Reshopper

Inlägget innehåller adlinks

För ett par veckor sedan hade vi besök i vår mammagrupp av en tjej som jobbar på Reshopper. Hon ville gärna berätta lite för oss om deras lansering av appen i Sverige. De hade innan bara funnits i Danmark och ville nu utöka. Först var jag lite skeptisk. Jag har sett flera sådana där köp- och säljappar. Vissa finns kvar i ett par månader bara och försvinner sedan. Jag tänkte att har det inte funkat hittills så lär det inte göra det nu heller, bara för att det är ett annat företag. Men när hon berättade om appen och vi sedan fick prova lite verkade det ändå lovande. Det är en vanlig köp- och säljapp där man gör annonser precis som vanligt. Kanske lite snabbare och färre knapptryck men ändå ganska likt. Tanken är att man ses och lämnar över saken men det går också att välja att man kan tänka sig att skicka. Man kan söka och filtrera på olika sätt men grundinställningen är att man ser saker som är till salu nära där man själv är. Appen är bara till för saker för bebisar och barn. Det finns dock en kategori med graviditet-och amningsrelaterade saker.

Hon berättade små anekdoter om hur hon själv sålt och köpt saker till sitt barn med appen. Att man går förbi hos varandra på de obligatoriska barnvagnspromenaderna man ändå jämt är ute på. Så lär man känna andra föräldrar i närområdet via appen och kan hälsa i parken och på lekplatsen. Jag tänker att om det funkar så är det ju underbart! Allt som får grannar och närboende att lära känna varandra lite tror jag är jättebra för hela samhället och dessutom är det ju trevligt!

Appen har tydligen varit väldigt framgångsrik i Danmark. Jag tänker att det är säkert stor skillnad på hur marknaden funkar i Danmark och Sverige (i Danmark finns exempelvis inte Tradera) men jag hoppas verkligen att detta kan bli stort här med. Än är det skralt med användare här i Malmö men jag har sett att Stockholmsområdet har kommit igång lite.

Har du några roliga barngrejer till salu och bor här i Malmö (eller någon annanstans med såklart men då träffas kanske inte just vi) så ladda ner appen och börja sälj! Jag vill gärna gå bebispromenader och göra smarta fynd på vägen!

Amningsbhar och inlägg

En bra amningsbh har verkligen hjälpt mig att få till en fungerande amning. Både för att få bra stöd för brösten och inte få ont, slippa problem med mjölkstockning och klämda mjölkgångar och lätt att komma åt maten när det plötsligt blir brått för bebisen.

Efter förra graviditeten sparade jag alla bhar jag skaffat (3 stycken) och de kom fram redan i början på senaste graviditeten. Jag upplevde att mina bröst ökade i volym mycket tidigare än förra gången, fast kanske är det bara för att jag inte riktigt minns. När jag väl närmade mig förlossningen var därför min favoritbh rejält sliten efter två graviditeter (när jag i alla fall använt den varje dag i ett par månader) och en 13 månaders lång amningsperiod (när den var på ungefär 2 dagar av 3)En visade sig inte ha klarat förvaringen så bra och den tredje gillade jag aldrig. Jag behövde ett par nya för att klara ytterligare en amningstid. Det visade sig att det märket jag köpt och gillat sist hade försvunnit (ett tyskt märke jag inte ens minns namnet på längre) så det blev till att leta igen.

Eftersom jag behövde den absurda storleken 65H var urvalet minst sagt skralt. Jag letade på alla stora kedjor och en del små med men hittade bannemig INGET! Tillslut blev jag räddad av den snälla ägaren till mammabutiken Almis Mamá som guidade mig genom bhdjungeln. Hos henne köpte jag en från Amoralia den i mitten) som visserligen var 75G men som har sex hyskor så jag kunde spänna åt den ordentligt. Den hade jag sista tiden på graviditeten och den var den enda jag kunde ha när väl mjölken rann till efter förlossningen. Nu (när bebben är nästan 5 månader och mjölken därför lite mindre) ger den dock för lite stöd.

Ett par dagar innan förlossningen lyckades jag få tag i två bhar från Abecita (överst och nederst) när jag kom mig för att leta på Twilfit. Den svarta av dem blev en favorit och är den jag använt mest. Dock gillar jag inte det där spetsbandet som är löst på den. När man viker fram kupan för att amma ska det liksom ligga kvar ett spetsband men det gör att det ibland blir en glipa mellan kupa och spets när man har den på som vanligt. Inte fint tycker jag. Den vita har jag haft som bh på natten under de månader jag behövde det. Nu tjänar den som träningsbh. Resoren på den vita tyckte jag tyvärr var lite dålig. Den har blivit rejält sliten och bucklig, fast jag så klart tvättat den som man ska och inte för varmt.

Jag köpte också en sjukt snygg på Change. Den har jag just börjat kunna ha eftersom den tidigare klämt på mjölkgångarna och gett mig mjölkstockning. Men nu när mjölken inte är så riklig längre är den perfekt!

Jag hade också kvar en från förra gången som är från Anita. (näst högst upp) Den har också ett sånt där system där man ska vika fram kupan och så ska det bli kvar ett tyg runt bröstet. Det gillar jag som sagt inte. Dock har denna fantastiska axelband som avlastar jättebra.

Ett gäng amningsinlägg hade jag kvar från förra gången. De fina i vitt och rosa kommer från Lovemilk, dem är jag jättenöjd med och hade gärna haft fler.

De helt runda har jag sytt själv av fleece (det var innan jag visste att plastpartiklar från fleecen släpper i tvätten och kommer ut i miljön) och jerseytyg.

Till vintern köpte jag också ett par helt i ull från Minimundus. De är mina favoriter nu. Fast nu läcker det inte så mycket längre så jag vet inte hur de är precis i början. Då hade jag ändå inte några inlägg utan koppar i plast. Allt annat var som ett skämt. Läcker det decilitervis tror jag alla inlägg i tyg läcker igenom.

Jag har också ett helt gäng amningslinnen. Några köpte jag för att ha under graviditeten så de är rejält uttöjda nu och de vita är inte längre så vitt (jämför det första vita med det sista, de ska ha exakt samma vit men som ni ser, inte längre) men duger bra hemmavid. Ett helt i ull hade jag kvar från förra gången och det har jag haft i stort sett hela denna vintern. Så skönt med ullkläder underst tycker jag! De två i syntet som jag köpte inför hjärtegrynets ankomst har legat oanvända denna gång. De luktar snabbt svett tycker jag och har blivit noppiga och tråkiga. Dessa ska jag ge bort nu på stört!

Kanske har jag allt för mycket amningsunderkläder, jag tror säkert jag kunnat klara mig med färre, men eftersom jag provat mig fram lite har samlingen vuxit. Linnen var jättebra att ha många i början när det var mycket kropp och jag gärna ville byta ofta. Nu när det inte läcker mjölk, vi har fått bättre koll på bebbens kiss och bajs och aldrig får på oss längre och mina hormoner lugnat sig lite behöver jag inte alla.

Några andra amningskläder har jag inte, över mina linnen brukar jag bara ha en blus eller skjorta. Då kan jag antingen öppna knapparna eller dra upp, då har jag ju ändå linne under och behöver inte känna mig så bar. En upp en ned, sa någon. Precis så gör jag också!

Ekologiska undantag

Vi vill ju så gärna leva på ekologiskt och miljösmart som möjligt. Vi letar alltid efter bättre val och försöker göra så gott det går. Men det är svårt. Och ibland väldigt tidskrävande. Ibland finns det inga bra alternativ och vissa saker vill man helt enkelt inte avstå. Här kommer därför ett par ekologiska undantag vi valt att göra:

• Bilbarnstolar. När det kommer till trafiksäkerhet köper vi gärna prylar som får bäst i test. Babyskyddet till nya bebisen är nytt (det förra köpte vi begagnat, sålde vidare direkt och hade inte velat ha denna gången eftersom det började bli till åren) Babyskydd ska inte vara äldre än 5 – 7 år eftersom plasten åldras. Även andra bilstolar har en åldergräns, 10 år gäller för dem. Vi köpte en ny bilstol till hjärtegrynet när han växte ur babyskyddet och den kommer han troligen använda ett år till. Det blir troligen en perfekt tajming med att bebisen växt ur babyskyddet och kan då ta över. Eftersom vi planerar att använda stolen till två barn kommer vi nästan upp i gränsen om 10 år och kan troligen inte sälja den efteråt. Stolar som är för gamla, skadade, krockade eller trasiga ska slängas på tippen! Där är jag oresonlig. I bilen ska man inte sitta i gammal sliten utrustning bara för att det är billigt eller miljövänligt. Jag förstår ju att det är ohållbart att alla barn på jorden ska ha nya bilstolar men ser ingen lösning på problemet jag är beredd att genomföra.

• Cykelhjälm och cykelstol. Det är ju samma här, det handlar om trafiksäkerhet. Hjälmarna ska vara nya och helst bytas efter 10 år. De ska sitta bra och inte vara skadade. Personligen behöver jag en ny hjälm och hjärtegrynet ska få en större till vintern så han kan ha en mössa under. Cykelstolen köpte vi ny men kompromissade så vi bara köpte en men två fästen. Det är lite besvärligt att byta fram och tillbaka samt lämna den på förskolan men det kompenseras med att vi får pakethållarna fria när vi inte har hjärtegrynet med. Plasten i en cykelstol åldras extra mycket eftersom den står ute jämt. Vi har dock två egengjorda dynor till vår stol som är plastfria och därför kanske bättre för barnet att sitta på. Den ena är av ett tillklippt fårskinn och passade bra när hjärtegrynet var mindre och inte satt så bra i stolen. Den andra gjorde jag av en gammal urtvättad trasmatta och fodrade undersidan med en fårskinnsbit för extra sittkomfort nu när hjärtegrynet inte har någon blöja som vadderar.
• Reflexer och reflexvästar. Åldras förvånansvärt fort och bör köpas nya, särskilt reflexer. Här i Malmö får cyklisterna ofta reflexer och reflexvästar utdelade av Malmöstad. Praktiskt och gratis. Heller inte särskilt miljövänligt men otroligt viktigt att använda under de mörka årstiderna.
• Frukt och grönt köper vi efter Clean 15 när prisskillnaden är jättestor eller utbudet trist. Eller när vi vet att grönsakerna inte är ekomärkta men att tänket ändå finns hos bonden (som på butiken Rötter här i Malmö)

Babyskydd, ståbräda samt adapter till att fästa babyskyddet på vagnschassit.

• Baby- och barngrejer har vi flera som inte är miljövänliga eller ekologiska men som vi inte kan tänka oss att bygga själva eller avstå. Skötbort, det enda som passar vårt badrum är i helplast, dock har vi en bädd av en gammal bordsfilt som är urtvättad och plastfri. Ståbräda till nya vagnen köpte vi ny eftersom de begagnade vi sett verkade så slitna och skrangliga. Liten ring till toan – fanns inte att hitta någon eko och den underlättar så mycket för en liten som är smal och har svårt att sitta kvar på stora toan utan ring. Hjälpte oss även att få igång blöjavvänjningen tillslut. Cocoon a baby – hade vi till hjärtegrynet och kommer ha till nya bebisen med fast den är helt oeko. Vi tyckte helt enkelt att den var helt oslagbar vad det gällde att få bebisen att sova, och sömn är ju också bra för hälsan. Plastad frotté till barnsängarna – någon gång under nattblöjsavvänjningen gav vi helt enkelt upp och beställde fyra sängunderlägg från Minimundus. Ärligt talat trodde jag det skulle vara mer eko än vad jag nu uppfattar dem som men vi är så trötta på att tvätta madrassöverdrag och sanera att det kommer vara värt det. De är fria från PVC i alla fall så alltid något. Våra ekovaxdukar började läcka tillslut och vi chansade på dessa nya. Kanske hade det varit bättre med ny vaxduk, svårt att säga vilket som är bäst. En kurad ullfilt är inget alternativ för oss eftersom vi har en ekomadrass som inte kan tvättas (endast överdraget)
• Lampor och elprylar. Köper vi inte begagnat och kommer heller aldrig göra. Har hört för många skräckhistorier om brinnande lampor och tvar att jag inte vågar chansa. Särskilt tycker jag att julgransbelysning verkar läskigt att köpa begagnat. Det finns ju ofta i mass på loppisar men i granen finns också annat (som halmdekorationer) som lätt tar eld och då känns det inte aktuellt med något annat än ljusslingor från välkända märken. Just nu har vi ingen eftersom den gamla gick sönder och vi aldrig kom oss för att ha någon gran förra året. Oklart om det kommer köpas till årets jul.
• BH. För mig har det varit omöjligt att hitta eko i min storlek och jag har därför slutat leta för att inte bli helt vardagsutsliten. Jag har köpt från Ekolyxica en gång men bhn funkade inte alls. Trosorna var däremot bra. Nu går jag bara till La Leia och får bra hjälp och något som passar mig. Jag köper bara sådana i helspets och tror därför att jag är någorlunda förskonad från gifter. Tvättas alltid innan första användning såklart. Är just nu på jakt efter en till amningsbh, har hittat en men eftersom jag planerar att amma minst ett år tror jag att två hade varit bra. Är det någon som vet vem som säljer amningsbh i st 65H? Mitt tyska märke från förra gången verkar ha upphört…
• Förvaring. Vi har mycket ärvda och begagnade saker men inför den nya bebisen insåg vi att vi behövde utöka förvaringsutrymmet i vår garderob. Eftersom vi hade svårt att hitta tre likadana trådbacksstativ som passade i vår garderob på blocket köpte vi nya. En fråga om bekvämlighet för vi hade troligen kunnat lösa det om vi bara gav oss tusan på det samt kunde tänka oss att vänta och åka och hämta över halva stan. Nu blev det lättast möjliga utväg och en tur till Ikea löste alla problemen. Garderoben blev superbra och bilder kommer såklart. Nu ryms alltså fyra personers kläder, sängkläder och handdukar i den garderob som tidigare bara rymde mina och sambons kläder. Tacka vet jag kapselgarderob och extra trådbackar.

Jag hoppas att det var alla våra undantag men troligen finns det fler. Vi försöker ju göra så bra val som möjligt men säkerhetsrelaterade prylar vill vi inte kompromissa med. Och ibland är det bara för komplicerat att genomföra de mest ekologiska planerna.

Kanske har även ni ekologiska undantag? Vilka då och varför?

 

Bild: britax.se

Babyboxar, gravidbagar och startkit

När man är gravid är det många företag som vill ha ens uppmärksamhet i förhoppning om att värva en som framtida kund. På många ställen delar de därför ut boxar eller kassar med varuprover och reklam för bebisar och nya mammor. Var man kan få dessa boxar verkar ändras väldigt fort. Det finns redan flera bloggar som skrivit om babyboxar och vad som finns i dem, men eftersom informationen verkar bli inaktuell nästan direkt har även jag gjort en liten sammanställning av alla boxar jag lyckats skrapa ihop de senaste veckorna.

Lloyds apotek

Boxen kan hämtas på valfritt Lloyd apotek mot uppvisande av en kod man får genom att registrera sig på Babybox.

• Ett nummer av Vi Föräldrar Gravid
• Liten flaska babyolja från Burt’s Bees
• Liten tub Colgate-tandkräm (för vuxna)
• Rabattcheck 25% rabatt på ett helt köp babyprodukter från Lloyds apotek
• Varuprov Dulcogas (vuxen) och Klick glidmedel
• Tvättduk från Dr Beckmann (som ska fånga upp färg i tvättmaskinen så att andra plagg inte blir missfärgade, har sett flera tv-program där de bevisar att det inte funkar dock… Kommer inte prova)
• De första 6 åren – reklam och varuinformation om Alvedon, feber och smärta
• Två tvättservetter från Blink (för vuxen)
• Reklam och information om förgiftning och produkten Kolsuspension
• Information om kostnadsfri babykonsultation på Lloyds apotek
• Vaccinationsråd från Orifarm
• Liten broschyr med tips inför föräldraledigheten från Pensionsmyndigheten

Kronans Apotek

Kassen kan man hämta ut på valfritt Kronan apotek. Det enda som krävs är att man blir medlem (kostnadsfritt) Mycket enkel att få, bara gå dit, säg att du är medlem, visa upp din fina mage, någon hämtar en kasse åt dig. Smidigaste utlämningen av alla boxar!

• En nappflaska från Philips Advent, Neutral
• En ask babytops (ekologisk bomull)
• Ett paket våtservetter (parfymfria)
• En tub handkräm från Kronans eget märke (parfymerad)
• En förpackning bomullspads Kronans eget märke
• Minflaska Eucerin tvättolja (oparfymerad)
• Vuxentandborste från Gum
• Bebistandborste från Ekulf
• Ett nummer Vi Föräldrar
• Två varuprover Silicea (avsedda för vuxen)
• Rabattkuponger: Vi Föräldrar, valfritt nummer 15:- rabatt, 25% på valfri produkt ur Kronans barnserie, 20% rabatt vid köp av 2 Eucerinprodukter, 20% rabatt på Blephaclean – tvättservetter för ögonen (antar att de är till mamman) 25% rabatt vid köp av två Weledaprodukter, Calendula eller White Mallow, 20% rabatt vid köp av två produkter från Multi-Mam eller Multi-Gyn (tvättkompresser för brösten samt bröstvårtsbalm och tvättkompresser för underlivet)
• Litet häfte med checklistor och sånt.
• Varuprovsinformation från medföljande märken

Libero startbox

Boxen fås genom att man blir medlem i Liberoklubben och registrerar sitt barns beräknade födelsedatum. Boxen skickas sedan till närmsta Ica Maxi och kan hämtas mot uppvisande av kod. Boxen skickas i ”lagom” tid innan förlossningen vilket enligt Libero verkar vara ungefär 6 veckor.

• Ett provpaket Libero Touch blöjor storlek 1 (5 st) och 2 (9 st)
• Ett litet paket Libresse bindor
• Två amningspads
• Två varuprover från Liberos babyvårdsortiment, olja och babywash
• Ett provpaket libero våtservetter
• Varuprov från Tena Lady
• Leksaksbi med hängare till barnvagnen
• En rabattkupong på Liberos blöj- och babyvårdsortiment, 35:- rabatt om man köper ett paket blöjor och en produkt.
• Liten bok från Hormoner och Hemorrojder
• Liberos reklam och informationsbok för den nya familjen

Den här boxen delades tidigare ut på BB och kom i form av en skötväska. Så ingen skötväska på BB längre alltså. När vi fick vårt hjärtegryn trodde vi att blöjorna man fick på BB skulle räcka under BBvistelsen. Men alltså 5 st storlek 1, vilket skämt! Det gick ju åt på en halv dag.

Apotek Hjärtat

Boxen får man om man är medlem i Apotek Hjärtat men man måste själv beställa den från deras hemsida. På sidan ser det ut som att den kostar 349:- men när man lägger den i varukorgen blir den gratis. Man får välja vilket Apotek Hjärtat man vill hämta den på och efter en vecka kommer den. För att kunna logga in och beställa krävs att man lämnat sin e-mailadress när man blev medlem och om man inte har det kan man fixa det på ett Apotek Hjärtat. Leveransen var smidig och i tid, dessutom tyckte jag att den var den bästa boxen så det var klart värt att beställa på nätet.

Boxen innehåller:

• Ett paket våtservetter från Hjärtats eget märke
• Ett paket babybomullstops från Hjärtats eget märke
• Gosehjärta att hänga på barnvagnen
• En napp från Tommee tippee
• En pysventil från Windi
• Varuprover från Multi-Mam, en bröstvårtskräm och en bröstkompress
• Varuprover från Sophie la Girafe, ett med ansiktskräm och ett med Hair and Body wash
• Varuprov från Medela, bröstvårtskräm
• Varuprov från Bepanthen, salva för bebisens röda rumpa.
• Tröstisar, 6 stycken plåster och 6 stycken tröstisar (plåster som är som ett gosedjur. Perfekt för storasyskon)
• Plåsterpaket Aqua cover kids, 5 st plåster

• Ett häfte rabattkuponger, bland annat 20 kronors rabatt på Carlo Baby säkerhetsprodukter, 150 kr rabatt på Medela Swing elektriska bröstpump, 30 kr rabatt på gosedjuren Dinglisar, 30 kr rabatt på Sophie la Girafe (valfri produkt eller giraff)
• Apotek Hjärtats egen lilla bok om bebisar med råd om amning, förkylningar osv.

Baby to be

Bagen fick jag på min MVC (som är en privat mottagning) och enligt min barnmorska delas den ut även på BB. Företaget har en ganska omfattande hemsida men jag lyckas ändå inte luska ut vilka det är som kan få bagen eller om den delas ut på alla BB. Antar att det är möjligt att vi får en till på BB.

• Ett paket Pampers blöjor nr 1
• Ett provpaket Libero touch 5 st storlek 1 och 9 st storlek 2
• Hudkräm från Decubal
• Provpaket Natusan våtservetter
• Varuprov Natusan – badolja, Multi-Mam – bröstvårtskräm, bröstkompresser och intimkompresser och Neutral – flytande tvättmedel
• Liten påse med dragsko som skulle kunna passa i skötväskan
• Fyra rabattkuponger på pampersblöjor och en på tvättservetter
• 50% rabatt på Inotyol på apotea.se
• Informationskuvert om Tygghansas barnförsäkring med svarskuvert och blanketter
• Produktinformation till medföljande varuprover
•  De första 6 åren – reklam och varuinformation om Alvedon, feber och smärta
• Erbjudanden från LifeStone, Lyckopenningen och Replika (som gör hand- och fotavtryck) och GoBoken
• Information från Pensionsmyndigheten, Embla, Xyloproct, Rädda barnen och Liten vill bli stor.

Apoteksgruppen

Jag fick ett mail om att den nu kunde hämtas men när jag väl kom dit (det var inte särskilt nära för mig eftersom det endast finns ett Apoteksgruppen apotek här i Malmö) fanns den ändå inte. Samt att personalen inte såg mig i ögonen utan mest snäste av mig när hen insåg att jag inte tänkte betala något. Sånt ses inte med blida ögon från mig. Andra gången jag kom (jag kom alltså den dagen den snäsiga personalen bett mig komma) var de redan slut och jag hade ju inte bokat någon i mitt namn. Vilket den snäsige inte sagt något om. Jag skulle tydligen ringa nästa vecka och boka en. Det gjorde jag, och kunde tillslut hämta ut den här boxen på tredje försöket. Hade jag inte velat skriva den här sammanställningen hade jag ju aldrig bemödat mig att åka så långt tre gånger! Men gratis är ju gott, fast ibland ovärt…

Boxen fås genom att registrera sig på babybox. (Och ringa och boka den i sitt namn, här i Malmö i alla fall)

• Ett nummer Vi Föräldrar vänta barn special.
• Barnvagnskudde från BabyTemp, ÖkoTex-märkt och Eco-label-märkt.
• En blöja från Pampers, new baby, samt en rabattkupong på 25 kr vid köp av Pampers New Baby
• Zinkkräm från Aco
• Body Lotion från Elw, svanenmärkt
• Babycreme från Elw, svanenmärkt
• Varuprover från SB12, munskölj, Hübner – Iron Vital F och Tvättex – flytande tvättmedel och Dr. Beckmann – tvättduk
• Haklapp från Trygghansa
• De första 6 åren – reklam och varuinformation om Alvedon, feber och smärta
• Vaccinationsråd från Orifarm
• Reklam och information från GoBoken

Trots att jag var lite sur på att det var så svårt att få ut den här boxen är jag ändå nyfiken på den där kudden som kom med. Är den okej är ju boxen värd att hämta endast för den. Enligt BabyTemps hemsida ska kudden vara i naturlatex och med skydd i bomull. Man får inte med något överdrag men ett erbjudande om att köpa tre för 99 kr om man köper inom en vecka. Vi kommer inte köpa några överdrag eftersom vi har babylakan i överflöd. Kudden har inga tvättråd men på hemsidan står 60° och det funkade utmärkt för oss. När man hämtar ut boxen får man samtidigt ett par digitala rabattkuponger på Apoteksgruppen. Den ena var en värdecheck på 25 :- som jag givetvis använde direkt. Ända ut dit åker jag inte bara för vanliga apoteksgrejer.

Babyproffsen

Boxen var restad hela sommaren och när jag väl fick ett mail om att den åter var i lager och åkte en rejäl cykeltur extra för att hämta den hade den ändå inte kommit. Dock trevlig personal som beklagade och hjälpte mig. Efter ytterligare tre veckor hade det kommit in nya och jag kunde hämta en.

• Ett paket pampers blöjor nr 1
• Ett paket våtservetter från BabyCare
• Haklapp från TryggHansa
• Information och reklam från Pensionsmyndigheten, If gravidförsäkring, If barnförsäkring
• Varuprov och erbjudande från AddBaby – köp tio barnvagnsringar, få 20% rabatt
• Varuprov från Tvättex och Dr. Beckmann
• De första 6 åren – reklam och varuinformation om Alvedon, feber och smärta
• Varuprover och rabattkupong från Weleda – 20% på valfri vara ur barnsortimentet
• Rabattcheck hos Babyproffsen – 10%
• Reklam och erbjudande från GoBoken och Bejaboo – bebisboken

Boxen fås genom att registrera sig på babybox.

Allt för föräldrar

Den här boxen består av checkar och erbjudande och inga prylar. Leveras per post efter att man har registrerat sig på Allt för Föräldrars hemsida. Leveranstiden är 4-6 veckor enligt hemsidan och för mig tog det drygt 6 veckor att få den. Det är komplicerat att se på hemsidan om ens registrering gått fram och läser man i deras FAQ är det lätt att förstå att de får många frågor om det.

Boxen innehåller:

• Tidningen Föräldraguiden Gravid
• Värdecheck på en body från KappAhl
• 40% rabatt på en fotobok från Minbebisbok (erbjudandet hämtas via hemsidan)
• 25% rabatt på en valfri vara från KappAhl
• Reklam från LifeStore som gör handavtryck och liknande

 

Det finns även ett par boxar som kostar pengar men som ska vara väldigt bra – om man ändå tänkt köpa saker som man med dem får rabatt på. Vi har inte tänkt köpa någon sådan utan håller oss till de vi ändå kunde få genom våra apotek och dylika ställen. Värt att veta kan vara att Apoteket AB inte har någon box.

Jag funderade ett tag på om det var värt att hämta ut alla dessa startboxar för oss denna gången. Vi är ju redan ganska säkra på vilka produkter vi kommer vilja använda och dessa finns inte med i någon box. Jag bestämde mig ändå för att hämta dem eftersom jag ville ha tidningarna samt rabattcheckarna. Min erfarenhet av blöjor, bindor och liknande förbrukningsgrejer är ändå att ALLT går åt så lite extra gratis skadar inte. Med hjärtegrynet hade vi också stora problem att hitta en blöj-sort som passade hans smala höfter och provade oss igenom alla märken vi kunde hitta. Blir det favorit i repris på det kan det ju vara bra att ha några hemma som vi kanske inte valt att köpa själva.

De produkter vi bestämt oss för att inte använda skänker jag bort på facebook. Det gjorde jag även förra gången och det var verkligen inga problem att bli av med det. Då kan någon annan förälder använda sakerna istället. Möjligen spar jag våtservetterna för att städa toaletterna med, har hört någon annan som tyckte det var smidigt.

Min babybox

Om jag var ett företag som funderade på att fixa en babybox skulle jag fylla den med:

• Blöjor, bindor och amningsinlägg från det egna märket. När man väl fått ett favoritmärke kan man tänka sig att åka rätt långt för att få just det och många apotek har egna märken eller produkter jag aldrig vetat om. Ett bra sätt att sälja in dem hos en köpstark grupp som nya föräldrar tror jag är att placera dem i en attraktiv babybox
• Varuprover på babyolja, babytvål, intimtvål för mamman, hudkräm för mamman och bebisen, bröstvårtskräm och andra liknande produkter i miniformat. Tänker att det är samma här, har man väl en favorit åker man en bit för att få den.
• Några lockvaror som får föräldrarna att hämta ut boxen, som föräldratidningar, riktigt bra rabatter eller någon känd produkt som present. Exempelvis Sophie la girafe, en kudde eller pedalhink (fanns innan i babyproffsens box och många frågar efter den så det verkar ha varit en bra grej)

Jag skulle helt skippa tandkrämerna (en liten provtub gör inte att jag byter märke när jag väl har ett invant, ärligt talat kommer jag inte ens använda dem) tvättmedlen (samma här, byter helst inte igen och särskilt inte om jag bara kan prova i en maskin) och libressebindorna. (De vet man redan finns samt att de som kom med liberoboxen är en allt för klen variant för avslaget ändå. Möjligen kan de komma till pass efter ett par veckor men då är redan den största bindköparperioden över och man vinner således inga kunder. Bättre hade varit att skicka med ett paket av de riktigt, riktigt stora som man har från dag 1, då kommer mammorna behöva köpa fler och kanske välja det märke de fått prova)

En box som hade varit perfekt för mig hade innehållit blöjor, bindor och amningsinlägg från Naty eller Attitude, eller annat ekomärke. Varuprover från Weleda, Naty och Urtekram eller andra ekologiska märken. En tidning samt ett gäng köp 2 få 50 kr rabatt (eller dylikt) på några ekologiska produkter och förbrukningsvaror. Samt en present till storasyskon (som en pixibok eller enklare målarbok) Då hade jag kunnat tänka mig att kämpa lite för att få den samt vänta på förseningar och dylikt. Nu var det endast för att jag ville skriva detta inlägg som jag stod ut med att åka till små apotek långt bort flera gånger för att hämta mina boxar. Andra mammor hade troligen inte stått ut med det.

Hämtade ni några babyboxar? Vad hade legat i dem om ni själva fått önska?

Graviduppdatering v 35

Nu börjar det närma sig slutet på den här graviditeten och jag tänkte att det är läge med en liten rapport om hur det går.

Jag är alltså i vecka 35 nu och har en månad, lite drygt, kvar till beräknad förlossning. Efter vecka 32-33 ungefär ändrade sig plötsligt alla kommentarer om hur stor magen var till att handla om hur liten och ”nätt” den är. Jag finner det smått otroligt att jag får så mycket beröm för att min mage är så liten, jag inte har gått upp så mycket i vikt och att jag är så smal, nätt, liten osv med liknande adjektiv. Det är som att det finaste som finns är att vara smal och inte gå upp i vikt oavsett om man är gravid i 9e månaden. Jag ser det som en obehagligt kvitto på hur smalfixerat samhället är. Jag är alltså själv inte ett dugg nöjd med att ha gått upp så lite i vikt, det är inte heller något jag eftersträvat, snarare är jag orolig. Idag var jag hos min barnmorska och mycket riktigt ordnade hon ett tillväxtultraljud nästa vecka för att se att bebisen verkligen får tillräckligt med näring. Min mage är alltså i gränsfallet för att vara alldeles för liten och det kan vara fara å färde med näringstillförseln. Så samtidigt som jag oroar mig får jag alltså komplimanger för att jag ”lyckats så bra med att inte lägga på mig massa jobbiga kilon att träna bort efteråt.”

Bebisen ligger just nu på tvären och har alltså inte fixerat sig alls. Eftersom hen verkar vara en liten en tror barnmorskan inte att det är något problem att vända henom rätt men det kommer inte göras förrän i vecka 38 om det fortfarande är aktuellt då. Det finns gott om plats och det är inte alls omöjligt att hen vänder sig på rätt håll alldeles själv. Eftersom jag är omföderska och inte är i någon riskgrupp kan jag välja att föda i säte även om vändningen inte lyckas. Men inte på tvären! Någon ände måste vara nedåt tydligen. Annars blir det planerat kejsarsnitt.

Jag vet ju att många vill ha kejsarsnitt och är väldigt nöjda med sina snittupplevelser men jag måste ändå säga att det är det sista jag vill. Jag är otroligt skeptisk till att göra en så stor bukoperation och har hört massor med skräckhistorier. Såklart försöker barnmorskan lugna mig och absurt nog försökte även jag lugna en kompis som hade ett snitt inplanerat imorgon. Ändå känns det inte alls roligt att tänka på att det kan bli kejsarsnitt denna gången. Jag vet ju att det alltid är risk för akut eller urakut snitt i alla förlossningar men detta känns ändå närmare på något sätt.

Det jag är rädd för är mest återhämtningen och ärret efteråt. Jag har en vän som fick ett riktigt stort bråck efter en bukoperation och jag själv har tidigare haft problem med just ärrbildning. Min kropp verkar inte bilda ärr särskilt bra och jag har redan behandlat ett annat ärr med mycket smärtsamma behandlingar för att det skulle läka bättre. Inget jag alls har lust att göra om och särskilt inte i nedre buken. Efter förra förlossningen hade jag en liten bristning i mellangården och det ärret läkte inte ordentligt förrän efter flera månader och jag hade påtagliga besvär av det 1,5 år efter förlossningen. Ett kejsarsnitt-ärr skulle bli mycket större och sitta ännu sämre till för vardagslivet. Men visst, jag ska inte ta ut alla skräckscenarior i förskott, det kan ju gå bra också.

Under hela graviditeten har jag haft problem med mitt järnvärde och tagit tillskott i ständigt upptrappande mängd. Nu verkar det dock på rätt väg och förhoppningsvis kan jag behålla det resterande gravidveckor. Det gör ju så otroligt mycket för allmäntillståndet och energinivån om järnet är lågt. Just nu känner jag mig pigg och stark och lättrörlig, vilket är tur för på fredag kör jag igång med min sista jobbperiod innan ledigheten. Den här veckan har vi förberedande möten och planering varje dag men inte så många timmar att det egentligen är särskilt betungande. Jag hoppas att jag kan genomföra hela projektet och orka med de många dagarna i följd utan helguppehåll.

Bebisen rör sig mycket nu och har hicka flera gånger per dag, vilket är skönt för då vet jag att hen ändå har det någorlunda bra, även om nu navelsträngen är lite kass och inte tillför tillräckligt med näring.

Vi har inte fixat mycket inför ankomsten än utan räknar med att ha lite tid till det efter mitt sista jobb. Kanske riskfyllt, min kompis som födde 6 veckor för tidigt tittade skeptiskt på mig när jag sa att vi inte köpt vagn eller tagit fram sängen än. Vi har en gedigen att-göra-lista men förmår liksom inte ta tag i den riktigt. Det är som att ingen utav oss fattat att det faktiskt är så nära att hen nästan kan komma när som helst nu. Vi är liksom för inställda på att det är slutet av september som gäller, att vi inte ens beaktat att det kan bli tidigare.

Efter förra förlossningen (som tog nästan hela veckan) hoppas jag på en lite snabbare upplevelse, oavsett om det blir i säte eller ”vanligt”. Kejsarsnittet vill jag ju helst inte tänka på…

Hjärtegrynet frågar mycket om bebisen och hur det ska bli. Vissa dagar är han väldigt taggad på att leka med bebisen och andra är han arg för att bebisen kommer skrika och ta hans lego. En ganska sund blandning av reaktioner tänker jag. Även vi föräldrar vet ju att det komma vara både underbart och säkert otroligt jobbigt ibland. Mest verkar hjärtegrynet orolig för att inte få vara sig själv längre. Han säger ofta: ”Jag är ingen storebror! Jag är bara (sitt namn)!” Tror det är för att alla i omgivningen frågar honom hur det känns att bli storebror och ständigt påminner honom om att han kommer få en ny roll. Vi försäkrar honom om att han inte behöver bli någon annan men såklart är det inte lätt för en 3,5-åring att greppa vad en ny ”titel” innebär. I går var han lite nöjdare med att bli storebror när han fick sin första storasyskonpresent i en av alla babyboxar jag beställt. (Ett rejält inlägg om dessa boxar är på G, måste bara hämta ut lite fler först 🙂 )

Under kommande veckor har jag lite olika bebis- och gravidinlägg planerade. Hoppas ni inte får allt för stor bebisöverdos!

Om det är någon som vill lugna mig med vackra kejsarsnittshistorier och lyckade vändningsförsök så tar jag gärna emot pepp och solskensberättelser! 🙂

Att blir av med pälsängereländet

Förra veckan skulle jag ägna mig åt den mysiga aktiviteten ta-ned-alla-gamla-bebiskläder-från-vinden, en uppgift jag sett fram emot ett par veckor men inte ville göra för tidigt pga någon slags nojighet över sakernas tillstånd. Ganska snabbt förvandlades dock mysigheten till suckar och svordomar när jag hittade en hel pälsängerkoloni bland våra fina saker. Vi hade inte gjort så där som man ska och förvarat kläderna i vaccumpåsar utan hade helt godtroget packat ner i papplådor som dessutom inte gick att stänga riktigt pga för många miniplagg.

Larverna var i alla boxar. Inte på alla plagg men de hade liksom letat fram de göttigaste ut varje box och smaskat i sig. Merinoull och alpacka verkar vara deras favoriter om jag ska ta en teori bara baserat på vad de åt upp för mig. Endast saker som min svägerska eller jag stickat till hjärtegrynet, inte en larv på de små tröjor som fanns kvar från min sambos barndom. Jag vet inte varför men kanske har det något att göra med hur man behandlade ull på de tiden? Bomullen hade de hoppat över samt alla ytterkläder som ju mest är i syntet. Tack och lov för det för det är ju de plaggen som är lite dyra. Några saker jag själv stickat var det synd att hitta uppätna och bli tvungen att slänga men samtidigt tycker jag ju det är kul att sticka och stickar gärna lite nytt till nya bebisen. Ett plagg som min svägerska stickat kommer jag försöka laga (kanske har du kvar reservgarn till ekollontröjan, Nicolina?) och flera av dem jag stickat ska jag också laga. De två som var helt förstörda slängde jag i soporna (vill ju inte sprida smittan vidare till någon återvinning) och några som jag stickat själv men som var lite misslyckade och inte användes slängdes också.

Bebisväst, tillika det första plagg jag stickat. Nu i behov av en omfattande reparation pga eländesohyra. 

För att bli av med ohyran ska man sedan:

• Tvätta kläderna så varmt man vågar men minst 60 grader. Jag körde all bomull i 60 och lakanen i 90 grader. Ytterkläderna som inte hade larver eller äckel på sig körde jag i 40 för att bara skölja bort äckelkänslan.
• Torktumla varmt och länge. Allt som tålde torktumlaren fick åka ett par extra minuter där.
• Frysa plaggen i minst en vecka i minst -18 grader. Jag la in alla ullplagg och sånt som inte tål 60 grader i frysen. Vår frys är ju inställd på -18 (som man ska) men oklart om den verkligen kommer ner på det.
• De frysta plaggen tvättade jag sedan för att få bort äcklet och vid en okulär besiktning kan jag inte längre se några larver eller andra tecken. Jag vet ju dock inte hur säkert det är så jag har inte vågat flytta in några kläder till vår garderob än.
• Dammsuga angripna områden ordentligt och sedan slutförvara dammsugarpåsen i frysen i minst en vecka.
• Förvara plaggen i täta plastpåsar nästa gång. Kontrollera då och då för att se att de inte kommer tillbaka.

När jag frågade runt i styrelsen visade det sig att två av lägenheterna i den svalen vi har förråd ovanpå hade anticimex på besök för att spraya mot pälsänger för tre år sedan. Alltså ungefär samtidigt som hjärtegrynet började växa ur sina kläder och vi började lägga upp på vinden. Kanske kommer det därifrån? Jag vet inte hur länge ohyran kan bli kvar men det verkar ju lite misstänkt om de redan haft problem där. Önskar bara att vi fått veta det då, då hade vi kanske inte varit dumma nog att skippa plastpåsarna.

Efter att ha tvättat i två hela dagar och vikt, sorterat, städat och fixat är jag nu ganska säker på att vi fått bort eländet från barnkläderna. Alla lådor står nu (städade och fina) i vårt vardagsrum som någon slags karantän innan de får komma in i bebisgarderoben (som inte finns än så man kan ju också säga att det är därför de står här) Det är otroligt mycket kläder så vi kommer att köpa vaccumpåsar (trots att de är dyra och plastiga) och lägga inaktuella storlekar på vinden igen. Men efter den här bebisen ska rubbet säljas. Aldrig att jag tvättar och donar med allt det där igen. Min resningsiver fick ett stort nytillskott av energi nu när jag tvingades hantera och åtgärda frukten av att spara till förbannelse.

Bild från anticimex.se

Föda utan smärta

I förra veckan ramlade jag över en synnerligen het diskussion om att föda med eller utan smärtlindring. Argumenten för att avstå skiftade mellan att det skulle vara bättre för barnet (vilket många avvisade med hänvisning till vetenskapliga artiklar och så vidare) och att man var en mer naturlig och eventuellt bättre kvinna.

Jag fortsatte läsa flera andra som skrivit blogginlägg på samma tema men fann att ingen verkade ha haft samma upplevelse som jag. Kanske är det därför dags att jag ändå säger min åsikt i frågan.

Det centrala i disskusionerna verkar vara, inte om man avstår smärtlindring – för det gör ju ingen, alla smärtlindrar på något sätt, om man klarar det med andningsövningar verkar det dock inte räknas – utan om man avstår EDA (epidural, även kallad ryggbedövning)

Jag hade ingen EDA när vårt hjärtegryn kom till världen. Jag är inte ett dugg stolt över det. Snarare är jag lite ostolt att jag inte klarade att säga ifrån: nej, nu är det nog, nu vill jag ha något för smärtan. Min latensfas visade sig bli mycket utdragen och mycket smärtsam. Jag höll på i fyra dagar med värkar som kom var 8e till var 20e minut. I FYRA dagar alltså. Det fanns ingen chans att få någon sömn mer än att slumra lite i pauserna (som ju max var 20 minuter) och jag fick nästan inte i mig någon mat alls. Min sambo försökte förtvivlat få mig att äta en morot och några nötter men för mig var det väldigt svårt. Jag drack en del kamomill-te, som naturlig smärtlindring, men det var också det enda jag lyckades äta.

Behöver jag ens säga att jag var väldigt trött och svag när jag väl fick komma in på förlossningen?

Jag var redan för mycket öppen för att kunna välja EDA när jag väl kom in och trots det avstannade förloppet redan efter en timma och värkförstärkande dropp fick sättas. Detta dras ju fram som ett argument för att avstå EDA, att förlossningen riskerar att avstanna och man därför behöver mer läkemedel som oxytocindropp.

Jag hade önskat att jag kunde varit mer närvarnade och mer aktiv under min förlossning. Eftersom jag var så trött och matt redan när jag kom in hade jag allt för lite krafter kvar till själva slutskedet. Förlossningen gick till slut bra och alla återhämtade sig bra men mitt intryck av det hela är inte att jag födde ett barn utan mer att jag blev förlöst. När jag lyssnar på andra mammors förlossningsberättelser där ofta EDA varit inblandad, kan jag känna att jag avundas deras närvaro. De hade ibland ett liknande latensförlopp som jag men med den stora skillnaden att när de väl kom till förlossningen fick de rejält med smärtlindring och kunde släppa fokuset från att bara ha så rysligt ont till att föda sitt barn.

Jag förstår att andra kan vara stolta att de stått ut med mycket smärta och avstått hjälp men jag själv känner bara att fick jag göra om det, skulle jag alla gånger valt EDA och varit stolt över att ha tagit rätt beslut för mig!

Nu har jag elva veckor kvar till nästa barn är beräknad och jag har kanske chans att göra annorlunda. Så hur har jag tänkt mig då? Jo, eftersom jag vet att det oftast går snabbare andra gången har jag inte räknat med att det ska ta hela veckan för detta barn att födas. Men om jag haft värkar en hel dag och natten närmar sig utan att mycket har hänt (som första gången) kommer jag propsa på att få något att sova på. Om jag fått det första gången (istället för att bara bli avvisad och dumförklarad – detta hade ju kunnat bli ett helt egen blogginlägg – av barnmorskorna som svarade i telefon på förlossningen) hade kanske kroppen kunnat slappna av och driva förlossningen framåt snabbare. Och även om förloppet avstannat och värkförstärkande dropp behövts hade det troligen inte behövt ta fyra dagar, mest för att jag då varit på sjukhuset och de inte låtit det ta sådan tid. För mig personligen hade alltså en förlossning med mer smärtstillande varit att föredra. Jag känner mig inte stolt över att ha stått ut utan snarast dum att jag inte klarade av att ta rätt beslut för mig och mitt barn.

Oj, vad stor den är!

Vilken stor mage! Är du verkligen bara i 25e veckan? Ojoj, det där ser ut att bli tvillingar! Ja du växer minsann för varje dag! 

De senaste veckorna har jag plötsligt börjat få kommentarer om hur min gravidmage ser ut nästan dagligen. Kanske har magen haft en tillväxtspurt eller så är det sommarkläderna som sitter tajtare, jag vet inte. Kontentan är i alla fall att jag hela tiden får höra kommentarer från vänner, bekanta, okända och ja, alla möjliga om hur min mage ser ut. För att behålla mitt eget mentala lugn har jag roat mig med att gruppera kommenterarna i tre kategorier. När jag kan se anledningen till att de bara måste säga något om min magstorlek är det lättare för mig att svara trevligt och inte explodera av den ständiga kroppsbedömningen.

Nostalgikern: Ser min mage och kommer genast att tänka på sin egen/sin partners/sin vänas gravidmage och blir nostalgisk och tänker tillbaka på den tiden. Ett litet nostalgiglimmer uppstår i ögonen på personen och hen vill mycket gärna berätta om hur det var då och varför. Från nostalgikern får jag höra rosenskimrande berättelser om hur fin magen var, hur perfekt bebisen blev och hur underbar förlossningen var. Intressant att även mammor som bara var gravida förra året eller kanske i våras redan kvalar in bland nostalgikerna. Besvaras med att lyssna på historien, ställa små följdfrågor vid rätt tillfälle så nostalgikern får berätta sin berättelse till slut och sedan är redo för annan konversation.

Kommentarerna kan vara: Men oj vilken mage! Min/min frus var precis så där rund och stor just innan förlossningen, är du bara i vecka 25?!? Ja, då kanske det är tvillingar, när jag/min fru var gravid sa alla… (förlorar sig själv i lång utläggning om svunna tider)

Din mage är så rund, så där rund var inte min. Min mage var mer såhär… (visar med händerna eller håller ut kläderna så jag verkligen förstår)

Tänk ändå så fint det är med en sådär stor mage. Min mage var precis… (något av ovan alternativ på fortsättning)

Så perfekt att vara gravid nu så bebisen kommer till hösten, det var så bra för mig/oss/min kompis med… (på grund av följande anledning…. Exakt detta hörde jag även förra graviditen, att det var så perfekt att barnet skulle komma i mars. Troligen hade allt varit perfekt bara det var samma som nostalgikerns)

Tänk att du fortfarande kan träna, det var det inte tal om när jag var gravid/fick barn på 70-talet. Då skulle man bara vila inför förlossningen. 

Förstå sig påaren: En person som aldrig varit gravid men kanske känner någon som varit det eller i alla fall sett på tv hur det är. Den här personen vill oftast bara ha något att säga överhuvudtaget (ungefär som att prata om vädret) och tar till alla små referenser från sitt eget liv för att kunna konversera. Menar sällan något illa eller att upplysa mig om något men kan i vissa fall uppfattas så. Besvaras med ett leende och ett konstaterande av att magen är som den är.

Kommentarerna brukar vara: Men oj vilken STOR mage du har! Är den inte ovanligt stor för att vara vecka 25? En jag kände var i vecka 25 och var inte alls så där stor! 

Din mage är ju inte så där högt upp/långt ned/rund/avlång/valfri annan form, som man ser på tv/på stan/på andra mammor.

Oj, vad du växer, så där fort växte inte min kollegas/kompis/släktings mage!

Titta! (Pekar på magen så att jag verkligen ska se att den är där, tolkar denna uppmaning mer som ett konstaterande, personen vill mest att jag ska förstå att den sett att jag är gravid)

Förfasaren: Vad jag än säger till förfasaren kommer hen att tycka att det ändå var a. bättre förr eller b. allt ändå är hemskt och förskräckligt. Det hjälper inte att dra upp ny forskning, förnuftiga argument eller försäkra om att det kommer gå bra, förklaringsenergin kan med fördel läggas på något annat. Jag ler, nickar och lyssnar minimalt så fort jag förstått kontentan (att det var bättre förr/allt är ändå förlorat)

Kommentare: Oj, vilken stor mage! Så där stor var INTE jag när jag var gravid. Nu för tiden går alla mammor upp så mycket i vikt, det vet du väl att det inte är bra för barnet.

VA?! Har du X antal veckor kvar och är redan såhär stor! 

Det är nog en riktigt stor bebis, det måste bli en jobbig förlossning.

Oj så jobbigt att vara gravid när det är så här varmt/så här regnigt/så här kallt.

Men stackars liten som är gravid och måste bära handväskan/syskonet/handla mat/gå upp för trappan/vara med på det här mötet/åka buss.

 

Jag tror inte att någon som kommenterar min mage egentligen menar något illa. De flesta vill kanske mest ha något att säga och försöker vara trevliga. Dock kan det bli en rejäl överdos för mig som hela tiden får min kropp bedömd och betygsatt. Under graviditeten är det oerhört stort fokus på kroppen och man får gå till barnmorskan för att mätas och vägas ideligen (vilket jag egentligen är tacksam för) så när alla andra också känner att de måste kommentar magen kan det ibland bara bli för mycket. Många säger givetvis också snälla saker som att magen är fin eller att jag kommer bli en bra mamma. Jag menar inget illa med detta inlägg, det är bara ett sätt för mig att skriva av mig så jag kan fortsätta ta emot alla mag-kommentarer i 14 veckor till utan att bli helt galen. Kanske är det någon annan mag-innehavare som känner igen sig?

Graviditeten och jeansen

När jag var gravid med hjärtegrynet köpte jag ett par (helt oekolgiska och alldeles för billiga) gravidjeans på HM. De var svarta med lite blankt i och satt som en smäck. Jag hade länge letat efter snygga, svarta jeans som jag verkligen gillade och blev helt förälskad i dessa. Hade dem säkert varannan dag hela graviditeten och saknade dem massor när jag slutade med dem (pga förlossning) De passade till allt och var så där lagom mitt emellan snyggbyxor och vardagsbyxor. Helt enkelt de perfekta jeansen för mig!

Sedan när graviditeten var över uppfattade jag att det var sån hets att sluta med gravidkläderna och bevisa att man kunde komma i sina vanliga jeans. Så dumt egentligen. Alla ska liksom komma i sina vanliga kläder fortast möjliga, helst redan innan man lämnat BB. Snabbast vinner. Fattar inte i efterhand att jag gick på det där tramset men det gjorde jag i alla fall. Jag la undan mina kära, kära gravidjeans och tänkte att nästa gång får jag ju äntligen ta fram dem igen! Längtade redan då. Fattar ni så dumt va.

Sen blev jag gravid igen och fick öppna lådan med jeansen. HURRA! Där var de igen och satt lika bra även denna gången. Fast de var i betydligt sämre skick än jag mindes. Strechtrådarna började lossa och kika fram redan efter ett par veckor och det dröjde inte länge innan de var så hårt åtgångna att jag inte vill ha dem som vardagsjeans längre. Men då köpte jag faktiskt ett par nya svarta från Mamalicious och var en liten smula besviken eftersom det ju var omöjligt att ett annat par jeans skulle vara lika perfekta. Men jag hade fel! Dessa är faktiskt bättre! Det är inget blänk i dem och lite tjockare kvalité så inte riktigt likadana men mudden över magen är längre och tunnare så de är mycket bekvämare än de från HM. Faktiskt är skillnaden så stor att när jag nu har dessa vill jag inte längre ta på mig de två par blåa jeans jag också har från HM. De har den där dubbla, kortare mudden som sitter över halva magen bara. Så ett par svarta gravidjeans från Mamalicious har konkurrerat ut tre par jeans från HM. Inte illa.

Efter den här graviditeten kommer jag inte att sluta med mina nya favoritjeans för en så fånig anledning som att jag slutar vara gravid. För att säkerställa att jag inte hetsar med gamla jeans från per-graviditet har jag helt sonika slängt ut alla sådana. Nu har jag inga jeans att ta fram och kan därmed inte bevisa att jag kommer i den si eller så fort. SKÖNT att slippa i alla fall ett hetsmoment!

När de nya svarta går sönder eller jag känner att mudden är vägen är min plan att köpa ett par ekologiska svarta jeans som jag sedan ska ha alltid. Att investera i ett par riktigt bra och inte bry mig om om det är samma storlek som innan barnen eller kanske någon helt ny. Jag har nog redan glömt vilken storlek jag hade innan ändå, och om jag inte har det ska jag jobba aktivt på att förtränga det och välkomna mina nya, tvånbarnsmammakropp utan höftmåttskomplex!

Mössan Camille

De senaste två veckorna har jag haft lite dille på att virka små, små mössor och nu har jag virkat fem stycken. Jag använde ett gratismönster från Drops som heter Camille men efter att har gjort ett par stycken började jag modifiera lite lätt. En mössa tog mig två – tre kvällar att virka och det passar mig alldeles lagom, då hinner jag inte tröttna men samtidigt är det omöjligt att göra klart en på EN kväll. Då frestas jag inte att vara uppe halva natten och virka istället för att sova som jag borde.

Den första är gjord exakt enligt beskrivningen:

Jag tyckte att knytbandet var allt för långt (enligt beskrivningen skulle man ta 2,5 meter garn och tvinna) Eftersom mössan är för en liten bebis tycker jag det är onödigt att ha ett jättelångt band eftersom det skulle kunna vara farligt. När jag tog 1,5 meter garn blev det mycket bättre. Jag ändrade också virkfastheten när jag valde ett tunnare garn. Då virkade jag storlek 3-6 månader fast justerade längden för att mössan ändå skulle passa en bebis.

Den här gula är min favorit. Den är virkad med nål nr 3 och jag kortade knytbanden. Jag ändrade också sista varvet på spetskanten till att bli 7 stolpar i varannan båge istället för 3 stolpar, två luftmaskor och ytterligare 3 stolpar som det står i mönstret (och den aprikosa är gjord med)

Jag fick justera måtten för att det skulle stämma att virka med nål 3, det tunna garnet och ändå bli lagom för en nyföding. Så fast själva mössan är gjord med samma maskantal som för 3-6 månader gjorde jag bara strukturvarven 8 cm långt (som passar bra för 0-3 månader)

Generellt tycker jag att Drops mönster brukar bara stora i storlekarna så att ta en mindre nål än angivet brukar vara bra för mig. Jag är dock inte säker på att det stämmer för detta mönster eftersom jag inte har någon bebis att prova på just nu.

Jag börjar bli rejält trött på att mönstrena från Drops alltid är lite halvkassa. Faller dock alltid tillbaka till dem eftersom det är gratis och utbudet stort.

Nu ska jag bara tvätta alla mössor och packa dem i fina små paket och sedan skicka till alla små nya bebisar vi känner. Några har redan kommit (den mintgröna ska till en som redan hunnit bli 5 månader!) och några är ännu ofödda. Sedan ska jag nog virka en ljusgul till vår kommande lilla skrutt, fast vi redan har högvis med mössor. Virkad mössa är ju så gulligt!