Eller kanske en vänsterpartist?

Jag läser på vänsterpartiet i Malmös hemsida att deras ideologi ska vara ”socialism och feminism på ekologiskt grund”. Minska klyftorna, vad du får för bemötande av myndigheterna och medmänniskorna ska inte avgöras av vad du heter i efternamn eller vilket postnummer du har. Miljötänk ska genomsyra allt. Det låter ju faktiskt jättebra. Jag kanske är en vänsterpartist?

Jag kommer till avsnittet om skola och förskola. Detta intresserar ju mig mycket nu för tiden. Innan har jag alltid hoppat över det avsnittet men nu mitt eget hjärtegryn nu ska börja förskolan blir det så klart högaktuellt! Mer personal, inget vinstuttag, jämlikhet och genustänk. Att öka möjligheten att få barnomsorg på obekväm arbetstid låter väldigt bra för vår familj. Jag ser redan nu att våra jobb kommer kräva en hel del barnvakt under hösten. Att barnomsorgen är tillgänglig när den behövs är viktigt om man ska kunna jobba. (Detta låter ju även som ett bra argument att ta till för Moderaternas älskade arbetslinje, undrar just vad de säger om den saken?)

30 timmars förskola även för barn till föräldralediga och arbetslösa. Hmmm. Inte säker där. Är det verkligen 30 timmar pedagogisk verksamhet och inte delvis barnpassning? På våran blivande förskola säger de att den pedagogiska verksamheten är mellan 9 och 11 varje dag. 10 timmar i veckan får jag det till. Då är det bra om han är där. Resten av tiden är det efter behov. Kanske kommer jag tycka annorlunda den dagen vi får fler barn men just nu känner jag att samhället inte ska stå för ren barnpassning om behovet inte finns. Arbetslösa måste ju dock ha tid att söka jobb så där förstår jag det mer…

Allt under rubriken Trafik och Miljö håller jag med om till hundra procent. Bilfri innerstad, satsa på cykel- och gångbanor, människan och miljön i centrum, självförsörjande på förnyelsebar energi. Låter som min drömstad!

6 timmars arbetsdag på försök inom Malmö kommun verkar ju bra med. Oklart om det faktiskt kommer beröra min bransch men  som idé är jag helt klart för.

Lite irriterar det mig att de jämför mycket med sittande regering. Hittills har regeringen gjort si och så. Vänsterpartiet är det enda partiet som det och det. Kan de inte bara berätta vad de vill istället för att kasta pannkaka på de andra?

Jag läser lite om politiken på riksdagsnivå när jag ändå håller på. Här hittar jag mer om mina käpphästar, kemikaliefri vardag och ekologiska livsmedel i offentlig upphandling. Det låter bra. Kanske inte riktigt lika progressivt som jag hoppats men ändå en satsning. Försvaret vill de också satsa på. Fast inte att köpa gripen och bomber och sånt utan mer för att kunna möta klimathot. Verkar förnuftigt. Att de vill återinföra allmän värnplikt bryr jag mig inte så mycket om men tänker att det blir en petitess om det går igenom, 6 veckors gröntjänst kan kanske till och med jag stå ut med. (eller??)

I det stora hela håller jag helt enkelt med. Men så kommer jag till raden ”stoppa skrytbyggen som Malmö Live” och då börjar jag undra. Vad är det de är emot? Inte det nya konserthuset hoppas jag. Inte heller den nya stadsdelen som bildas på en förut död och tråkig yta. Om de är emot konserthuset kan jag rekommendera ett besök på gamla konserthuset. Händelsevis är det lika gammalt som mig. Ouppdaterat är ordet där. Måste hitta en vänsterpartist och fråga om saken innan jag kan tänka mig att ge dem min röst. Var har ni eran valstuga kära vänsterpartiet?

 


 

Jag satt på tåget och såg ett par valarbetare värva väljare på perrongen. Jag sa lite i förbifarten till mitt resesällskap:

– Där står ju sossarna men jag hade behövt en riktigt vänsterpartist!

Bakom mig säger en kille:

– Hej! Jag heter Erik, jag jobbar för Vänsterpartiet, vad var det du undrade?

Vilken tur! Jag fick nästan en timme att ställa alla mina frågor innan tåget var framme. Mest pratade vi om förskolan och de 30-timmarna. Jag fick lära mig att anledningen till att den pedagogiska verksamheten bara är två timmar förmodligen beror på att personalen är för få resterade tid. Det förklarar ju saken. 

Dessutom var han så trevlig och vettig så nu vill jag nästan rösta på honom till riksdagen bara för han verkade vara en så bra människa. Bra människor i Sveriges styre verkar ju som en väldigt bra idé. 

Idag hade Fröken Ekoreko en guide till hur man kan rösta för miljön. Läs mer här.

Annonser

Garderobsinventering – blusar och tunikor

Blusar

Min sambo kallar alla mina överdelar för blusar så även min benämning kan ha genomgått viss inflation. Vad jag menar är en tunnare topp, i mitt fall oftast i tunt bomullstyg, lite vidare modell. Tunikor är samma som blusar fast längre. Verkar det vettigt? Bilden är alltså inte av mina blusar utan bara sådana som liknar mina.

Blusar i min garderob:

  • 1 rosa – kort ärm
  • 1 gul – kort ärm
  • 1 småblommig – kort ärm
  • 3 vita – kort ärm
  • 1 vit med knäppning fram och puffärm.
  • 1 vit med 3/4 ärm – min favorit som nu börjar bli så tunn att den nästan går sönder
  • 1 offwhite med volanger
  • 1 marinblå med prickar – såg ut som ett underverk när jag köpte den men är något för kort…
  • 1 svart med knyt
  • 1 svart med blombroderi – ärvd och sällan använd men har fyllt en annars svår lucka i min garderob de få gånger den använts
  • 1 svart blank – oklar. Kanske borde slänga ut. För syntetisk och blank egentligen.
  • 1 svart med knappar – från tiden då jag trodde att en svart blus ingick i varje kvinnas garderob. Hänger oanvänd sedan i alla fall två år. Hamnar i byteslådan ett tag nu.
  • 1 vit av med anorakstyp. Konstigt reseinköp. Aldrig använd.

Tunikor i min garderob:

  • 1 turkos – det sista turkosa plagget i min garderob. Sista chansen för den färgen…
  • 1 aprikosfärgad – jättesnygg men tyvärr svåranvänd. Ska pinteresta lite efter matchningsidéer.
  • 1 gul/vit med blombroderier. Snygg men svårstruken.
  • 1 svart med drake i ryggen. Gammal relik från gymnasiet. Använde en del under graviditeten. Borde ligga i den lådan istället.
  • 1 vit – också den svårstruken.
  • 1 vit med svart mönster och knyt. Välanvänd under graviditeten.
  • 1 aprikos/rostfärgad med knyt – blankt material och kanske lite syntetisk men färgen är underbar!

 

Alla de ljusa eller vita blusarna är väldigt ofta använda, nästan varje dag. Tunikor har jag lite kommit ifrån på senaste tiden. Kanske får de en renässans nu under hösten och vintern när man börjar klä på sig lite mer. Ska göra en omutvärdering efter vintern så får vi se vilka som får stanna till nästa säsong.

Bild gjord i Polyvore

Är jag i hemlighet en kristdemokrat?

Det undrar Göran Hägglund enligt ett utskick som landande i vår brevlåda idag. Lydigt läser jag hans partis program. Jag menar, man vet ju aldrig. Och jag är ovanligt osäker inför detta valet. Vilka ska jag egentligen rösta på? Kanske är jag en kristdemokrat?

I början ser det bra ut, satsa på förskolan och äldrevården. ”Om budgeten är knapp, är det vården som prioriteras högst.” Sånt gillar jag. Vård, omsorg, skola, skulle jag gärna se satsningar på. Jag uppskattar även när partierna säger att man inte kan göra allt, att de säger vad som är viktigast för dem. Jag fortsätter läsa. Mer idrott i skolan. Hmmm, nej där håller jag inte med. Efter att ha läst det här inlägget på kaosteknik.se (samt även genomfört vanlig grundskola och däri bevittnat vad som kan ske i ett omklädningsrum, sett vilka som mår bra på idrottslektionerna och vilka som inte gör det.) tycker jag att det är andra satsningar i skolan som måste göras före mer idrott möjligen kan bli aktuellt.

”Inga trängselskatter i Malmö” – här är jag osäker. Jag är generellt för mindre biltrafik i stan, att stan ska vara till för folket och inte för bilarna. Kanske är trängselskatter en väg dit. Men jag har för mig att det inte gett så stor utdelning som man önskat i Göteborg och Stockholm. Är det bättre med högre skatt på drivmedel?

Ingen stans i partiprogrammet hittar jag något om miljön eller en kemikaliefri vardag. (Utveckling av grön el nämns på ett ställe, i samma punkt som ersättandet av gammal kärnkraft med ny. Kärnkraft är jag helt emot) Hur kan man leva och verka i samhället av idag utan att ha med NÅGOT om miljön? Det förstår jag bara inte. Noll respekt vunnen här. De hade ju kunnat få in det som en egen punkt under rubriken ”Det här vill vi göra” i alla fall. Jag får helt enkelt anta att de inte vill göra något alls för miljön. Där kunde de redan räkna bort mig. Är mina hjärtefrågor inte ens med hjälper nog inget.

Kultur har de inte heller skrivit något om. Men jag tror att kultur är en riktigt viktig del av ett bra samhälle. Vård, skola och omsorg är såklart viktigt men vad för samhälle får vi om ingen satsar på kultur? Inte ett samhälle jag vill leva i i alla fall.

Meningen ”vi säger nej till kvoterad föräldraförsäkring” sätter spiken i kistan. Jag är helt klart för den tredje pappamånaden och i förlängningen även en helt individualiserad föräldraförsäkring. Ska det bli någon förändring i uttaget av föräldraledighet tror jag staten ska föregå med gott exempel och lagstifta om saken. På vilket sätt skulle det vara dåligt med den tredje pappamånaden vill jag fråga mr Hägglund. Vad blir sämre av att familjer delar mer lika på föräldraledigheten?  KD säger ju sig vilja satsa på familjen. En mer jämställd familj där båda föräldrarna tar ansvar för barn och hushåll borde ju ligga helt i linje med deras politik.

Svaret på frågan är helt enkelt NEJ. Jag är inte en kristdemokrat. Nästa gång ska jag kolla närmare på vänstern. Kanske är jag en vänsterpartist?

 

Skräddarsydda jeans

20140822-115710-43030599.jpg

Artikeln kommer från Metro Bostad och handlar om tre killar som startade sin egen jeansfabrik på Mobilia, här i Malmö, för ett år sedan. De syr upp jeansen efter mått direkt i fabriken, man får själv välja tyg, tvättning och tråd. De använder tyger färgade med traditionella metoder utan kemikalier, riktig indigo för blått och svart krut och salpeter för svart.
Oklart om man kan få ekobomull i tyget , måste nästan gå dit och fråga.

Jag använder själv inte jeans så ofta men nästa gång jag ska köpa ett par ska jag helt klart prova detta ställe!
Kanske något för min sambo med, han är ju en riktig jeans och t-shirt kille (även om han drömmer om höga hattar och långa rockar)

Hemmablind

Varje gång jag kommer hem efter att ha varit borta en längre tid (denna gången räckte det med 10 dagar) är första dagen hemma så himla skön. Det är så skönt att sova i min egen säng, packa upp resväskan, pyssla med allt hemma. Andra dagen däremot. Då blir jag alltid jätte irriterad. Jag ser plötsligt allt som behöver åtgärdas. Stöket överallt, smutsiga fönster, kylen som knappt är en kyl längre (möjligen en sval) garderoben som har damm i alla lådor, högen med påbörjade syprojekt, överfulla postmappar, klädkammaren som inte går att gå in i. Jag går runt och morrar hela dagen och försöker smååtgärda punktvis i lägenheten men har  inte tid att dra igång stora projekt. Först måste det ju handlas, tvättas, lagas mat… ja ni vet allt som hopar sig när man kommer hem.

Tredje dagen (den är jag på nu) kommer den välsignade hemmablindheten. Jag kan slappna av igen för den här gången. Sprida ut rensnings- och städprojekten lite mer jämt över tiden. Sy en kväll, göra kort till sjukskriven kollega en annan, rensa i garderoben en tredje och se över höstens alla barnvaktsbokningar en fjärde. Boka in att putsa alla fönster (och inte lämna de sista två som jag gjort de senaste tre putsningarna vilket nu börjar synas med en häpnadsvärd tydlighet) till en dag när jag har tid på riktigt och inte måste sluta mitt i. Göra klart postmappsrensningen en gång för alla. Och inte minst, beställa en ny kyl!

Vissa projekt verkar dock aldrig bli gjorda… kanske måste jag ha den där andra-dags-irritationen för att ta tag i saker ordentligt. Men just i kväll ska jag njuta av hemmablindheten och ännu en tvättkväll. Ska försöka övertala sambon att se senaste Vetenskapens värld om faran med att äta kött. Passar mig bra eftersom jag inte ätit kött på femton år, men honom sämre som åt det senast i går.

Tvätten

Tvätten var länge den tråkigaste hushållssysslan jag visste. Vi har ingen egen tvättmaskin i lägenheten och att boka in en hel eftermiddag med bara tvätten kändes som ett stort slöseri med tid. Jag blev rastlös och kände det som att jag aldrig blev klar. Eftersom tvätten dessutom bara ockuperar ca 20 minuter varje timma kände jag att jag måste få allt annat gjort med. Städa, handla, laga mat. Vi sköt upp tvättandet in i det sista och hade alltid en överfull tvättkorg och inget att ta på oss. Tvättdagen blev således alltid en stressig, tråkig eftermiddag och en kväll med massor av tvätt att vika.

Nu när vi har hjärtegrynet också tvättar vi oftare eftersom han inte har lika mycket kläder som oss vuxna. Tvätten blev ännu jobbigare… Så när jag läste lean@home blev jag lite sugen på att göra något åt saken. Vi har inte samma förutsättningar som familjen i boken (de har hus med egen tvättstuga och hade gjort ett intrikat system för tvättkorg, tvättmaskin, symaskin och allt möjligt) så vi fick helt enkelt skapa ett eget system! Efter att ha provat lite olika varianter har vi sedan ett par månader hittat ett som funkar bra för oss.

Nu tvättar vi en gång i veckan. Alltid på en eftermiddag och alltid när vi båda är hemma på kvällen. Det blir oftast fem maskiner, eftersom vi har två maskiner i tvättstugan behöver man bara gå ner fyra gånger. Så viker vi tillsammans framför tvn när grynet somnat. Vi sparar något program vi båda vill se till tvättkvällen. Ofta Vetenskapens värld eller något annat samhällvetenskapligt.  Då har vi dessutom tid att diskutera programmet. Jag stryker allt som ska strykas (stryka gjorde vi över huvud taget inte innan) Den som hämtar sista tvätten (och städar tvättstugan) bokar en ny tid ungefär en vecka senare.

Efter ett par månader med detta system är alla tre garderober prydligare, renare och mer välfyllda. Tvättkorgen svämmar aldrig över och vi är aldrig utan tvättid för att vi glömt boka. Eftersom jag nu stryker i förebyggande syfte behöver vi aldrig mer hetsstryka något innan vi jäktar i väg eller ta ett annat plagg för vi inte hinner stryka. Nu har jag snart kommit ett varv i min klänningsgarderob, så snart är alla kläder strukna och fina. (Det enda negativa jag hittills kunnat se är att jag nu ser att andra inte stryker sina kläder, det tänkte jag ALDRIG på innan. Förmodligen eftersom jag var skrynkligast av dem alla.)

Dukarna har vi inte kommit ett varv i riktigt än men jag ser fram emot när den dagen kommer då jag bara slänger fram en helt oskrynklig vit linneduk rakt ur skåpet.

Det bästa med det nya systemet är så klart att tvätten blir ren och struken utan att någon behöver bli stressad och upprörd. Dessutom har vi har en trevlig kväll och lär oss ofta något på kuppen. Nu för tiden är tvättdagen något jag ser fram emot!