spraymåla den men det satte det snälla butiksbiträdet stopp för. Det är bättre med en läderfärg, tyckte hon. Så att det inte spricker när tyget rör sig. Dessutom var den mycket billigare. Så då blev det så. Jag maskerade spännet och metallsidorna på väskan med vanlig frystejp innan jag målade. När väskan torkat en dag kunde jag lägga på så mycket glitter jag ville. Jag hade både en glitterspray (funkade inte så bra, det syntes inte tillräckligt mycket för mig) puderglitter och guldflagor. Glittret och flagorna hittade jag i min pyssel-låda så jag vet tyvärr inte var jag fått dem ifrån, men Panduro har säkert sånt också. För att få glittret att fästa samt att sitta kvar bättre lackade jag väskan med spraylack. Då kunde jag bara hälla på så mycket glitter jag ville i lacket.

Lacka utomhus för det är inte hälsosamt att andas in spraylack. Det kan vara smart att ha väskan i en låda när du sprayar så att man inte får lack över hela balkongen/gräsmattan/asfalten. Sen ska det torka, gärna utomhus för spraylack luktar inte honung utan snarare kemikaliefabrik! Jag hade min väska i en låda på balkongen en hel vecka för att den skulle bli ordentligt vädrad men ändå inte få skräp och snö på sig.

Nu är den klar och ser ut såhär:

bild

Nu behöver jag bara en riktigt glammig fest att inviga min nya glitterväska på!

Annonser

Rensa ut – Matvaror

Nu är det dags för all mat och matförvaring att få sig en översyn.

För oss handlar det om ett skafferi, litet kylskåp, liten frys samt kryddstället. Har man andra ställen där det finns mat i hemmet kan man ta dem med, som exempelvis en frys i källaren eller brödlådan på köksbänken.

Städa ur skafferiet och gå igenom matvarorna. Är något för gammalt? Släng. Finns det varor som fortfarande är ätdugliga men som bara aldrig blir uppätna? Ägna veckan åt att äta upp dem! Gör samma sak med kyl och frys. Här hos oss kan vi nästan få ihop en hel veckomeny på bara det vi redan har hemma! Särskilt olika gryner verkar vi ha mycket av just nu, quinoa, mathavre, matvete, hirs och fyra sorters ris hittade jag. Till vardags använder vi endast en sorts ris så allt annat riskerar att bli gammalt om det inte äts upp snarast.

Torka ur alla skåp och ställ tillbaka matvarorna fint och överskådligt. Kanske är det smart att märka upp hyllorna eller ha ett system för vad som ska stå var? Vi har glasburkar i vårt skafferi och fyller över alla plast- och pappförpackningar i dem direkt. För oss är det praktiskt för skafferiet blir mer överskådligt och lättare att städa men lite extra tid tar det ju att fylla över och hålla på. Om man ändå vill ha det så kan man tänka på att alltid anpassa glasburkens storlek efter hur mycket det är i en vanlig förpackning. Så att hela får plats och man inte förutom glasburken har en halvfull mjölpåse bakom. Havregrynsburken här hos oss är väldigt stor medan kakao är en liten burk. Detta skulle vi dock kunna utveckla ytterligare så att det alltid är en perfekt avpassad burk till det som förvaras.

Frysen kan man passa på att frosta av nu när det är minusgrader. Vår var helt full med is och snö så en låda gick inte ens att öppna. Men nu är det löst och jag kunde konstatera att den oöppnade lådan bara innehöll två frysklampar jag inte visste att vi hade.

Jag hittade en ansenlig mängd mat jag inte trodde vi hade så det blir till att äta upp hela veckan. Smördeg, ensamma brödskivor, dadelmos, omärkta matlådor (kan bli obehagliga överraskningar). Allt detta ska ätas denna veckan så vår frys sedan kan fyllas med bara saker vi äter ofta.

I kylen är det främst hyllan med burkar och facket med smaksättningsgrejer som behöver tömmas. En burk sockerlösning från en fest, vad ska jag göra med den? Olika sorters pesto och inläggningar kan vi äta upp i veckan. I kylen kan det vara smart att ha en förutbestämt system för vad allt ska stå. Vi har burkar överst eftersom vi inte tror de behöver lika kallt som ost och mejeriprodukter. I grönsakslådan i botten (varför är den alltid längst ned? Grönsaker måste ju inte ha så kallt) kan man dela upp grönsakerna efter kategori för att minska risken att något ligger och blir dåligt. Kanske är det rent av läge att märka kylen med små etiketter för var saker ska stå? Då ser man också om något saknas när platsen är tom.

Ett smart tips från boken är att ha en frukostbricka klar i kylen. Ställ allt du brukar äta till frukost på brickan och ställ in i kylen. På morgonen kan du bara ta fram brickan, äta din frukost, och sedan sätta tillbaka den igen. Smidigt!

 

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander

En ny köksordning

Nu har jag rensat klart i mitt kök! Några saker blev det till second hand och några till min bytesgrupp på facebook. Men mest har jag sorterat det vi har och bytt plats på saker så köket blir lättare att jobba i. För mig – som är ganska kort – innebar det mest att flytta saker som jag använder ofta till de lägsta hyllorna. De saker som min sambo använder ofta (som inte jag gör, det är väl bara kaffekopparna skulle jag tro) kan stå på andra hyllan utan att det orsakar några problem för honom. Men för mig innebär det att jag måste hämta en pall varje gång jag ska ha något. Det funkar inte när det handlar om dricksglas och matlådor.

I lådorna la jag i ordning lite bättre och körde låda-i-låda-principen så inte allt ligger huller om buller i lådan.

Lättast att åtgärda var helt klart den här lådan:

bild 2-7

Totalt kaos bland påsarna. Pappkassar i olika storlek, kompostpåsar, soppåsar och små plastpåsar samt ziplock påsar löst på botten och små papperspåsar nedstoppade mellan allt. Samt fyra ihopknölade påsar längst bak i skåpet bakom lådan. Efter ser det istället ut såhär:

bild 1

Jag tog fyra gamla lådor (alla råkade komma från hjärtegrynets leksaker) och klippte dem till rätt form för mig. En för nya kompostpåsar, en för soppåsar (som vi oftast har på rulle och därför passade det bra med en lång, smal låda till dessa) en för små plastpåsar (ihopknutna för bättre ordning) och en för små pappåsar och ziplockpåsar. I mellan de fyra lådorna kan vi nu ha papperspåsarna ståendes utan att de trillar ut bara för att man tar den yttersta. Eftersom plastpåsarna nu ligger i lådor hamnar de aldrig bakom lådan heller.

Lådan ovanför innehöll kökshanddukar, servetter, förkläden samt kaffefilter. Jag tog tyvärr ingen före-bild men föreställ er ett redigt kaos. Efter ser det ut såhär:

bild 2

De två korgarna blev över från när jag fixade hallen och passade perfekt för att ha rullade kökshanddukar och rullade förkläden i. Jag tog också en gammal låda från en mobiltelefon och ställde kaffefiltren upp i den. Lätt att komma åt ytterst i lådan med så man inte behöver öppna hela och rota längst bak. I mitten har vi våra stickade/virkade disktrasor som vi byter ofta, därav bra att ha nära till hans. Man ser också bakplåtspapper och folie som är lättare nu och man kan ta en plastpåse utan att dra fram hela rullen. Ståendes bredvid kaffefiltren är våra bees wrap. Tygservetter på hög längst bak i lådan.

Burkskåpet var ett riktigt sorgebarn innan renset. Fick tyvärr bara med under hyllan (måste tänkt fel när jag fotade) men övre var minst lika illa! Plus att jag då inte kunde se vad som var längst bak utan pall. Det här skåpet har ingen bakvägg – helt idiotiskt men måste vara så eftersom de som bodde här innan och renoverade köket har gjort att det är enda sättet att komma åt kontakten till kyl och frys. Så man kan inte ha något litet längst bak för då kan det trilla ner bakom skåpet för att aldrig någonsin kunna fiskas upp.

bild 3-5

Det löste jag genom att ställa en rad med stora flaskor längst bak så inget kan komma förbi där. Det blev också bättre nu med matlådor längst ner så jag ser dem ordentligt. Termosar använder vi inte lika ofta så de kan stå längst bak på övre hyllan.

Vispmaskinen och mixern fick flytta till skåpet bredvid spisen där även brödrosten huserar.

bild 4

Jag bytte som sagt var plats på koppar och glas och nu kan även jag nå glasen. Vilken förbättring!

bild 3

Även besticklådan fick sig en genomgång. Alla påsklämmor och små fnuttar för att försluta brödpåsar åkte ut. Det var skrämmande vilka högar med sådana vi hade samlat på oss. Vad trodde vi att vi skulle göra med dem liksom? Sen tog jag förvaringsdrottningens tips med att märka alla fack med vad som ska vara i. Prydligt!

bestick

Jag hoppas kunna åstadkomma en bättre förvaring för våra skärbrädor och plåtar man har ännu inte lyckats hitta på något smart. Har ni tips så hojta till!

Vardagspärlor med Lars H Gustavsson

Igår var jag på en mycket trevlig och givande föreläsning med barnläkaren Lars H Gustavsson. Det var vår kyrka, S:t Andreas, som har börjat med sitt nya koncept – vardagspärlor som utgår från frälsarkransens olika pärlor. Eftermiddagen och kvällen innehåller andakt, middag, föreläsning, trevliga samtal och dessutom barnaktivitet samtidigt som föreläsningen. Där kan man alltså äta tillsammans med andra barn och vuxna (gratis för barn och självkostnadspris för vuxna) och sedan lyssna på en givande föreläsning medan barnen har sin egen aktivitet tillsammans med församlingspedagogerna. Jag hoppas att detta kan bli en onsdagsfavorit för oss. De har inte konceptet varje onsdag men tre gånger till under våren kommer det tillbaka med andra föreläsare.

Igår handlade det om jag-pärlan och föreläsningen hette: Upptäcka livet tillsammans – om mötet mellan barn och vuxna och hölls alltså av Lars H Gustavsson.

Han skriver en blogg som jag läst ett par år och har också skrivit många böcker om barn, bland annat min favorit: Växa – inte lyda. Han hade mycket intressant att säga om barn och vi hade säkert kunna hålla på halva natten med frågor, diskussioner och föreläsning om inte tiden var satt till en timma.

Lars hade fyra ord om barnuppfostran han ville att vi skulle ta med oss:

  • Närhet – Han pratade mycket om att känns sitt barn och att behålla den närheten – som kanske är lättare att hitta när barnen är små – genom livet.
  • Nyfikenhet – Här tog han exempel från den samiska synen på barn och berättade att de alltid ser barn som bärare av ett budskap. Därför ska man fråga sig själv när man umgås med sitt barn: vad har du att lära mig? Vad vill du mig? Vem är du?
  • Uppmuntran – Att uppmuntra sitt barn och peppa dem men inte använda sig av belöningssystem eller betygsätta sitt eget barn.
  • Gränser – Här var han inne på Jesper Juuls linje – att sätta gränser runt sig själv och vara tydlig mot barnet var ens egen gräns går. Tydlighet blev också ett ledord här. Att barnen ska veta var de har de vuxna för att känna sig säkrare.

Lars hade massor med exempel från sina egna barn och barn han träffat i tjänsten. För mig är det alltid lättare att förstå helt när det finns exempel från verkliga situationer, säkert gäller det för många andra också. Vi fick ställa frågor efteråt och det kom upp flera intressanta frågor om barn, vardagssituationer och hur man som vuxen ska göra för att hinna med allt man vill.

Lars betonade många gånger att man alltid måste sätta barnen i första rummet oavsett vad som pågår på jobbet/i omvärlden/på mobilen.

Vi hade en mycket trevlig kväll och kom hem med många tankar om livet, familjen och vad vi vill tillsammans.

Vardagspärlor är gratis, man måste inte anmäla sig och alla är hjärtligt välkomna. Har ni tid och är i Malmö så titta in nästa gång, för det var verkligen ett bra upplägg!

 

Rensa ut – Köket

Det här tredje veckan i utrensandet har vi kommit till ett större (och kanske svårare) område. Köket! I vårt kök finns det 15 köksskåp och fem lådor. Dessutom två fejklådor och ett fejkskåp som man inte kan (eller bör) förvara saker i. En öppen hylla har vi också samt en hel del prylar stående på diskbänken. Jag ska inte rensa ut riktigt alla våra köksskåp – som tur är passar ett flertal av dem in under kommande veckors kategorier – men alla de skåp och lådor som innehåller köksutrustning ska gås igenom. Då menar jag kastruller, maskiner, porslin och glas samt alla smågrejer som hör matlagning till. Själva maten spar vi till en annan veckan. Och de skåp som innehåller andra prylar (som för oss, städgrejer, krukor, verktyg) kan vi alltså också hoppa över.

Ta ut alla saker som inte hör till matlagning från köket. För oss är det post, ritsaker, leksaker och en del kringströdda kläder. De här sakerna kan man fundera på om de verkligen hör hemma i köket, om inte, hur ska man göra för att de inte ska hamna där igen. Vi flyttar posten till en hylla i vardagsrummet som är lika nära hallen som köket. Samt funderar lite på hur vi ska göra med hjärtegrynets ritsaker. Han sitter alltid vid köksbordet när han ritar så kanske hör de hemma i köket ändå.

Inventera vad du har. Börja gärna med maskinerna, det är nog lättast. Vi har: en brödrost, en stavmixer, en degblandarmaskin som också kan vispa samt ett smörgåsjärn. Sistnämnda försöker jag byta ut mot en klassisk i gjutjärn man lägger direkt på spisen men har ännu inte hittat något. Fortsätt med skålar och bunkar och arbeta dig igenom all matlagningsutrustning. Kanske är porslin svårast och kan därför tas sist. (Eller först om du föredrar att börja med det svåraste)

Välj ut ett skåp/låda och ta fram allt. Städa skåpet/lådan och titta igenom vad du fick fram. Behöver du allt? Hör allt hemma i den lådan? Vi funderar på om bakgrejer kanske ska vara i ett eget skåp samt om vi kan ändra lite i skåpen nu när hjärtegrynet är lite äldre. Innan hade vi en hylla längst ner i ett skåp med alla termosar som han kunde rota runt med. Nu gör han aldrig det längre och kanske ska vi därför möblera om lite i skåpen. Ett sätt kan vara att samla allt bakrelaterat i ett skåp eller att sortera efter material. Alla metallskålar i ett skåp tillsammans med rivjärn och glasskålar i glasskåpet exempelvis.

Fundera på om du kan ändra förvaringen så den blir bättre. Vi har en låda för alla skärbrädor och underlägg. Just nu ligger de i en hög och den jag ska ha är alltid underst. Det hade varit bättre att förvara dessa ståendes och därför ska jag fila på en sådan lösning. Samma sak med plåtar som nu ligger ovanpå varandra. Bättre hade varit med ett högt, smalt skåp så de kunde stå upp allihop. Jag såg att Paulina – Förvaringsdrottningen – har lådor i sockeln i sitt kök för platta, stora saker som brickor, plåtar och skärbrädor. Om jag någon gång gör om vårt kök efter eget huvud ska jag också ha det. Så smart!

Vi har mycket porslin och glas just nu. Eftersom vår förra diskmaskin gjorde åt en del porslin och glas och vi inte vet hur det är med den nya kommer jag nog inte rensa ut så mycket porslin eller glas. En översyn av vad vi har samt en bättre struktur står dock på att göra listan. Särskilt assietter och drinkglas hr vi i överflöd. Jag bytte till mig massor inför vår 30-års fest i höstas och kommer att behålla allt till efter min examensfest nu i vår men sedan ska jag göra mig av med alla 70 drinkglas och assietter. Så mycket behöver vi verkligen inte ha till vardags!

Jag räknar med att det här uppdraget kommer ta lite mer tid i anspråk än tidigare veckor. Jag behöver i alla fall hela veckan på mig för att bli klar. Kanske har ni ett ännu större kök och uppgiften känns oöverkomlig? Då kan man bestämma sig för att göra ett visst antal skåp och sedan anse sig klar. Hellre det än inget 🙂

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander

Återvinningsskåpet

bild 1-7

Vårt återvinningsskåp innan veckan började. Helt fullt med återvinning av olika slag och stor risk för ras från första hyllan.

Egentligen handlade detta ju mest om att tömma själva skåpet och städa ur det lite men det visade sig vara en större uppgift än jag trodde. Nu är skåpet tömt men än är allt inte ute ut huset. Eftersom det var svårt att komma loss för att åka till tippen den här veckan använde jag mig av ett annat av Eva-Marias råd: planera in i kalendern när du ska göra det. Så nu är det bokat och så länge tömde jag allt det andra. Samt skickade iväg de sista Ellas´s klämmisarna till Terra Cycle. De hade legat där nästan ett år upptäckte jag. Skönt att bli av med dem.

Nu ser det istället ut såhär i skåpet:

bild 1-6

På övre hyllan har vi en låda för batterier, en för färgpatroner (som vi lämnar till Clas Ohlson och får 10 kr per patron för) en apotekspåse för gammal medicin, en låda med elskrot (just nu vår totalhavererade stavmixer) och en gammal skokartong för lampor och annat farligt avfall. (I glasburken är det en krossad lampa) Här får också plats pant och mörkt och klart glas.

bild 2-6

På undervåningen en korg för plast och tre papperskassar för tidningar, pappersförpackningar och metall.

Nu är vår plan att vi ska ta ut återvinningen lite oftare så att skåpet inte blir så där fullt igen. Det borde ju vara lätt, vi har sorteringskärl utanför på gården så det är ju bara att gå ner. Jaja, nya tag från och med nu!

Hur har det gått för er andra?

Men var ska man göra av skräpet då?

Det där med återvinning, sopsortering, förpackningsinsamling och materialåtervinning det är inte helt lätt att hålla reda på. Dessutom verkar reglerna för vad som ska kastas var, vara olika beroende på vilken kommun man bor i. Här i Malmö är det Sysav som har koll på läget och på deras hemsida kan man skriva in vad man vill slänga och så får man veta var man ska slänga det. Exempelvis sökte jag just på blomkruka (plast) och fick veta att den ska vara i restavfall. Eller brännbart som det ibland heter. Sophinken helt enkelt. Där ska även kuvert, blöjor (kanske uppenbart, men har ofta fått frågan om man kan kompostera de eko-blöjor vi köper) tops, gamla cd-skivor samt fodralen till dess slängas.

Det finns flera andra tjänster där man kan fråga om något går att återvinna, som Återvinningsbar som drivs av IL Recycling. De har även en blogg som bara handlar om återvinning, mycket intressant kan man läsa där om man (som jag) är lite av en återvinningsnörd.

Sysav skickar en gång i månaden en liten sorteringsguide till alla hushåll i Skåne och en av dessa har vi satt upp på insidan av vårt återvinningsskåp. Den del som handlade om kompost klippte jag ut och satte vid komposten istället. Det funkar mycket bra för oss, för är man osäker och inte orkar googla, kan man bara öppna skåpet och se efter.

Några regler jag lärt mig om återvinning:

  • återvinningsstationen, eller i de kärl som bo-föreningen tillhandahåller, ska endast förpackningar slängas. Alltså plasthinken från den turkiska yoghurten men INTE barnens sandlåde-hinkar. Tomma konservburkar men INTE ett metallföremål som knivblad, bestick eller saxar. Glasburken från saltgurka men INTE trasiga dricksglas. Detta beror på att det är en förpackningsåtervinning och den som tillverkar förpackningen betalar för att en återvinns. Det är alltså inte en materialåtervinning där man kan sortera allt efter vad det är gjort av. Materialåtervinning finns däremot ofta om man åker till tippen.
  • Förpackningarna ska sorteras efter det material de består till största delen av. Alltså tetrapacken ska ner i pappersförpackingar fast de har en plastfilm på insidan. Chipspåsen ska till plast fast den har en metallisk yta. Är du ändå inte övertygad: prova att knyckla ihop den till en boll. Vecklar den ut sig är det plast, är den kvar som boll – metall.
  • I början när jag skulle lära mig återvinna hette de två papperskategorierna papper och kartong, nu heter de tidningspapper och pappersförpackningar. Jag har fått lära mig att i den som heter tidningspapper ska allt som är trycksaker kastas. Alltså allt som kommer från ett tryckeri. I pappersförpackningar ska det bara vara förpackningar. Det handlar inte om tjockleken på pappret. I så fall hade kanske mjölpåsen känts mer som papper än kartong men den ska ändå vara i pappersförpackningar. Och det lite styvare reklamutskicket ska till tidningspapper trots att det är tjockare papper än i mjölpåsen.
  • I komposten här i Malmö ska det endast vara matavfall som skal, blast, matrester osv. Men INTE  jord, trädgårdsrens, kattlådeskräp, bland från krukväxter och absolut inte blöjor även om det står att de är biologisk nedbrytbara.
  • Företaget som producerat produkten är i princip skyldig att ta emot uttjänta produkter. Så har du  en gammal stekpanna du inte kan bli av med kan du lämna tillbaka den till affären du köpte den. Det är inte alltid detta funkar så himla bra men i princip ska det gå. Ibland när jag kommer med något sånt ser jag hur personalen slänger saken rakt i sophinken ändå men om fler börjar lämna tillbaka uttjänta prylar kanske de måste fixa till systemet.
  • Vissa förpackningar kan man skicka in till specialföretag för återbruk. Jag skickade våra Ella´s kitchen-förpackningar till TerraCycle som gör väskor och haklappar av dem. Företaget betalar för frakten och det enda man själv gör är samla, anmäl, packa, skicka. Lätt som en plätt! De samlar även in Tassimo-kapslar, pennor, nitril-handskar och skyddskläder.
  • Pant ska man panta. Eftersom pantningen är ett slutet system är det inte lika miljösmart att återvinna pantflaskor och burkar som att panta dem. Nytt från 2015 är att vissa saftflaskor nu och kan pantas. Det hela avgörs på om det finns ett pantmärke på flaskan eller inte.
  • Samlaren är ett skåp för insamling av visst farligt avfall. Vår närmaste står på Ica Maxi i Västra hamnen och där kan vi lämna batterier, lampor och småelektronik.
  • Farligt avfall är det viktigaste att sortera ut från restavfall. Det handlar om produkter som absolut inte får komma ut i luften och vatten och därför ska tas om hand på en särskild anläggning som kan filtrera ut gifterna. I den här kategorin hittar man: batterier, elskrot, färg, sprayburkar, kemikalier, nagellack och lampor. Här i Malmö har vi en farligt-avfall-bil som kommer och hämtar upp skräpet enligt en särskilt tidtabell. Kan man inte passa tabellen (som jag) kan man åka ut till återvinningscentralen och lämna det själv.
  • Medicin ska alltid tillbaka till apoteket. Där finns särskilda påsar man kan hämta och fylla med gammal medicin eller intorkade tuber. Vissa medicinförpackningar, som inhalatorer, ska också lämnas in, medan papplådan som satt runt värktabletterna ska till pappersförpackningar och bipacksedeln till tidningspapper. Vi har alltid en pågående apoteksinsamlingspåse hemma och tar med den till apoteken när den börjar bli full och hämtar samtidigt en ny. Då behöver vi aldrig bli frestade att sortera läkemedel på fel sätt bara för att vi inte har någon stans att göra av det.

 

Det är en hel del att hålla reda på men efter ett tag lär man sig och då känns det helt naturligt. För oss hjälper det mycket att ha en bra plats att göra av alltihop. Vi är ingen sådan familj som bär ut återvinningen så ofta så därför har vi ett rejält återvinnings-skåp. Bild kommer när jag städat klart i slutet av veckan!

Pinterest

Jag har skakat liv i mitt gamla Pinterest-konto igen.

För de som inte vet vad Pinterest är kan jag berätta att man skapar digitala anslagstavlor för alla sina bra idéer man hittar på nätet. Eller lägger upp själv. Man ”pinnar” saker till sin anslagstavla och har dem sedan sparat på sitt konto sorterat i egenvalda kategorier. Eftersom kontot ligger på nätet tar det ingen plats på din egen dator oavsett hur många pins du har. Det finns massor med olika kategorier att välja på så det måste inte bara vara massa pyssel och idéer som på min utan man kan ha anslagstavlor om resor eller mat eller nästan vad man vill. För mig passar detta format utmärkt eftersom jag ofta hittar roliga grejer på nätet jag vill prova men snabbt glömmer bort dem. Här har jag det samlat och åtkomligt samt lätt att titta på igen så jag kommer ihåg alla roliga projekt jag skulle vilja göra. Tips och trix samlar jag också mycket på så jag kan hitta en viss tutorial när jag behöver den. Praktiskt!

Jag heter Händelsevis även där om ni är sugna på att titta in. Jag ska försöka lägga upp en länk i marginalen på bloggen med så småningom.

Har ni tips på roliga konton att följa så skriv gärna!

Rensa ut – Papperskorgar

Den här veckan är det inget som ska rensas utan det handlar om att lägga till en ny, god vana som kan hjälpa en att hålla ordningen. Nämligen att placera ut papperskorgar på strategiska ställen i hemmet. I boken förordas en per rum och eventuellt en extra om man har djur i bur. Då ska den stå vid buren så spån och annat sådant hamnar direkt i den och inte sprids över halva hemmet på sin väg mot papperskorgen.

Just nu har vi restavfallshinkar på tre ställen i hemmet, i köket och en i varje badrum. I köket finns även en kompost och ett skåp för återvinning.

Man kan börja med att analysera var skräp uppstår i hemmet och av vilken sort de är. Vi har exempelvis ibland trasiga kläder (mest strumpor, strumpbyxor och underkläder) vi inte vill laga, som upptäcks i sovrummet. Ett bra ställe att placera tygåtervinningen borde därför vara just i sovrummet, och inte i klädkammaren i hallen där vi har den nu.

I badrummet uppstår allt möjligt skräp med betoning på restavfall och plaståtervinning. Vi har redan nu en pedalhink för restavfall och plaståtervinningen nära till hands. Har man badrum på flera våningsplan i hemmet kan jag tänka mig att det är bra att ha en mindre återvinningsuppsamling på övervåningen.

I vardagsrummet uppstår skräp av lite olika kaliber. Kompost från fika och kvällste, garn- och annat textilskräp när jag stickar och syr, kvitton och annat restavfall från plånbokssorteringar, ficktömningar och dylikt och även enstaka fnas till återvinningen som plastbitarna från nya strumpor och färdiglästa tidningar (tro det eller ej men någon enstaka gång läser vi faktiskt klart någon tidning) Jag är inte villig att ha en kompost i vardagsrummet och upplever inte heller att vi behöver det. När kompost bildas är det alltid i samband med att någon form av porslin finns på bordet. Eftersom det ändå ska tillbaka till köket kan kompost sorteras ut där. Kompromissen här blir en vas på min sambos datorbord som vi kan ha för restavfall.

I hjärtegrynets rum bildas än så länge inget skräp så för tillfället har vi ingen papperskorg där. När han blir äldre kan jag dock tänka mig att det kommer att bli aktuellt. Eva-Maria skriver att det är en bra idé att lära barnen var skräpet ska vara och det kan jag verkligen tänka mig är sant. Vårt gryn slänger mycket gärna skräp (han är i en väldigt hjälpsam ålder) och har koll på om det är kompost eller inte. Så småningom ska jag lära honom om återvinningens finesser 🙂

Vi har ett helt köksskåp dedikerat återvinning. Där har vi olika lådor och kassar för plast, papp, papper, metall, färgat och ofärgat glas, batterier, lampor, medicin, skrivarpatroner och farligt avfall. Egentligen är jag nöjd med vårt system, det vi skulle behöva förbättra är frekvensen på tömningarna av de olika kategorierna. Den här veckan ska jag därför ägna mig åt att tömma hela skåpet och komma iväg med allt farligt avfall och el-skrot vi samlat på oss. Det är främst den kategorin, som ju tack och lov sällan blir full, som inte blir tömd eftersom det förutsätter att jag tajmar farligt-avfall-bilen eller åker till tippen.

En skräp-veckan alltså! Lycka till och berätta gärna vad ni tänker om papperskorgar och hur många man bör ha!

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander

Rensa ut – belöningen

Jag höll nästan på att missa att berätta om den här mycket viktiga punkten i boken – att belöna sig själv. När man gjort klart veckans uppdrag och fått kryssa för i den lilla rutan (känns alltid väldigt bra tycker jag, att få kryssa) är man värd en belöning. Eva-Maria har gjort en ruta på varje vecka där hon föreslår en lämplig belöning. Det bästa med dem, förutom att man får belöna sig då, är att de inriktar sig på belöningar som inte slammar igen hemmet med fler saker och ofta är gratis eller mycket billiga.

Den här första veckan kan man göra som en kick-off för att fira att man kommit igång och samtidigt skryta för en vän eller familjemedlem om sina bedrifter. Om man passar på att skryta om att man ska rensa hela året kan det hända att man blir extra motiverad till att fortsätta eftersom man nu invigt någon annan. Så passa på att skryta alltså, då kanske du får mer gjort 🙂

I fortsättningen kommer jag inte att skriva om varje belöning utan man får se till att belöna sig själv och komma ihåg det efter varje rens. Och ursäkta att detta kom upp så sent. Kanske inte så lätt att dra ihop en vecko-kick-off halv nio på söndagkvällen.

Detta är ett inlägg i en serie som följer boken Rensa Ut & lev lättare av Eva-Maria Karlander